Syftet med uppsatsen Àr att undersöka barnets musikaliska utveckling i Äldrarna 0 till 10 Är. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och pÄ vilket sÀtt musikpedagogen kan förhÄlla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning pÄ omrÄdet och med hjÀlp av intervjuer förankras denna forskning i pÄgÄende pedagogiskt arbete. Resultaten pekar pÄ kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

Lek Àr nÄgot som vi alla mÀnniskor kan referera till och som ger oss mÄnga minnen. Det Àr nÄgot tolkningsbart, som sÀkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen Àr. Efter nÄgra somrar som praktikant pÄ förskolor har jag lÀnge velat undersöka hur denna lek Àr kopplad till utemiljön. MÄlet med denna uppsats har varit att kartlÀgga forskning om hur utemiljön pÄverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att fÄ en större förstÄelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom omrÄdet för en framtida planering av den. Dessa mÄl har skapats utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar, som har följt mig genom arbetet. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur pÄverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? FrÄgorna Àr grunden till kandidatexamensarbetet, dÀr jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan Äterkopplats i praktiken.

De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielÀrare inom Àmnet matematik förhÄller sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Det syftar ocksÄ till att undersöka i vilken omfattning omrÄdet hÄllbar utveckling behandlas i Àmneslitteraturen. Förhoppningen har varit att hÀrigenom fÄ en bild av hur matematikÀmnet kan vara en del i arbetet för hÄllbar utveckling. Metoden jag har anvÀnt mig av i min undersökning innefattar en kvalitativ intervjustudie med ett antal gymnasielÀrare i matematik dÀr undervisning om hÄllbar utveckling behandlas. Dessutom har jag gjort en kvantitativ litteraturstudie dÀr jag undersöker ett representativt lÀromedel för gymnasieskolans matematik och kartlÀgger förekomsten av innehÄll som behandlar hÄllbar utveckling.

SamhÀllsfunktioner och andra typer av tjÀnster erbjuds i allt högre grad via webben. För att inte riskera att stÀnga vissa grupper ute frÄn de fördelar denna utveckling erbjuder, behöver tjÀnster pÄ webben göras tillgÀngliga Àven för grupper med sÀrskilda behov. Gemenskap och delaktighet Àven för grupper med sÀrskilda behov kÀnnetecknar ett demokratiskt IT-samhÀlle. FörmÄgan att hantera tid Àr central i mÀnniskans liv. WebbtjÀnster som vill erbjuda sina anvÀndare kognitiv tillgÀnglighet mÄste ta hÀnsyn till tidsförstÄelse som en kognitiv aspekt.

Begreppet hÄllbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det föresprÄkar ansvar och ett helhetsperspektiv pÄ jordens utveckling. Dock har begreppet Àven kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie Àr att synliggöra geografilÀrares förhÄllningssÀtt och förestÀllningar gÀllande begreppet hÄllbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning pÄ gymnasiet. Studien bygger pÄ en enkÀt och intervjuer genomförda med geografilÀrare verksamma pÄ gymnasieskolor runt om i Sverige och visar pÄ bÄde svÄrigheter och möjligheter i undervisningen om hÄllbar utveckling. Resultatet visar att lÀroplan och kursplaner inte nödvÀndigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lÀrarna moderniserat sin undervisning frÄn traditionell lÀroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.

Vi presenterar vÄrt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetisk gestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger som arbetar aktivt med hÄllbar utveckling. Syftet med intervjuerna var att samla in material om deras arbetssÀtt gÀllande motivations och inspirationsarbete om hÄllbar utveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok. Barnbokens syfte Àr att motivera och inspirera barn att arbeta med hÄllbar utveckling..

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete Àr att finna svar pÄ vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns sjÀlvuppfattning. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar pÄ elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsÀttningar gÀllande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Syftet med mitt examensarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för förÀldrars syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fokusgruppsamtal anvÀnts. Under en vardags kvÀll trÀffade jag och min handledare en grupp förÀldrar och samtalade om hur de tÀnkte om hÄllbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hÄllbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gÄnger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att förÀldrarna menade att hÄllbar utveckling handlar om miljömÀssig hÄllbarhet och hÄllbara konsumtionsmönster. De poÀngterade att det Àr en komplex och stor frÄga.