Syftet med det här arbetet var att presentera några faktorer som hindrar eleverna i år nio från att uppfylla sin önskan om att lära sig kommunicera på franska och därmed att uppfylla kursplanens mål angående muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel på sådana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i år nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens är ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar eleverna från att kommunicera är: otillräcklig mängd av och svårighetsgrad på input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ språkförmåga innebär bland elever samt att eleverna inte känner språklig eller social trygghet i undervisningssituationen..

AbstractUniversity of Växjö, School of Social SciencesCourse: POC 536, Political Science 41-60Title: The U.S. military intervention in Iraq ? A study of how the intervention corresponds with the UN CharterAuthors: Andreas Malmgren & Johan SchneiderSupervisor: Lennart BergfeldtDate: 2006-09-26The aim of this essay is through a qualitative literature study examine the main arguments of the Bush administration to justify a military intervention in Iraq. The theories used to explain the actions of the U.S. are system level analysis, hegemonism and realism while the UN Charter will be applied as a normative theory.

Befolkningen i dagens samhälle blir allt äldre. Många individer drabbas av någon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, då denna sjukdom är starkt knuten till hög ålder. En demenssjukdom för med sig många svårigheter, däribland drabbas minne, språk samt kommunikation. I Sverige idag finns många yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sällan finns någon som har djupgående kunskaper om de språkliga och kommunikativa svårigheter som en individ, till följd av sjukdomen får. I början av Alzheimers sjukdom är de språkliga förändringarna knappt märkbara men med tiden tilltar de språkliga svårigheterna.

Background: Breastfeeding frequency decrease in Sweden and infants born preterm is a particularly vulnerable group to not be breastfed according to current recommendations. Mothers of preterm infants have an extra need of support from the health care system. Mothers' self-efficacy in breastfeeding affects the outcome of breastfeeding. Health professionals' attitudes to breastfeeding have an impact on the breast feeding support they provide to the mothers.Aim: To investigate whether an intervention could strengthen self-efficacy in breastfeeding among mothers of premature babies. A further aim was to investigate whether the intervention influenced health professionals' attitudes to breastfeeding.Method/Design: An experimental study with quantitative approach in the form of questionnaire survey was conducted.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Detta arbete utgår från två populärvetenskapliga artiklar, om biobränsle respektive klimatförändringar, som jag har översatt från spanska till svenska. Den teori inom översättningsvetenskapen som används i arbetet är utformad av Peter Newmark, som talar om semantisk och kommunikativ översättning. Båda typerna av översättning bygger på ordagrann översättning av källtexten, men de skiljer sig åt i fråga om vad som är viktigast i övrigt.I en semantisk översättning försöker man, till exempel, återge måltexten så att den har samma kontextuella betydelse som källtexten, och författarens språk och ut-trycksätt ska bevaras så mycket som möjlig. I en kommunikativ översättning är det allra viktigaste att måltexten har samma effekt på måltextsläsaren som källtexten har på källtextsläsaren.Syftet med arbetet är att undersöka om mina egna översättningar av de båda po-pulärvetenskapliga artiklarna är semantiska eller kommunikativa. Hypotesen är att de är semantiska, baserat på att beskrivningen av semantisk översättning bäst överens-stämmer med min egen uppfattning om mitt eget sätt att översätta.Utifrån åtta olika parametrar har det visat sig att hypotesen till största delen inte stämmer.

I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Suveränitetsbegreppet förändras. I en tid då mänskliga rättigheter viktas upp i relation till staters rättigheter omdefinieras suveränitet till förmån för mänsklig säkerhet. Det globala åtagandet till Responsibility to Protect visar på en ny förståelse av suveränitet hos stater. Detta har potential att lösa interventionsdilemmat, det vill säga den oförenlighet som uppstår mellan begreppen statssuveränitet och humanitär intervention. Auktoriseringen av den humanitära interventionen i Libyen 2011 kan ses som ett indicium på att en sådan suveränitetssyn fått praktiska effekter, även i stater med en traditionellt statsmoraliserande hållning; Kina och Ryssland.

