E-learning är en undervisningsmetodik som idag är vanlig att använda i olika utbildningssammanhang. Många företag använder sig av e-learning t ex i samband med införandet av nya processer och systemstöd för sin personal. E-learning används också i olika former och grad inom skolsektorn. Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjort med huvudsyfte att undersöka om utbildningsdeltagare anser att e-learning är ett bra sätt att lära sig på och om de till och med anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning. Syftet är också att prova hypotesen att det är de deltagare som ser negativt på sin tidigare skolgång som är mest positiva till e-learning.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielärare i historia ser på IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lärare använder IT i sin undervisning, hur ofta de använder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gå en kortare utbildning för att få kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. Tillgången till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansåg att det fanns fördelar med att använda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lärare använder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom området.

Syftet med examensarbetet var att undersöka i vilken utsträckning so-lärare använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt vilka problem och möjligheter de finner med detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som skickades ut till so-lärare runt om i Sverige samt intervjuer med två so-lärare på en skola i Luleå kommun. Vi har även studerat litteratur. Genom undersökningarna och litteraturen har vi fått fram ett resultat som visar att so-lärare ser positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling, genom att integrera skönlitteratur i undervisningen. Trots detta används inte skönlitteratur i någon större utsträckning.

Arbetet har syftat till att studera Järvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i området genomförts gällande främst den fysiska planeringen. Med avseende på den fysiska planeringen avses här hur Svenska Bostäders och Stockholms Stads planer på ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostäder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester på grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare så har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utläsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen ändrats och med vilka verktyg man nåt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar på att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmärksammats bl.a.

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lärarintervjuer i årskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lärarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgångspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker är lärarnas tankar och intentioner om läruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vårt analysarbete har vi utgått från våra centrala begrepp vilka är förkunskaper, lärarens uppdrag och lärarens val av arbetssätt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lärarnas syn påverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som påverkar är undervisningens ramar. Samtliga lärare uttrycker att de har en undervisning som är mer eller mindre läromedelstyrd och att två av lärarna väljer att komplettera för att på så vis variera arbetssätten..

Syftet med detta arbete var att ta reda på om och hur dator/IT användes i andraspråksundervisning på gymnasienivå. Ambition var även att undersöka om lärarnas formella utbildningspoäng i ämnet svenska som andraspråk har någon inverkan på användandet. De mätmetoder vi använde var enkät och intervju av andraspråkspedagoger på gymnasienivå. Enkäten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lärarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belägna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrågade lärarna nyttjade dator/IT i sin undervisning främst till textbearbetning med stöd av ordbehandlingsprogram, informationssökning på Internet samt språkträning.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen.

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosföreställningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger. Det finns olika synsätt på och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen fastställer också att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstå en religion krävs det även att man studerar hur religionen praktiseras av människorna. Uppsatsen behandlar även litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förståelse kan erhållas vid möten mellan elever och människor från olika religioner.

Syfte med arbetet är att undersöka hur lärare, i de tidigare åldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnära texter. Vi har undersöka hur lärare väljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville också ta reda på vilket syfte lärare har när de använder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger på intervjuer som har genomförts med lärare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fått. I resultatet kommer vi fram till att det både finns möjligheter och en del hinder när lärare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lärarens arbete.

Denna undersökning gäller sex- och åttaåringars föreställningar kring begreppet luft. Jag har undersökt några av de föreställningar som finns hos barn före och efter experimentcentrerad undervisning samt hur föreställningarna påverkas under experimentens gång. För att få fram föreställningarna har både intervjuer och observationer genomförts med barnen som har varit tio till antalet. Resultatet visar att barnen både under intervjuerna och experimenten tar luft som något givet och de är säkra på dess existens. När barnen själva associerar kring luft framkommer det att de tänker på sådant som moln, vinden när det blåser, eller vindens egenskaper och inte bara till att vi behöver luften när vi andas.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhållningssätt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestått av tre sammanhängande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlärare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser på Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. Utvärderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lärare.Resultatet av studien påvisar variationer i bildlärares syn och tillvägagångssätt på arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ?Vägra betala Victorias bröllop!? respektive ?Våga betala Victoria och Daniels bröllop?. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp. Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring för respektive emot det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för- respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet.

BakgrundPatientundervisning är en grundläggande del i omvårdnaden. Idag upplever många sjuksköterskor enstor tidspress i det dagliga arbetet vilket leder till att undervisning ofta blir åsidosatt. Sjuksköterskorsförhållningssätt i det pedagogiska mötet är av stor betydelse för patientens välbefinnande. Undervisninghar betydelse för att patienten ska klara sin egenvård.SyfteSyftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion och dess betydelse förpatientens egenvård.MetodDetta är en litteraturstudie som baseras på sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en litteraturstudiesökta via databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning samt tre avhandlingar som allainnehöll observationsstudier.ResultatResultatet visade att målet med undervisning kunde vara att få patienten att klara sin egenvård. Detvar viktigt att sjuksköterskan såg patienten som en helhet för att få en bra relation och därigenom ettbra samarbete.