SAMMANFATTNINGIntroduktion: Statistiska centrabyrĂ„n (SBC) prognostiserar en vĂ€xande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mĂ„ngfald i det svenska samhĂ€llet och dĂ€rmed fler tvĂ€rkulturella möten inom vĂ„rden. Denna studie sökte att utforska primĂ€rvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter frĂ„n utomskandinaviska kulturer, vilka svĂ„righeter de kan stöta pĂ„ samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vĂ„rdandet av dessa patienter.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primĂ€rvĂ„rdssjuksköterskor som arbetar pĂ„ olika vĂ„rdcentraler i StockholmsomrĂ„det och som har erfarenhet av kontakt med patienter frĂ„n andra kulturer Ă€n den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. InnehĂ„llsanalys enligt Graneheim & Lundman anvĂ€ndes för att analysera data.Resultat: PrimĂ€rvĂ„rdssjuksköterskor upplever dessa möten som spĂ€nnande, utmanande och lĂ€rorika.

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar pÄ att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmÀrksammats bl.a.

En intervjustudie med elever pÄ gymnasieskolan om vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare och hur teaterns verktyg kan frÀmja dessa egenskaper..

Integration Àr ett komplext begrepp som kan ses utifrÄn flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgÄr frÄn olika typer av vÀrdeord baserade i en gemensam vÀrdegrund. Centrala begrepp i detta Àr demokrati, acceptens och alla mÀnniskors lika vÀrde. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan anvÀndas, eller har anvÀnts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfÀltet drama och integration? Vad sÀger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja nÄgra teman och i sÄ fall vilka?Som metod anvÀnds en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar pÄ utvalda begrepp som ingÄr i en integrationsprocess.Resultatet visar fyra olika kategorier dÀr drama anvÀnds som metod i integrationsprocesser.

LÀrare anvÀnder IKT i olika utstrÀckning i verksamheten och de har olika kompetens nÀr det gÀller hur verktygen ska anvÀndas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn Àr tvÄ begrepp som Àr nÀra förbundna. LÀrarens kunskapssyn pÄverkar hur verktygen anvÀnds i verksamheten och kompetensen pÄverkar om lÀraren kan anvÀnda verktygen pÄ rÀtt sÀtt för att skapa möjligheter till lÀrande. I uppsatsen studeras lÀrarens kunskapssyn och hur den pÄverkar undervisningen med IKT.  FrÄgestÀllningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lÀrarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrÄn hur syner pÄ kunskap kommer till uttryck genom lÀrarens undervisning med IKT.

Syftet med studien Àr att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesÀllbrevet. Det Àr ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det Àr det enda bevis med vilken branschen kan mÀta elevers kunskap. PÄ ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesÀllbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgÄngselevers uppfattningar. En strÀvan Àr ocksÄ att informera och vÀcka intresse om gesÀllen.

Det uppfattas idag som en sjĂ€lvklarhet att fortsĂ€tta lĂ€ra och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor pĂ„ ledarutveckling, vilket har vĂ€ckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrĂ„n en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lĂ€rande och praktisk anvĂ€ndbarhet.Fyra frĂ„gestĂ€llningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lĂ€rande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna anvĂ€nda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att fĂ„ en ingĂ„ng till vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom omrĂ„det ledarutveckling. För att insamla vĂ„rt empiriska material genomfördes sju intervjuer.

Bakgrund: I takt med att vÄra gamla blir allt Àldre finns det mÄnga personer som lider av demenssjukdom och som krÀver en speciell form av bemötande och omsorg. MÄnga personer med demenssjukdom vÄrdas i hemmen av sina anhöriga och hemvÄrden. Ett komplement till hemvÄrden Àr dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till sÀrskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom Àr ett komplext och krÀvande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stÀrks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet Àr att belysa hur personalen pÄ dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krÀvs av dem kunskaps- och kompetensmÀssigt relaterat till de allmÀnmÀnskliga kompetensdomÀnerna.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare pÄ Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgÄngspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrÄgas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att, med hjÀlp av headhunters, utreda huruvida det Àr Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrÄgor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie Àr avsedd att utreda om management Àr ett generellt yrke som gÄr att tillÀmpa oavsett organisation och bransch eller om det Àr ett yrke som krÀver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

The aim of this bachelor?s thesis is to develop knowledge about how librarians experience their professional identity, argue for their competence and describe their profession based on their professional skills, tasks, and status. The method that is used to answer the questions of the study is semi-structured interviews with five public librarians. The theory used in this essay is Ørom?s six librarian identities plus Schreiber?s experience intermediate identity.

