Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tÀnkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett vÀrdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemÀrkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgÄr att eroderas. PÄ sÄ sÀtt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrÀmjas till en vÀrdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssÀttet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrÄn tvÄ fallstudier av verksamheterna VÀxthuset och Designcentrum. Slutsatser: VÄr slutsats betrÀffande den fysiska miljön Àr att rekvisit som ljus och ljussÀttning, ljud samt luft och temperatur har en direkt pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet och kreativt tÀnkande, medan naturinslag och fÀrg pÄverkar indirekt och Àr mer beroende av individuella förutsÀttningar.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv pÄ undervisningen lÄta eleverna utveckla egna förhÄllningssÀtt bÄde till nÀrmiljö men Àven i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa pÄ hur samhÀllet och vi sjÀlva kan utvecklas för att skapa en hÄllbar utveckling (Lgr 11). UtifrÄn denna formulering Àr syftet för uppsatsen att undersöka lÀrare tÀnker kring undervisning om hÄllbar utveckling.Det empiriska material som anvÀnts för att nÄ syftet har tagit fram med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgÄngspunkt i vÄra frÄgestÀllningar och dÀrifrÄn olika kategorier i vilka lÀrarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat vÄra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i Àmnet.Vi intervjuade Ätta lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika stora skolor.

Syftet med examensarbete Àr att undersöka tre bildlÀrares förstÀllningar om fenomenet hÄllbar utveckling samt utforska hur de omsÀtter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka betydelser begreppet hÄllbar utveckling har för bildlÀrarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hÄllbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning pÄ studien och anser ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt Àr rimligt att anvÀnda i arbetet i syfte att förstÄ och tolka lÀrares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhÄllningssÀtt till utbildning för hÄllbar utveckling Àr att genomföra Àmnesövergripande arbete i skola.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur och varför drama anvÀnds i sprÄkinlÀrning, samt att se pÄ Àmnet som en inlÀrningsmetod utifrÄn teorier om inlÀrning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess anvÀndning. DÀrefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess anvÀndning i skolan och vid andra undervisningstillfÀllen. DÀrpÄ följer en presentation hur drama berikar dagens sprÄkinlÀrning. Arbetet bestÄr av en litteraturdel och en undersökningsdel.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Bakgrund: SamhÀllet stÄr idag, till följd av 40-talisternas förvÀntade pensionsavgÄngar, inför en omfattande generationsvÀxling. SÄledes stÀlls allt högre krav pÄ gynnsam kompetens- försörjning inte minst inom kommunal sektor. För att möta problematiken Àr Traineeprogram inom denna sektor en vÀxande trend varför vi sÄg det som ett intressant studieobjekt att utvÀrdera Traineeprogrammet SkÄne NordvÀst.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera traineeprogrammets bakgrund, process och utfall, att utifrÄn det organisations- pedagogiska perspektivet förklara programmets utfall pÄ individ och organisationsnivÄ samt att diskutera principer för utveckling av traineeprogram.Metod: De metodologiska utgÄngspunkterna för den empiriska studien Àr en kvalitativt inriktad fallstudie med induktiv ansats och ramfaktormodellen som struktur.Resultat: Genom att studera traineeprogrammet i sin helhet framgick en rad kritiska moment som kan sÀgas ha haft pÄverkan pÄ det i stort gynnsamma utfallet. För att skapa en förklarings- modell relaterades resultatet till former av utveckling och kollektiva lÀrprocesser. Detta diskuterades sedan med avseende pÄ hur syftesuppfyllelsen i programmet Àr beroende av synen pÄ utveckling, som formning eller emergent.

Syfte: Syftet Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa nÄgra dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgÄtt frÄn Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhÀllet somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik Àr ett eget fÀlt med yrkesverksammadramapedagoger som fÀltets agenter.Metod: Metoder som anvÀnts Àr mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit frÄn intervjuerna Àr att dramapedagogiken fÄtthöjd status, ett breddat arbetsfÀlt samt till viss del förÀndrade definitioner om vaddramapedagogik Àr. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsomrÄden som kan tyckas ligga lÄngt frÄn det fÀlt dÀr dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fÀlt, habitus.

Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar Àven upp hur pedagogerna stimulerar barnen lÀrande och utveckling i det matematiska tÀnkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frÄgor för att ta tillvara deras individuella Äsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger anvÀnder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjÀlpa barnen att utveckla sitt matematiska tÀnkande.

The study concentrates on which significance the pre-school?s yard and the outdoor environment has and how it influence the young children regarding their development and learning. The study is carried out through observations of the children complimented by interviews of them. The results show that children?s outdoor environment is important for their development of mobility, language, social competence and learning about nature.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr bÄde enkÀter och observationer har anvÀnts pÄ fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssÀtt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lÀrande. NÄgra begrepp som personalen beskrev som vÀrdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgÄ ifrÄn varje individ. En slutsats Àr att relationer Àr en stÀndigt pÄgÄende process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan pÄ relationers utveckling..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur elever i Australien tÀnker kring begreppethÄllbar utveckling med tanke pÄ landets kÀnsliga och unika ekosystem, klimatrelaterade problemsamt lÄnga transportavstÄnd. Som metod anvÀnde vi oss av samtalsintervjuer ochdirektobservationer och utförde dessa pÄ de skolor och utbildningscentrum vi besökte. Vi valdeframförallt att intervjua elever, men Àven pedagoger för att förhoppningsvis fÄ en mer nyansrikbild och förstÄelse för elevernas sÀtt att svara. Med denna uppsats fick vi uppfattningen att fleraelever faktiskt har en nÀra relation samt en vidsyn och förstÄelse för begreppet hÄllbarutvecklings mÄnga sidor. MÄnga elever kan ocksÄ se samband mellan orsak, konsekvenser ochÄtgÀrder för de miljöproblem som finns i Australien.

Denna uppsats syftar till att kartlÀgga religionsÀmnets utveckling i Sverige frÄn 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jÀmföra styrdokument och lÀromedel frÄn dessa Ärtionden. Resultatet visar att Àmnet har gÄtt frÄn att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i lÀromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar ocksÄ att Àmnets omfÄng har ökat frÄn att vara enbart kristendomslÀra till att innefatta bÄde andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger hÀr ocksÄ sin framtidsprognos av en trolig förÀndring av Àmnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som frÀmjade adoptivbarns anpassning och utveckling. FrÄgestÀllningarna utgick frÄn barnets, adoptivförÀldrarnas och omgivningen/samhÀllets perspektiv. De teoretiska utgÄngspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM ? det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmÀnhet. Som metod valdes litteraturstudie dÀr fem artiklar valdes ut för att besvara frÄgestÀllningarna.