Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om användandet av laborativ undervisning på gymnasiet. Syftet med vår rapport är att undersöka vad eleverna anser om att använda detta undervisningssätt inom matematiken på gymnasiet. I vår undersökning valde vi att använda oss av två olika undersökningsmetoder, en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gjorde vi dels för att få alla elevers synpunkter och en bred syn på deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville även veta vad de ansåg om laborativ undervisning i jämförelse med traditionell undervisning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda vad begreppet hälsa innebär för lärare och elever. Undersökningen vill även titta på hur undervisningen i hälsa bedrivs och om den stämmer överens med det lärarna anser sig ge. Slutligen görs en jämförelse mellan lärarnas syn på undervisning mot hur den förhåller sig till läroplanens riktlinjer. För att svara på det fick elever besvara en enkät och lärare fick vara med på en intervju. Enkäterna och intervjuerna bestod av frågor som berörde hälsa ifrån vad läroplanen framför om hälsa och kunskap i Idrott och hälsa.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och påvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus på integration av elever i studiesvårigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de estetiska ämnena och elever i skolan kan påverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i åtanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat är hämtat från sju vetenskapliga artiklar, alla från två olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning är att föredra, då den kan ge positiva effekter för såväl elever i svårigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska.

Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts.Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av..

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt..

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielärares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poängsutbildningen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med detta examensarbete är att förstå de studerade lärarnas uppfattningar om möjligheter respektive begränsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudområden,som anses vara grundläggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks närmare. För att undersöka detta använde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lärare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare år. Erhållna resultat visar att variation av innehåll och arbetssätt fungerar enligt teorin.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex.Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och Kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas.Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och hinder lärare på grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare fördelade på två olika skolor. I intervjuerna definierade lärarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssättet. Resultaten bekräftar att de verksamma lärarna både ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssättet kan ge eleverna, den variation och frihet som läraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som präglar den tematiska undervisningen.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn på kunskap, inlärning etc. Jag tittar även på fenomenografisk forskning om inlärning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. Hälften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det finns några fördelar med att arbeta ämnesövergripande, och vilka dessa i så fall var. Denna undersökning är utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med både enkäter och intervjuer för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett ämnesövergripande arbetsområde kan vara ett sätt för eleverna att förstå varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.

Syftet med denna är att undersöka vilken uppfattning utbildade lärare i årskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillämpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi använt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering är tidskrävande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen är att lärare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svårt att tillämpa en individanpassad undervisning för varje individ på grund av flera olika aspekter..

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgår från lärandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera på behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen är observation med efterföljande djupintervju av fyra lärare samt en enkätundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lärandeteorierna samt hur de kan tillämpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lärarna visar på explicit användande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit användande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgår från lärandeteorier i sitt arbete..