One of the big challenges for the European Union today lies in finding a common foreign policy for its 27 sovereign member states with their divided interests, experiences and traditions. New objectives set requirements on the Union to develop and intensify its military ability. The European Union´s view on when military force can be utilized sets concepts like sovereignty and intervention in focus. Can sovereignty be limited and if so can an intervention be justified? How did the Union argue regarding its participation in the intervention in Afghanistan, 2001? The Just War Theory gives the essay a normative framework against which to assess the Union´s view and guidelines for the use of military capabilities.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen har ökat!i Sverige och är idag en del av det sociala livet. Upptäckande och intervention vid alkoholproblem är viktigt både för individen och samhället. Dock är ämnet alkohol personligt och kan anses vara ett känsligt ämne att prata om inte bara för patienten men även för vårdpersonalen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om läkare och sjuksköterskor upplevde att det fanns något som hindrade de från att engagera sig i upptäckande och intervention samt tala med patienter om deras alkoholvanor. Metod: Litteraturstudie som genomfördes genom granskningar av tio studier, 8 kvalitativa och 2 kvantitativa.

The aim of this study was to investigate a health intervention at a Swedish telecom company, with regards to behavioral, cognitive and somatic stress, experienced health, and absence due to illness. A further aim was to investigate the employees' perceptions regarding the health intervention. Questionnaires were collected from 139 employees at the customer service departments.Results indicated that the health activity bowling to some extent could predict lower behavioral stress. However, the most important predictors of stress and perceived health were lack of meaningfulness and quantitative demands. Lack of meaningfulness was also a predictor of absence due to illness.

Rett syndrome is a congenital neurological syndrome, which in the classic phenotype only affects girls. The symptoms include lack of speech, stereotypic movements of hands, dyspraxia and mental retardation, and these symptoms lead to communicative impairments. The purpose of this study was to examine whether the intervention method Intensive Imitation affected interaction/communication and initiative in a girl with Rett syndrome. The design of the study was a Single Subject Experimental Design with a three-week long intervention period where the girl participated daily in 30- minute sessions of Intensive Imitation together with the test conductor. Interaction, communication and initiatives were observed and analyzed before (Baseline A), during and after (Baseline B) the intervention period.

The purpose of the present pilot study was to evaluate the parentalintervention ComAlong at the Division of Child Language, for parents ofchildren with severe language impairment. ComAlong is one of the parentalinterventions developed in the AKKTIV project. AKKTIV stands foraugmentative and alternative communication ?early intervention. Thepresent study consists of a case study, a compilation of course evaluationsand an interview with the two leaders of the course.

The academic underachievement of looked after children is well known. By involving foster carers in a Paired Reading intervention a Swedish project tried to address this issue, replicating a successful British trial. The aim of my thesis was to study the variations in the foster carers? experiences of this literacy intervention. Reading reports from 100 children were collected and qualitative interviews with 15 foster parents were analyzed using concepts from motivational psychology.

I denna studie har en intervention gjorts för att undersöka om det leda till att elever i lågstadiet får en större förståelse taluppfattning än innan. Utifrån förtester som gjordes i en årskurs 1 valdes fyra elever ut för att under sex tillfällen få delta i en intervention där de presenterades för olika användbara strategier vid räkning av olika matematikuppgifter. Efter varje tillfälle fick hela klassen, inklusive interventionsgruppen, göra tester för att se hur klassen utvecklas inom området gentemot interventionsgruppen. När interventionen var klar gjordes två eftertester för att se hur effekten av interventionen höll i sig.Resultatet visade att de flesta eleverna i interventionsgruppen fick ett bättre resultat än innan. Under interventionens gång kan man se att eleverna utvecklats och blivit mer säkra inom området taluppfattning.Inspirationen till detta arbete kom ifrån studier som bland annat Fueyo och Bushell Jr (1998) och Kaufmann, Handl och Thöny (2003) genomfört.