Användningen av elektroniska Kommunikationsmedel ökar ständigt och många organisationer byggersin verksamhet på ett starkt informationsberoende. Verksamheterna har blivit allt mer informationsbaserade och informationsteknologin är en oumbärlig del för organisationers infrastrukturer. Därför är utgångspunkten för denna studie att utveckla ny kunskap om hur individer uppfattar effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. Arbetet undersöker även aspekter som medverkar eller motverkar den upplevda effektiviteten vid användandet av e-post i IT-intensiva organisationer och hur e-post kombineras med andra kommunikationsverktyg för att uppnå önskad effektivitet. Den empiriska grunden till studien är en organisation, där tio kvalitativa intervjuer gjorts.

Utifrån studien framgår att företag använder sig av flera av de sju förbättringsverktygen och då främst checklista, paretodiagram, histogram och trenddiagram vilka används för att åskådliggöra information om företagens kvalitetsarbete. de faser av problemlösningsprocessen som verktygen har störst betydelse är vid datainsamling och identifiering av problem samt vid uppföljning då dessa faser är sammanlänkade i det ständiga förbättringsarbetet. Verktygen används främst som Kommunikationsmedel för att åskådliggöra information för samtliga anställda och används även av de kvalitetsansvariga som beslutsunderlag i de olika faserna av problemlösningsprocesen..

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal.Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga..

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt til  Kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev-­ och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-­6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Vi undersökte hur arbetet för anställda inom myndigheter påverkas av den pågående utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska Kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att uträtta ärenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de myndighetsanställdas arbete påverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ändamål valde vi att utföra intervjuer med anställda vid två svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjänster hos e-myndigheter.

Vi har valt att granska Tragetons metod för skriv- och läslärande. Enligt Trageton (2005) har de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skrivning är lättare än läsning. Detta är bakgrunden till att Trageton vände på ordföljden i uttrycket ?läs- och skrivinlärning? till skriv- och läslärande. Vi anser att det genom åren har skett en evolution i samhället där datorn mer och mer har fått en central roll och betydelse.

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är: Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna?I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av Kommunikationsmedel.

The main purpose of a logotype is to harmonize with a company?s business concept and culture. This study is based on the receiver?s attitudes about three different logotypes - Volvo, Telia and Mcdonald's. It informs the reader about the importance of a logotype as a mean of communication and if the perceptions of the logotype harmonize with the profile of the company.

This essay aims to investigate young people's vision of clothes as a means of communication. Focus lies on what message the clothing we have on sends out and how they are interpreted by our surroundings. Do other people interpret us the way we intend to through our clothes? The theoretical frame of reference that applies is Thomas Ziehe?s theories about Clothing and Identity, Anthony Giddens? Reflexive Identity Processes and the Uses and Gratification?s theory. The researches were carried out with a comprehensive questionnaire survey among high school students, at Lars Kaggskolan in Kalmar, with an associated image, and two personal interviews.

Syftet med vår forskning är att öka förståelsen för hur individer uppfattar och tolkar en logotyp och hur detta överensstämmer med företagets strategi för deras visuella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med ett induktivt angreppssätt. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. Vår empiri utgörs av intervjuer med tre stycken art directors, en copywriter och en projektledare från tre stycken olika reklambyråer. Dessutom har vi intervjuat 15 stycken respondenter.

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, Kommunikationsmedel och utveckling.