Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att skapa en djupare förstÄelse för hur truppgymnaster och simhoppare pÄ nationell elitnivÄ uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien anvÀnder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frÄgestÀllningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) NÀr upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen pÄ motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier anvÀnder sig truppgymnaster och simhoppare av för att kÀnna sig kompetenta i sitt idrottande?MetodStudien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de frÀmsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgÄngspunkt ur ett interpretativt tillvÀgagÄngssÀtt.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

FramgÄngsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsÀkerheten i hÀlso- och sjukvÄrden. Sjuksköterskor Àr ofta en del av interprofessionella team och en av deras kÀrnkompetenser Àr samverkan i team. För att uppfylla kÀrnkompetensen krÀvs kunskap om vad som pÄverkar samverkan. Syftet var sÄledes att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillÀmpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvÄrdnadsforskning.

Bakgrund:Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrÀgeriskandaler. Till följd av dem började investerare att stÀlla allt högre krav pÄ företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen dÀrför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning Àr syftet ?att förbÀttra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning?.

Att lÀra sig att tala ett sprÄk innebÀr sÄ mycket mer Àn att lÀra sig ord och grammatik. Det handlar ocksÄ om att lÀra sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man anvÀnder sprÄket. Forskning kring kön och sprÄk har pÄvisat hur dessa normer varierar sÄvÀl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och mÀn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrÄn ett genusperspektiv.

Ny kunskap Àr idag en förutsÀttning för moderna organisationers utveckling och framgÄng. Nya medarbetare Àr ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha sÄ stort vÀrde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgÄng i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i sÄ fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare pÄ olika nivÄer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

HÄllbar utveckling behandlas i det hÀr arbetet utifrÄn ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att frÀmja hÄllbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper rÀcker inte för att fÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Det krÀvs Àven andra kunskaper och fÀrdigheter, vilka Àr enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sÀtts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lÀra och förstÄ vad en hÄllbar utveckling krÀver.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex lÀrare som undervisar i de senare Ären pÄ grundskolan.Resultaten visar att lÀrarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tÀnkande inför framtiden.

Syfte: Studien avser ta reda pÄ:Om det finns ett internationellt gÄngbart ledarskap Eller om det krÀvs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror pÄVad som kÀnnetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien Àr baserad pÄ sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjÀlp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanstÀllts i en matris, för att bli överskÄdligare. Nyckelord och samband har dÀrefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krÀvs vissa kulturella anpassningarDe mest utmÀrkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore Àr, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren Àr bl a mÄlfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkÀter, fler djupintervjuer eller observationer, för att fÄ ett bÀttre statistiskt underlag Studien kan göras pÄ fler lÀnderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att fÄ ett bredare material i ÀmnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar pÄ att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgÄngsrik internationell ledare. Den visar pÄ vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga lÀnder krÀvs att kunskap inhÀmtas. Studien bör dÀrmed kunna anvÀndas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..

Personalkontoret pÄ Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation pÄ sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, dÀr syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lÀrande inom LTH. För att finna svar pÄ detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare frÄn personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade mÄnga olika arbetsuppgifter, dÀr de sÄg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lÀrt sig sitt arbete. Mycket av lÀrandet skedde framför datorn dÀr arbetsuppgifterna utfördes i stor utstrÀckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansÄgs i vissa fall som svÄr.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förÀndrade kunskapsbehov som samhÀllet nu genomgÄr och hur lÀrare i skolans verksamhet hanterar och förhÄller sig till detta. Kritiskt förhÄllningssÀtt, elevernasmedieanvÀndning och begrÀnsningar som kan förekomma Àr andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur sju lÀrare i Ärskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte Àr att undersöka om lÀrarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förÀndra deras undervisning, och i sÄ fall pÄvilket sÀtt.METOD: Metoderna som anvÀnts i studien Àr self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lÀmna ut vÄra self reports först för att lÄta respondenterna associera fritt angÄende begreppet digitalkompetens utan pÄverkan frÄn oss. NÀr vi samlat in svaren formulerade vi individuella frÄgor utifrÄn dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att fÄ en fördjupad kunskap om lÀrarnas Äsikter.RESULTAT: Studien visar att lÀrare Àr positivt instÀllda till att integrera digitala medier i undervisningen.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad arbetsgivarna anser Ă€r betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger pĂ„ den arbetssökandes sociala och formella kompetens och pĂ„ det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren fĂ„r av den arbetssökande? Vilken form av kompetens Ă€r enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras nĂ€r de har likvĂ€rdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer pĂ„ en socialförvaltning och fyra pĂ„ ett privat företag i stĂ„lbranschen. Det mest betydelsefulla pĂ„ socialförvaltningen Ă€r social kompetens och personliga egenskaper.

Sammanfattning Arbetsledare Àr nyckelpersoner i Àldreomsorgens verksamheter, de Àr en lÀnk mellan högre chefer och de understÀllda medarbetarna. För att arbetet ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krÀvs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion Àr att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska fÄ ett vÀrdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gÀllande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens Àldreomsorg. Vi inriktade oss sÄledes pÄ begreppen kompetens, utbildning och ledarskap.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om nio andrasprÄkselevers grammatiska kompetens i anvÀndningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ stÀllning samt spetsstÀllning.  Eleverna lÀser pÄ nivÄerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare pÄ vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrÄn processbarhetsteorin, som Àr en vedertagen teori över andrasprÄksinlÀrning. Processbarhetsteorin sÀger i stora drag att svenska lÀrs in i fem bestÀmda grammatiska steg vilka kommer i en bestÀmd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrÄn en bildserie pÄ Ätta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras pÄ processbarhetsteorin.     Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar ocksÄ mot att det finns stora skillnader inom grupperna.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.