Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen..

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tänker kringmångfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och då gällande hur chefer tänker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mångfaldsarbete. Syftet tog sin utgångspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland är mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande måste ta med en arbetsgivare för att få en anställning beroende på om du har ett svenskt eller utländskt namn.I studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mångfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar användes som utgångspunkt för att skapa en förståelse kring resultaten.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitetEkonomistyrning EKC 362, VT 2006Författare: Mariann Aracsi, Emma Brentel, Åse OtteyHandledare: Erik RosellTitel: Kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretagBakgrund: De förluster som uppstår på grund av att ett företags produkter och processer inte är fullkomliga kallas för kvalitetsbristkostnader. Teorin behandlar kvalitetsbristkostnader främst ur ett tillverkande företags perspektiv och menar på att ytterst få kvalitetsbristkostnader är kända i tjänsteföretag då de flesta av dessa är dolda.Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetet med kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretag samt att undersöka skillnader mellan praktik och teori gällande problem med kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretag.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till transportbranschen.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som gjorts med hjälp av två fallföretag. Det empiriska materialet har samlats in främst genom samtalsintervjuer. Materialet har sedan utifrån en djupare teoretisk förståelse analyserats.Slutsatser: Det är fullt möjligt för tjänsteföretag att särskilja många av sina kvalitetsbrister och därmed är inte tjänsteföretagens kvalitetsbrister dolda i lika stor utsträckning som teorin hävdar. Att hindret med identifiering och mätning har överkommits gör att det fortsatta kvalitetsbristarbetet kan fortlöpa i enlighet med teorin.

I den här uppsatsen jämförs Försvarsmaktens sätt att fatta strategiska beslut med några av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstå logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels från litteratur inom områdena, från intervjuer samt i viss mån från myndighetsdokument. .

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Den tekniska utvecklingen av allt mer komplexa filsystem samt ökad lagringskapacitet på medier försvårar arbetet med att finna samt återskapa förlorade filer. Detta medför att de verktyg som används inom området ständigt måste utvecklas för att möta upp denna komplexitet.När filer ?raderas? av användaren hanterar filsystemet denna process på olika vis beroende på vilken typ av radering som utförts. Möjligheterna att återskapa dessa filer underlättas genom en grundläggande kunskap om filsystemets arkitektur samt de osynliga processer som sker.Inom den profession, till exempel digital forensik, där det insamlande materialet har krav att klara rättspraxis används olika metoder för att bevara materialets integritet. De kommersiella verktyg som används är utvecklade för att bemöta de krav som ställs inom rättsliga processer.

Epiphany is a significant feature for a certain kind of short stories. In this essay Anna Westberg studies its importance for her short story writings in comparison to Alice Munro, one of the short story most prominent authors. The analysis is supported by a brief overview of the history of the short story and its development..

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielärare upplever ett ämnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första språk och elever som har svenska som sitta andraspråk. Ämneslärare på två gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta område. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lärarnas strävan att ge ungdomarna en så allsidig gymnasieutbildning som möjligt där språk och ämne ingår och som följer läroplanens uppsatta kommunikativa mål. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella åtgärder och dels lokala åtgärder genomföras. Dessa åtgärder berör nationella kursmål såväl som genomförande av lokala ämnesövergripande samverkansplaner..

Denna studie syftar till att beskriva chefers syn på administration inom stadsbyggnadsförvaltning och att identifiera förbättringsmöjligheter inom administrativt arbete. Studien bygger på fem individuella, kvalitativa intervjuer och en workshop. I studien deltar fyra enhetschefer och en avdelningschef från en stadsbyggnadsförvaltning i Sverige. Till detta tillkommer en litteraturdel som baseras på bilden av chefsarbete, chefsrollen i offentlig sektor och två förbättringsstrategier Lean och Sex Sigma. I workshopen används Sex Sigma´s fiskbensdiagram som verktyg. Informanternas syn på administration är framförallt att den anses som nödvändig.

Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av Berg & Borgs fyrfältsmodell, som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera ? reagera respektive offensivt ? defensivt i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens område. Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning.

I det rådande informationssamhället där utbytet av information och digitalt material har blivit mer framträdande än någonsin tidigare har även upphovsrättsfallen kring dess användande och återanvändande blivit allt mer aktualiserade.I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har påverkat kreativa aktörers syn på återanvändning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet.Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur människan och hennes kognitiva processer influerar rättsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering.Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan människor, vilket resulterat i förändrade konsumtionsmönster och en remixkultur där individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlänkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder från mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer.Med bakgrund av detta söker vi att förespråka en mer öppen syn på de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,där människor tillsammans bygger vidare på vårt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet..

Följande analys är baserad på en undersökning med 14 informanter och ämnar synliggöra vad svensklärare fokuserar på i sina bedömningar av elevtexter i svenskämnet i Stockholms gymnasieskolor. Resultatet visar att texternas kommunikativa kvaliteter och språkfunktion ges störst utrymme och mindre fokus ligger på språkformella aspekter. Det framkommer också att avancerade texter får mer precis bedömning medan sämre textkompositioner får mer generell. I uppsatsens analysavsnitt belyses dessa aspekter samt bedömningen av dem, hur de preciseras och formativt fungerar för elevens skriftspråksutveckling utifrån Lev Vygotskys teorier. Därefter diskuteras hur bedömningspraktiken påverkar undervisningen och vilka eventuella konsekvenser sådana tekniker kan förväntas ge..