Syftet med uppsatsen Àr att utföra en retoriskanalys pÄ de argument som förs bland medlemmarna pÄ Facebookgrupperna ?VÀgra betala Victorias bröllop!? respektive ?VÄga betala Victoria och Daniels bröllop?. Grupperna Àr tvÄ intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda pÄ vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas Äsikter kring det kungliga bröllopet sÄvÀl som monarkin. SÄledes kommer uppsatsen att fokusera pÄ den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som Àger rum pÄ respektive grupp. Uppsatsens utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Förs en kommunikativ dialog i frÄgan kring för respektive emot det kungliga bröllopet pÄ Facebook? Hur Àr dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för Äsikter kring det kungliga bröllopet sÄ vÀl som monarkin? Genom att fokusera pÄ en för- respektive emotgrupps Äsikter pÄ Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfÀlt sÄsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men Àven fÀltet för retorik och medierad offentlighet.

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges lĂ€saren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vĂ„r undersökning Ă€r halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna Ă€gde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls pĂ„ flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten pĂ„ att respondenterna var vĂ€l insatta i ADHD problematiken. De flesta pĂ„pekade att flickors problematik mĂ„ste synliggöras. Tidig upptĂ€ckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrĂ€ndhet.

GenerationsvÀxlingen inom arbetslivet knackar pÄ dörren och framförallt Àr det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de nÀrmsta Ären.Vi vill ta reda pÄ i vilken utstrÀckning personalcheferna anser att kommunerna har nÄgrastrategier inför generationsvÀxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien Àr gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsvÀxlingen inte har nÄgra officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna frÄga inom teknisk sektor och framförallt dÄ pÄ kommunernas vatten- och reningsverk. HÀr sker kunskapsöverföring genom en lÄng introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar pÄ chef- och ledarskapsutveckling. GenerationsvÀxlingen kommer att innebÀra att ett stort mÄtt av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrÄn organisationen.

Stroke rÀknas till en av Sveriges stora folksjukdomar. Att vÄrda patienter med stroke krÀver kompetens om sjukdomens specifika egenskaper och stÀller krav pÄ de sjuksköterskor som vÄrdar dem. Flera studier visar att ett sakkunnigt och engagerat omhÀndertagande i akutskedet har betydelse för att de negativa konsekvenserna av en stroke ska begrÀnsas. Syftet med studien var att beskriva strokesjuksköterskans erfarenhetsbaserade upplevelse av den optimala omvÄrdnaden för personer som drabbats av stroke, de första tolv timmarna.Studien Àr baserad pÄ intervjuer ur ett livsvÀrldsperspektiv. Informanterna Àr Ätta strokesjuksköterskor som samtliga arbetade pÄ en strokeenhet.

Kompetensstegen Àr ett vÀrderingsinstrument för arbetsledningen dÀr vÄrdpersonalensförvÀrvade och behövda kompetens kontrolleras. I VÀstra Götalandsregionen anvÀnder intealla arbetsplatser kompetensstegen och de arbetsplatser som arbetar enligt den gör detta pÄolika sÀtt, detta kan försvÄra undersköterskornas/barnsköterskornas möjligheter förkompetensutveckling och vid arbetsgivarens olika bedömningar och lönesÀttningar.Studiens syfte Àr att beskriva vilka erfarenheter undersköterskor och barnsköterskor har avkompetensstegen inom akutsjukvÄrden.För att samla in data har vi anvÀnt en enkÀt med 38 frÄgor som delgavs 88 undersköterskoroch barnsköterskor, enkÀtens svarsfrekvens blev 69 %.Resultatet visar att kompetensstegen inte Àr nÄgon bidragande orsak till att undersköterskoroch barnsköterskor söker sig till en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen. Det Àrheller inte ett skÀl till att de kvarstannar pÄ en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen.Respondenternas erfarenheter Àr att kompetensutveckling inte har bidragit till att deras lönerökat mer Àn andra kollegors som inte arbetar enligt kompetensstegen. Det finns dÄlig kunskapbland respondenterna vad kompetensstegen innebÀr. FörutsÀttningar för kompetensutvecklingges av nÀrmaste arbetsledning, trots detta kompetensutvecklas inte alla undersköterskor ochbarnsköterskor.