Att arbeta med kommunikativ förmÄga Àr en av grundstenarna i logopedens yrkesutövning. Syftet med denna studie var att utveckla ett sjÀlvskattningsinstrument som kan mÀta kommunikativ förmÄga, med möjlighet att fÄnga upp bÄde positiva och negativa aspekter av förmÄgan. Instrumentet utvecklades i enlighet med klassisk mÀtteori. En första utvÀrdering av instrumentet gjordes i ett pilottest med 13 respondenter. Resultatet ledde till att antal items, det vill sÀga frÄgor, minskades frÄn 133 till 78 och individuella items förÀndrades vid behov.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andrasprÄksundervisningen. UtgÄngspunkten har varit att sprÄkinlÀraren tillika sprÄkanvÀndaren behöver kunskaper och fÀrdigheter pÄ flera olika nivÄer för att kunna anvÀnda sprÄket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller sprÄkförmÄgan mÄste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid sprÄkanvÀndning vad som Àr möjligt formmÀssigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. SprÄkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin sprÄkliga kompetens och var man befinner sig i sin sprÄkutveckling.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Detta arbete utgÄr frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga artiklar, om biobrÀnsle respektive klimatförÀndringar, som jag har översatt frÄn spanska till svenska. Den teori inom översÀttningsvetenskapen som anvÀnds i arbetet Àr utformad av Peter Newmark, som talar om semantisk och kommunikativ översÀttning. BÄda typerna av översÀttning bygger pÄ ordagrann översÀttning av kÀlltexten, men de skiljer sig Ät i frÄga om vad som Àr viktigast i övrigt.I en semantisk översÀttning försöker man, till exempel, Äterge mÄltexten sÄ att den har samma kontextuella betydelse som kÀlltexten, och författarens sprÄk och ut-trycksÀtt ska bevaras sÄ mycket som möjlig. I en kommunikativ översÀttning Àr det allra viktigaste att mÄltexten har samma effekt pÄ mÄltextslÀsaren som kÀlltexten har pÄ kÀlltextslÀsaren.Syftet med arbetet Àr att undersöka om mina egna översÀttningar av de bÄda po-pulÀrvetenskapliga artiklarna Àr semantiska eller kommunikativa. Hypotesen Àr att de Àr semantiska, baserat pÄ att beskrivningen av semantisk översÀttning bÀst överens-stÀmmer med min egen uppfattning om mitt eget sÀtt att översÀtta.UtifrÄn Ätta olika parametrar har det visat sig att hypotesen till största delen inte stÀmmer.

I skolans styrdokument stÄr det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik samt anvÀnda lÀmpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om gymnasieskolans elever har förstÄelse gÀllande matematiska grundbegrepp med avseende pÄ kommunikativ och funktionell förstÄelse samt se om det finns nÄgra skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förstÄelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjÀlp av figurer. Med funktionell förstÄelse menas om eleverna kan lösa uppgifter dÀr olika begrepp stÄr i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfÀllen genomföra tvÄ prov som testade 12 grundlÀggande begrepp. PÄ det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

I samhÀllet Àr kommunikativ kompetens en förutsÀttning för att kunna vara med och pÄverka och delta i den demokratiska processen. En kommunikativ kompetens förutsÀtter en förmÄga att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt och denna studie fokuserar pÄ den muntliga framstÀllningen kopplad till skolan. Med GY11 kommer muntlig framstÀllning att fÄ mer utrymme pÄ schemat Àn tidigare och syftet med denna studie Àr att genom kvantitativ enkÀtundersökning och fördjupade kvalitativa intervjuer fÄ en bild av elevers syn pÄ muntlig framstÀllning. Vad har eleverna för associationer och kÀnslor till muntlig framstÀllning? Hur mycket spelar elevernas sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende in vid muntlig framstÀllning? Hur ser de pÄ sin egen förmÄga som talare? Denna studie fokuserar pÄ elevernas egna tankar, kÀnslor och syn pÄ muntlig framstÀllning.Syftet Àr att utmana uppfattningen av elevers motvilja till muntlig framstÀllning och se förbi tidigare diskussioner som ofta handlar om talÀngslan.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.

Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German?  Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used.The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German.

Bakgrund: IT-företag vÀljer att i allt högre utstrÀckning utlokalisera sin verksamhet till lÄglönelÀnder. Detta fenomen Àr dock förenat med en del kvalitetsrelaterade problem vilket kan skapa extra kostnader för dessa företag. Ett sÀtt att hantera dessa problem Àr att sÀkerhetsstÀlla kunskapskapitalet som finns inom företaget genom en fungerande kunskapsöverföring. Ett etablerat verktyg för att arbeta med detta pÄ nationell nivÄ Àr genom agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod. Syfte: I vÄr studie vill vi undersöka hur ett svenskt IT-bolag förebygger kvalitetsrelaterade problem i samband med offshoring av IT-tjÀnster till Indien. För att fÄ svar pÄ det har vi valt att titta pÄ vilken betydelse agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod, har. Resultaten och slutsats: VÄr studie ger belÀgg för att agila metoder motverkar ett hierarkiskt styre samt överbryggar kvalitetsrelaterade problem i företag som agerar pÄ en internationell marknad med krosskulturella interaktioner..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskolan och förskoleklassen fungerar som en kommunikativ arena. VÄrt underlag för undersökningen bestÄr av enkÀter och intervjuer omfattande 15 pedagogers tankar och syn pÄ förskolan och förskoleklassen som en kommunikativ arena. Resultatet visar att de flesta av de tillfrÄgade pedagogerna förvÀntar sig att barn ska följa en viss utvecklingskurva nÀr det gÀller sprÄkutveckling och att talet kan stÀrkas och förtydligas med kompletterande kommunikation. Pedagogerna menar att det alltid finns ett behov av kompetenshöjning i Àmnet dÄ det forskas om barns sprÄkutveckling och nya rön lÀggs fram. Slutsatsen Àr att pedagogerna anser att kommunikation inte bara sker genom tal utan med hela kroppen och att det handlar om att göra sig förstÄdd och förstÄ omvÀrlden..

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvÀnta sig och krÀva av deltagare, som gÄtt studievÀg 2, för att bli godkÀnda. Den hÀr studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmÄga pÄ studievÀg 2 kurs C, eftersom det Àr en nivÄ för sprÄklig basfÀrdighet, som inte alltid Àr sÄ lÀtt att uppnÄ. Jag Àr intresserad av vad eleverna Ästadkommer i texter, som Àr bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen.Genom att studera godkÀnda elevtexter frÄn Nationella Provet kurs C, fÄr jag syn pÄ exempel av den sprÄkliga förmÄga som kan förvÀntas av eleverna pÄ den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrÄdar till att konkretisera den sprÄknivÄ eleverna befinner sig pÄ och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka sprÄkliga kÀnnetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?    Trettio texter med en uppgift att berÀtta om en personlig hÀndelse, ingÄr i studien.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvÀrlden uppfattas av mÀnniskor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

Följande studie genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med 4 lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lÀrarna ser kommunikation som grunden för elevernas lÀrande i matematik och att denna Àr viktig för att eleverna ska utveckla en förstÄelse för matematiken. Detta Àr nÄgot som Àven grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lÀrarna anvÀnder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

I denna studie har skolledares Äsikter och insikter kring digital kompetens stÄtt i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebÀr för skolledare och hur rektorer ser pÄ sin och lÀrares yrkesroll kopplat till digital kompetens. UtgÄngspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien Àr en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsÀtt har applicerats dÄ den söker mönster i de Äsikter och tankegÄngar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar..