Idag är det en självklarhet att stadsutveckling sker i hållbarhetens tecken och det är respektive kommuns ansvarar att skapa förutsättningar för att stadens invånare ska kunna leva med en hållbar livsstil. Skulle stadens invånare tillsammans förändra sin livsstil till att leva hållbart är det möjligt att minska miljöpåverkan. Enligt Malmö stads översiktsplan, ÖP2012, ska det på 2030-talet finnas en medvetenhet hos alla stadens invånare om hur deras livsstil påverkar miljön, staden samt andra människor. Det krävs dock en beteendeförändring för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Genom kommunikation och Kommunikationskampanjer är det möjligt att få individer att uppmärksamma sin egen livsstil och reflektera över hur den överensstämmer med den hållbara utvecklingen.

The basis for this study is the question of what happens at the point of impact between receiver and message in the case of a social marketing campaign on Facebook promoting sustainable travel. Hence the aim of this study is to analyse the reception of the social marketing campaign Fairadise in a sample of 19 individuals. The design of the study is therefore reception analysis with the help of four focus groups and thematic analysis to later identify patterns and themes in the gathered material. The theoretical approaches were collected from the field of media and communication and focused on public communication campaigns, public understanding of public communication campaigns as well as decoding of messages. The questions posed were; how is the Facebook campaign Fairadise received by the focus group participants? How do the participants read (decode) the campaign; dominant, negotiated or oppositional? And what assessments do the participants have regarding the visual versus textual information in the campaign? Previous research has shown that visual and emotional attributes are of great importance when it comes to interpreting messages about sustainable tourism and that rational information attributes are of less importance. The findings in this study agree with this previous research except when it comes to rational information.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Denna studie har genomförts för att undersöka hur Meat Free Mondays kampanj för att minska människors köttkonsumtion representerar och presenterar relevanta frågor om miljö och hälsa i delar av deras externa kommunikation.Syftet har varit att se hur miljö- och hälsofrågorna presenteras och representeras i Meat Free Mondays digitala kommunikation via videoklipp och delar av hemsidan. Vi har diskuterat vilka motiveringar som finns för att helt eller delvis sluta äta kött och utgått från tidigare forskning och teori i miljö- och hälsokommunikation. Vidare har vi utgått utifrån begrepp som Kommunikationskampanjer och social marketing, och utifrån ett teoretiskt ramverk över miljö- och hälsoutfall undersökt vilka motiv och retoriska resurser som används i kommunikationen. Det har även diskuterats vilken roll och verkan Paul McCartney har som ambassadör för kampanjen.Studiens metodologiska ram har baserats på Karlberg & Mrals neoaristoteliska retorikanalys av både text och bild, och huvudsakligen de tre appellerna ethos, logos, och pathos. Materialet innefattar fyra videoklipp från Meat Free Mondays YouTube-kanal där Paul McCartney framför tal, samt delar av Meat Free Mondays hemsida, med innehåll som berör aspekterna hälsa och miljö.Studien visar att innehållet av Meat Free Mondays kommunikation kombinerar olika strategier för att stärka kampanjens teser. Budskapet förmedlas genom att anspela mycket på människors ekologiska drift och gemensamma värderingar, och användandet av den retoriska appellen pathos framträder tydligt i materialet.