Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en aktiv holistisk vÄrd som utgÄr frÄn den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vÄrd som ett förhÄllningssÀtt som syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter och deras nÀrstÄende som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vÄrdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vÄrd befinner sig i en utsatt situation och dennes behov bestÄr i att upprÀtthÄlla god livskvalitet genom smÀrtlindring och existentiellt stöd. Denna situation stÀller krav pÄ sjuksköterskor att stÀndigt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter i palliativ vÄrd.Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ Ätta vetenskapliga kvalitativa artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och MEDLINE.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Stockholms stadsteater (Stockholm?s city theatre) is a public theatre in Stockholm, Sweden. During the last ten years, the theatre has increased its audience by 40 percent, has been called a ?success story? by culture politicians in Stockholm as well as others in the cultural field, and is today the largest theatre in the Nordic countries. At the same time, there is a recurring debate, primarily in the national morning papers? culture sections, concerning Stockholms stadsteater.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Syftet med undersökningen Àr att studera och analysera uppfattningar om personlig handledning. SÀrskilt fokuseras lÀrares uppfattningar om vilka framgÄngfaktorerna Àr i personlig handledning. ForskningsfrÄgan har formulerats enligt följande: Vilka faktorer i detta sÀtt att handleda leder till framgÄngsrikt lÀrande och utveckling? Mina egna erfarenheter i personlig handledning har bidragit till att detta blev mitt fokusomrÄde. PÄ ett tidigt stadium kom jag i kontakt med relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhÄllningssÀtt, och upptÀckte snart mÄnga beröringspunkter med personlig handledning.I syfte att fördjupa min förstÄelse för dessa beröringspunkter har jag valt att genomföra en kvalitativ tematisk intervjuundersökning med en explorativ och fenomenografisk ansats.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en aktiv holistisk vÄrd som utgÄr frÄn den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vÄrd som ett förhÄllningssÀtt som syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter och deras nÀrstÄende som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vÄrdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vÄrd befinner sig i en utsatt situation och dennes behov bestÄr i att upprÀtthÄlla god livskvalitet genom smÀrtlindring och existentiellt stöd. Denna situation stÀller krav pÄ sjuksköterskor att stÀndigt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter i palliativ vÄrd.Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ Ätta vetenskapliga kvalitativa artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och MEDLINE.

Denna uppsats undersöker hur lÀrare som undervisar i grundskolans tidigare Är resonerarkring verbal kommunikation i sin undervisning i Àmnet engelska. Intervjuade lÀrare Àr allasituerade pÄ olika skolor i en mellanstor stad i sydvÀstra Sverige. Studien Àmnar synliggöralÀrares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter pÄverkar den verbalakommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrÄn kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. UtifrÄn kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lÀrarnas tidigare erfarenheter, förvÀntningar pÄ eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus pÄ den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har pÄverkathur lÀrarna resonerar.

Tiggare/tiggeri Àr fenomen som blivit allt vanligare i vÄrt svenska samhÀlle. Samtidigt som företeelsen av tiggare/tiggeri blivit mer synlig har Àven röster som krÀver ett förbud av tiggeri höjts. MÀrkbart Àr hur det via social media sprids budskap med starka argument som belyserden problematik mÄnga mÀnniskor upplever med tiggeriet. Via social media skapas uppslutningar med olika mÄl, som vÀxer och frodas i nÀtets öppna rum. Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en förstÄelse för vad en sammanslutning av mÀnniskor, i detta fall ett Facebook evenemang, kan generera i form av kommunikativ praktik samt vilken inverkan social media kan ha i frÄgan om dess förmÄga att sprida ett budskap.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.

 I och med att förskolans styrdokument, lÀroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor. I de grundlÀggande vÀrdena stÄr bland annat att man ska arbeta med etiska vÀrden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra mÀnniskor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998).Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus lÀggs alltför ofta pÄ styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana Àr studiens syfte dÀrför att belysa det vardagliga arbetet med vÀrdegrunden pÄ förskolan.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur höglÀsning sker i fyra olika lÀssituationer i förskolan. UtifrÄn höglÀsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets sprÄkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sÄdana praktiker. Den teoretiska utgÄngspunkten i vÄr studie Àr det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrandet Àr en social och kommunikativ process dÀr sprÄket Àr ett viktigt redskap för lÀrande. InstÀllningen Àr ocksÄ att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets sprÄk. Dessa begrepp löper dÀrmed som en röd trÄd genom uppsatsens alla delar.