Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-2 definierar tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bär med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad tematisk undervisning innebär, samt vad olika forskare anser om ämnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod är bäst lämpad för då syftet är att undersöka informanternas personliga åsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det tematiska arbetet innebär att ämnesgränserna suddas ut och att ämnena bildar en helhet. Elevernas behov, nyfikenhet och förmågor är den viktigaste utgångspunkten för undervisningen. Resultatet visar även på både positiva och negativa aspekter.

Under våra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssätt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturläsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fått en bild av skolan som läromedelsberoende. Därför ansåg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik användes ute i skolorna. Vårt syfte var att söka svar på hur lärare kan använda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssättet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer använts.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjälpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån ett lärarperspektiv ge inblick i vad forskningen säger om vilka kunskaper som är lämpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna användas så effektivt som möjligt i matematikundervisningen. Frågeställningarna behandlar lärares kunskapsbehov, vilka faktorer som påverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lärarens roll förändras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundläggande kompetens inom IKT underlättar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men är även en förutsättning för en lyckad vidareutbildning inom området. Lärare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebär och hur detta kan förverkligas med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. Här är lärarens egen inställning avgörande för att en förändring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning på interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Studien syftar till att kartlägga vad franskläraren gör i sin undervisning och hur läraren agerar som pedagog och motivatör. Enkäter har skickats ut till alla undervisande lärare i franska på grundskolenivå i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhåller sig i det dagliga arbetet som fransklärare på denna nivå. Målet med undersökningen har varit att se ifall lärarens bakgrund och utbildning påverkar målspråksanvändningen i klassrummet, hur läraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gäller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, på vilket sätt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lärarna gör då viljan och förmågan saknas hos en elev för att lära sig språket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas är geografiskt begränsad, har dock visat att lärarna oavsett bakgrund, ,använder målspråket lika och att fransklärarna blandar olika språkmetoder i sin undervisning. Vad gäller moment i undervisningen så använder sig majoriteten av likartade övningar.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur en tvåspråkig undervisning kan utformas samt hur lärare arbetar med tvåspråkighet i skolan. Målsättning är att öka förståelsen för tvåspråkiga elevers situation i skolan. Jag har jämfört olika teorier och faktorer som handlar om tvåspråkighet och tvåspråkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lärare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lärare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvåspråkiga elevers inlärning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur påverkar starkt inlärningen av det nya språket.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjälpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån ett lärarperspektiv ge inblick i vad forskningen säger om vilka kunskaper som är lämpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna användas så effektivt som möjligt i matematikundervisningen. Frågeställningarna behandlar lärares kunskapsbehov, vilka faktorer som påverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lärarens roll förändras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundläggande kompetens inom IKT underlättar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men är även en förutsättning för en lyckad vidareutbildning inom området. Lärare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebär och hur detta kan förverkligas med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. Här är lärarens egen inställning avgörande för att en förändring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning på interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Ämnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt på dagens planeringsinstitutioner. Att allmänheten besitter unik kunskap om ett område som de lever i, eller på annat sätt brukar dagligen, råder det knappast några tvivel om. Allmänheten har kunskaper om ett områdes kvalitéter, brister och potential. Individer formar ett områdes sociala värden genom sättet på vilket de använder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap är väldigt viktig, och svår för en kommun att införskaffa genom vanliga områdesanalyser. Frågan är hur kommunen kan få ta del av denna kunskap.

Internationella undersökningar visar att läsförståelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i läsförståelse.  Den försämrade läsförståelsen är ett brett samhällsproblem som engagerar fler aktörer än skolan. Våren 2014 lanserades projektet En läsande klass genom att en studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska låg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En läsande klass  uppfattas av de grundlärare i låg- och mellanstadiet som använder sig av modellen. För att få svar på frågeställningarna har jag tagit hjälp av tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse.

Dagens digitala teknik utvecklas ständigt och de digitala resurser som finns tillgängliga i skolorna går också igenom en förändringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förändringar som pågår i samhället. Syftet med arbetet är att beskriva och skapa förståelse för de förutsättningar som lärare anser sig ha för att använda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i årskurserna 4-6 i Luleå Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lärare i mer än hälften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fått fram att läromiljöns utformning påverkar de förutsättningar som läraren har för att använda IKT i sin undervisning.

Sammanfattning Vårt val av undersökningsområde grundar sig i att vi båda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vår lärarutbildning vid Malmö högskola har belyst vårt mångkulturella samhälle och flerspråkighet har varit tydliga inslag i några kurser som vi läst. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andraspråk (SVA) bedrivs på två grundskolor i Skåne. För att uppnå syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de får SVA-undervisning, men visar även att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

In 2002 the local council of Lund, Sweden, decides to implement the UN Convention of the Rights of the Child. A number of actors, such as the state, the civil society, the political society and the bureaucracy, participate in the political process with different authority and points of departure. This thesis studies the actors´ interactions from an inside perspective by applying concepts such as political power, democracy and implementation. The methodological departure is action research from within, a local NGO, the local board of Save the Children Sweden. The results of the study indicate that governance and steering of the implementation process at the communal level is weak.

The purpose of this master?s thesis is to find out in which ways a group of first generation immigrants use Swedish papers and magazines in a public library and which information needs this group has about Swedish society. One important aspect in this essay is integration of immigrants in the Swedish society as a possible effect of newspaper reading. The method used in this study is qualitative. Data is generated through semi-structured interviews.

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.