Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade.De begränsade faktorerna har enligt pedagogerna främst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta är ensamma i undervisningen. Det verkar också som det saknas kunskap om barns olika inlärningsstilar..

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning på tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den på arbete med färdigproducerat läromedel. Vi ville ta reda på vilken betydelse läsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lärare, observerat undervisning hos två lärare, samt läst litteratur relevant för vårt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men på vilket sätt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns många fördelar med att låta skönlitteratur ingå i tematiskt arbete i undervisningen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta områden. För att få en större inblick i SFI gjordes därför denna kvalitativa studie över lärares syn på undervisning inom SFI med hjälp av två fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lärare ser på såväl sin egen undervisning som undervisning inom detta område i stort. Vidare frågar sig författarna hur lärare ser på de språkliga områdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt läs- och skrivförmåga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhälle, SFI-undervisning och individ, som uppstått under pågående studie.

Denna studie behandlar utbildning för hållbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lärares undervisningssätt inom undervisning för hållbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssätt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Angreppssättet som används i studien grundas på ett metodologiskt ramverk som utgår bland annat på pragmatismen och transaktionsbegreppet. Utifrån denna metodologi analyseras lärares undervisningssätt i termer av epistemologiska drag, alltså det sätt som läraren ger eleverna anvisningar på. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar från undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrån vissa utbildningskaraktärer vilka kan ses som eftersträvansvärda för pluralistisk undervisning.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av språkundervisning i moderna språk. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur beskriver eleverna sin språkundervisning? ? Vilka strategier använder sig eleverna av vid språkinlärningen? ? Vilka teorier kring lärande går att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om språkinlärning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjälp av olika teorier med anknytning till språkinlärning. Slutsatsen är att denna språkundervisning lägger tonvikten på den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 åren. Det visade sig även att det fortfarande finns spår av äldre metoder i dagens undervisning, och att det är problematiskt att hitta en balans mellan lärarcentrerad och elevorienterad undervisning..

Detta arbete har syftat till att undersöka huruvida ett designperspektiv på slöjd skulle kunna göra ämnet mer samhällsnyttigt. Dessutom undersöks hur design tas upp i undervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer genomförda med lärare och litteraturstudier. Intervjuerna har utgått från yrkesverksamma slöjdlärares åsikter och tankar kring slöjd samt hur de har beskrivit sin undervisning. Några av lärarna i undersökningen har någon gång arbetat med någon typ av designprojekt och funnit arbetssättet väldigt givande för både sig själv och eleverna.

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan en mångkulturell skola d.v.s. en skola där det finns många olika kulturer, språk, etniciteter blandade Lahdenperä & Lorentz (2010), med en skola där fördelningen mellan elever som har svenska som första språk och elever som har det som andra språk är jämn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lärare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har även kopplat detta till vilken betydelse lärarna anser att elevernas första språk har för lärande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som påverkar en elevs förmåga att lära matematik med särskilt fokus på elevers första och andra språk.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

Syfte med vårt arbete är att belysa den praktiska omsättningen av de nya målen för elever i skolår 3 och då speciellt målet angående storheten tid inom ämnet matematik. Vi har intervjuat tre lärare om deras undervisning om tid mot de nya målen och granskat läroböcker de använder. Vi lät åtta av deras elever uppskatta tider av olika upplevda aktiviteter och har genom intervjuer granskat deras förståelse för tid. Resultatet visar att lärarnas tillvägagångssätt angående undervisning om tid skiljdes åt. Medan två lärare undervisar områdesvis beskriver den tredje läraren undervisning om tid som något hon integrerar i samtal med eleverna.

Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, föräldrar och läxor påverkar attityden till matematik hos barn i skolår tre. Studien genomfördes hösten 2005 i Gällivare kommun. Vi har observerat undervisning i år tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma år tre samt gjort en enkätundersökning bland föräldrar till eleverna. Vi ser att både undervisning och hemförhållanden påverkar barnets upplevelse av, och inställning till ämnet. Resultatet visar att läxan i stort sett handlar om att hinna längre i boken, något som alla parter tycks vara nöjda med.