Ett mönster Àr uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsÀtta i all oÀndlighet. HÄllbar antyder lÄngsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap Àr oÀndlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att frÀmja hÄllbar utveckling? Det hÀr kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hÄllbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hÄllbar utveckling.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn pÄ begreppet handledning samt pÄ vilket sÀtt handledning som metod anvÀnds som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev ocksÄ att se vad skolledare menar att handledning innebÀr nÀr avsikten med handledning Àr pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt fÄ en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Arbetet gick ut pÄ att designa och programmera en prototypmobiltelefonmodul till HandyBlue, ett omgivningskontrollsystem för personer med funktionshinder. Rapporten gÄr igenom de olika momenten i modulens utveckling som marknadsundersökning, expertintervjuer, design och implementation och fÀltester.Programmet fick bra betyg i fÀlttester och ansÄgs av samtliga testare som lÀttanvÀnt och intuitivt. Slutsatsen Àr att  genom att hÄlla mÄlgruppens önskemÄl i fokus och lÄta tÀnkta anvÀndare vara delaktiga i utvecklingen i ett tidigt skede, blir slutresultatet en modul som vÀl uppfyller de krav som stÀllts pÄ den..

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva militÀrmusiken och den kommunala musikskolans framvÀxt dels pÄ ett nationellt och dels pÄ ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vÀgar har korsats. FrÄgestÀllningarna Àr om militÀrmusiken har pÄverkat den kommunala musikskolans utveckling och om sÄ Àr fallet vilka faktorer som har pÄverkat detta. Jag stöder mina antaganden pÄ den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfÀltsteori och ser de bÀgge verksamheterna som tvÄ fÀlt. Det var svÄrt att hitta kÀllor till detta arbete och jag har dÀrför anvÀnt mig av tvÄ intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Det visar sig att mÄnga av de anstÀllda militÀrmusikerna initialt tog timlÀrarjobb pÄ kommunala musikskolan och dÀrigenom pÄverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens dÀrifrÄn..

AbstraktTitel: Barn till förÀldrar med kognitiva funktionsnedsÀttningar ? En kvalitativ studie om hur barn framstÀlls i arbetsmaterial gÀllande stödinsatserSyfte: Syftet med studien Àr att analysera vÄrt insamlade datamaterial, och med begrepp frÄn vÄra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta pÄ hur barn framstÀlls i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer dÀr minst en av förÀldrarna har en kognitiv funktionsnedsÀttning.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer dÀr minst en av förÀldrarna har en kognitiv funktionsnedsÀttning. Analysmaterialet bestÄr av material kring FIBprojektet, förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stÀrka och bedöma förÀldraförmÄgan hos förÀldrarna i dessa familjer. Med begrepp hÀmtade frÄn barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utlÀst teman i materialet knutna till de valda teorierna.Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat pÄ framstÀllningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har ocksÄ studerat förÀldraskapet utifrÄn insatserna och barnens position.

Det grundlÀggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen pÄverkar elevernas grovmotoriska utveckling i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga elever upplever osÀkerhet i samband med motoriska aktivititeter pÄ idrottslektionen pÄ grund av den exponerade position som uppstÄr. Den motoriska utvecklingen Àr mycket vÀsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen pÄ undervisningen kan begrÀnsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger pÄ hur sociokulturella förhÄllningssÀtt pÄverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgÄr. Alla elever genomgÄr stora förÀndringar bÄde fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremÄl för en social formgivningsprocess.

Visionen om hÄllbar utveckling Àr komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som frÀmjar en hÄllbar utveckling.Uppsatsens syfte Àr att belysa förutsÀttningar för meningsskapandet ifrÄga om hÄllbar utveckling i slöjdÀmnet. Den första delen Àr klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet. DÀrefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begrÀnsningar med fokus pÄ undervisningen och hÄllbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar Àr:1. Hur konstitueras slöjdÀmnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet?2.

Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjÀnster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, dÀr syftet Àr att samverka kring e-tjÀnsteutveckling. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien Àr hÀmtade frÄn förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket Àr en teori som fokuserar pÄ sociala omstÀndigheters pÄverkan av och pÄ teknikutveckling. Resultatet av studien pekar pÄ att kommuner i val av e-tjÀnster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det medborgarperspektiv som anvÀnds retoriskt mer framstÄr som en god bisak. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att nÀringslivet Àr en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lÀmnas helt utanför processen..

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. MÄlet för vÄr undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling frÄn bÄde förskola och skola. Vi gjorde Àven en begrÀnsad undersökning av de kartlÀggningsmaterial som vÄra respondenter hade erfarenhet av. VÄra frÄgestÀllningar resulterade i en sammanstÀllning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartlÀggning och behovet av ett kartlÀggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Bakgrund: Anorexia Nervosa Àr en sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor mellan 15-24 Är och det Àr cirka en % av vÀrldens befolkning som drabbas varje Är. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvÄrdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förstÄelse. Detta kan resultera i att flickorna kÀnner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjÀlpa dem att tillfriskna.

Syfte: Syftet med min studie var dels att fÄ en ökad förstÄelse för kommunal fristÄende skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del frÄn ett ledarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Varför vÀljer skolledare att driva en kommunal fristÄende skola, vilka förutsÀttningar har skolan fÄtt och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag anvÀnde utgick frÄn fristÄende skolors framvÀxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristÄende skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin sÀger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie pÄ Sveriges första kommunala fristÄende skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter frÄn tre observationer som genomförts genom Ären och en intervju med rektorn pÄ skolan.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare uttrycker att de arbetar med sagoberÀttande samt vilken betydelse för barns utveckling förskollÀrare tillskriver sagoberÀttande. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Det resultat vi fick var att alla förskollÀrare arbetar med sagoberÀttande men pÄ olika sÀtt. SagoberÀttande gÄr att arbeta med pÄ en mÀngd olika sÀtt vilket framkom av resultatet. Det framkom Àven att förskollÀrarna anser att sagoberÀttande ger barn möjligheter till utveckling inom olika omrÄden som exempelvis sprÄket och de sociala fÀrdigheterna.

Studiens syfte Àr att belysa förskollÀrares arbetssÀtt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem verksamma förskollÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehÄll. Arbetets empiri bestÄr av data frÄn intervjuerna som vi skrivit ut och sammanstÀllt för analys utifrÄn syftet och forskningsfrÄgorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat frÄn intervjuerna.

HĂ„llbarhetsredovisning Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt fenomen som ökat de senaste 10 Ă„ren. De olika intressenterna stĂ€ller allt större krav pĂ„ företagen och pĂ„ hur de förhĂ„ller sig. Ämnet hĂ„llbar utveckling omfattar tre olika dimensioner: ekonomisk, etisk/social dimension samt miljö.HĂ„llbar utveckling Ă€r inget som i sin helhet regleras i lagar. DĂ€remot regleras delarna som miljöpĂ„verkan och arbetsförhĂ„llanden i olika lagtexter och förordningar. Att det inte finns nĂ„gon enhetlig reglering kan vara bidragande till att det kan vara svĂ„rt att se det som en helhet.Syftet med vĂ„r studie Ă€r att utifrĂ„n företagens perspektiv se vad de gör för att bidra till en hĂ„llbar utveckling och om det skiljer sig mellan större och mindre bolag.

Syfte med studien Àr att undersöka pedagogernas tankar kring rörelsetrÀning i förskolan. Metod för datainsamling Àr kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelsetrÀningen Àr för barns utveckling. Pedagogerna anvÀnder rörelsetrÀning i olika utstrÀckning. Slutsatsen Àr att det Àr pedagogens förhÄllningsÀtt som avgör vilken betydelse rörelsetrÀningen har i verksamheten..