Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet använder sig av sociala medier och hur de tillämpar den information som organisationen kommunicerat via de sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. Därutöver har ett analytiskt instrument använts som kartlägger Kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara på ny kunskap. Den teoretiska referensram består av följande teorier: Media Richness modellen samt de två artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices från antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval använts. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att både traditionella och sociala medier används vid institutet där de traditionella medierna anses trovärdiga men inte alltid flexibla. De sociala medier som används är Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.

Sociala medier på har det senaste decenniet exploderat på internet. Idag kan läsaren interagera med producenten till informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lägga upp egna videos präglar numera vårt sätt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess användare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att påverka och förändra sidans prägel och vad den står för. Den övergripande problemställningen är följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesärskolans individuella program. Studien avser även att undersöka vilka diskurser som framträder då samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Säljö (2005) menar att lärande är en aspekt av all mänsklig verksamhet och betonar språkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillåtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av Säljö och var inledningsvis en inspirationskälla för studien.Metod: Studien, som är en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.

SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

Titel: Volvo On Call - en underskattad hjälp på vägen? En studie av internkommunikation mellan företag och återförsäljare.Författare: Elin Salekärr & Hanna TimringKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, ExamensarbeteTermin: Höstterminen 2007Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka informationsflödet kring tjänsten Volvo On Call, med fokus på den interna informationen mellan Volvo Cars och dess återförsäljare.Metod och material: Undersökningen har gjorts genom fem kvalitativa informantintervjuer samt nitton telefonintervjuer som i viss mån ska fungera som kvantifierande. Såväl informanter som respondenter är säljare hos olika Volvohandlare inom ett specifikt geografiskt område, som valts ut med hänsyn till tidsbegränsning och liknande aspekter. Teorier rörande Kommunikationsprocesser i stort har använts men med fokus på organisationers interna och marknadsmässiga kommunikation. Den interna kommunikationen syftar till att skapa en välfungerande organisation och ett företags marknadskommunikation syftar i sin tur till att gynna organisationen exempelvis ekonomiskt, då det oftast rör sig om reklam i olika former.Huvudresultat: De huvudresultat som framkommit i studien är att den låga försäljningen av tjänsten Volvo On Call beror på många olika faktorer.

Syftet med mitt examensarbete är att belysa resonemang rörande normalt respektive onormalt, maktstrukturer, genusfrågor och Kommunikationsprocesser, med utgångspunkt i konstnären Catherine Opies fotografi Self-Portrait/Cutting från 1993. Verket rymmer en komplexitet eftersom brottet mot våra heteronormativa föreställningar utrycks så explicit. Det finns en ambivalens och direkthet i verket som fascinerar. De motstridiga läsningarna väcker ett behov av att förstå bilden på ett mer nyanserat sätt. Jag har medvetet valt att studera Self-Portrait utifrån teorier som ligger till grund för många konstnärer som väljer att röra sig i gränslandet för det samhället satt upp som norm.