Sök:

Sökresultat:

187 Uppsatser om Kommunikationsärenden - Sida 7 av 13

Station Bönered - om att skapa goda miljöer kring ett pendeltÄgspÄr

NÀr en stad vÀxer mÄste man ta stÀllning till hur det ska ske. Idag Àr biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spÄrbunden trafik och utbyggd pendeltÄgstrafik i regionen kunna innebÀra mer hÄllbara tranporter. En pendeltÄgsstation har ett relativt begrÀnsat omland och behöver för fullt utnyttjande bebyggas nÀra inpÄ. Den spÄrbundna trafiken kan dock innebÀra störningar och risker. Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan byggas ut kring en tÀnkt pendel­tÄgs­station.

Strategier i parrelationer

Undersökningens syfte har varit att kartlÀgga vilka strategier paren i de utvalda familjerna anvÀnder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmÀrksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta pÄverkas av den sociala kontexten.De frÄgestÀllningar som aktualiseras med uppsatsen gÀller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. DÀrvid belyses Àven mer specifika frÄgor; vilken pÄverkan har den sociala kontexten pÄ parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning Àr paren öppna för hjÀlp utifrÄn av familjerÄdgivare nÀr det gÀller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vÄr undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Ett transportföretags hÄllbarhetsredovisning- sett ur ett intressentperspektiv 

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus pÄ positionerings-, kommunikations-, relations och varumÀrkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer pÄ apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrÄ med inriktning pÄ lÀkemedelsbranschen. VÄra huvudsakliga teoretiska omrÄden Àr varumÀrke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi Àmnar belysa. VÄr insamlade empiri bygger pÄ apoteksaktörernas syn pÄ hur deras organisation förhÄller sig till vÄra huvudsakliga teoretiska omrÄden. Detta kompletteras med deras framtida syn pÄ apoteksmarknaden. För att fÄ en oberoende bild av marknaden sÄ har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrÄ syn pÄ hur marknaden förhÄller sig.VÄra slutsatser baseras pÄ tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har anvÀnt oss av. Vi har lagt mÀrke till att positioneringen inte skiljer sig sÄ mycket som man kan tro, dÄ vi intervjuade aktörerna sÄ pass tidigt efter omregleringen.

NÀrstÄendes erfarenheter av att leva med en partner som drabbats av prostatacancer.

SammanfattningBakgrund: Prostatacancer Àr den mest förekommande cancerformen hos mÀn i Sverige, vilket innebÀr att det finns mÄnga nÀrstÄende till mÀn med prostatacancer i sjukvÄrden. Sjuksköterskor behöver dÀrför kunna bistÄ med hjÀlp och stöd under sjukdomstiden. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av att leva med en partner som drabbats av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ kvalitativ data med induktiv ansats valdes. Resultatet baserades pÄ elva originalartiklar som har kvalitetsgranskats samt analyserats utifrÄn Fribergs femstegsmodell. Resultat: Dataanalysen genererade fyra huvudkategorier. I En gemensam resa framkom det att beslut var ett delat ansvar och att fÄ och ge stöd var av stor vikt. I Att försöka kontrollera vardagen beskrivs de kÀnslomÀssiga reaktioner som fanns hos nÀrstÄende samt deras förmÄga att hantera vardagen.

Ett apotek nÀra dig : En studie av den omreglerade apoteksmarknaden

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus pÄ positionerings-, kommunikations-, relations och varumÀrkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer pÄ apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrÄ med inriktning pÄ lÀkemedelsbranschen. VÄra huvudsakliga teoretiska omrÄden Àr varumÀrke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi Àmnar belysa. VÄr insamlade empiri bygger pÄ apoteksaktörernas syn pÄ hur deras organisation förhÄller sig till vÄra huvudsakliga teoretiska omrÄden. Detta kompletteras med deras framtida syn pÄ apoteksmarknaden. För att fÄ en oberoende bild av marknaden sÄ har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrÄ syn pÄ hur marknaden förhÄller sig.VÄra slutsatser baseras pÄ tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har anvÀnt oss av. Vi har lagt mÀrke till att positioneringen inte skiljer sig sÄ mycket som man kan tro, dÄ vi intervjuade aktörerna sÄ pass tidigt efter omregleringen.

Samarbete & Image pÄ Internet

Vid utvecklandet av en webbsida krĂ€vs spetskompetens i kunskaper relaterade till Internet. Företag tvingas dĂ€rför i mĂ„nga fall att inhĂ€mta denna spetskompetens frĂ„n externa webbyrĂ„er vid utvecklandet av sina webbsidor.I och med detta hamnar ett stort ansvar för denna kommunikationskanals marknadsföring hos webbyrĂ„erna. WebbyrĂ„erna fĂ„r rollen som kommunikatörer av företagens image.För att imagen via webbsidan ska förmedlas pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt blir det viktigt att webbyrĂ„erna fĂ„r tillgĂ„ng till information angĂ„ende företagets mĂ„lgrupp och marknadsföringsstrategier.DĂ€rav blir kommunikation och samarbete mellan webbyrĂ„n och företag viktiga faktorer för webbsidans förmĂ„ga att leverera en korrekt utformad imageförmedling.Vi har med hjĂ€lp av olika kommunikations- och planeringsfilosofiteorier tagit fram en teoretisk referensram som legat till grund för vĂ„r analys och utvĂ€rdering av sambandet mellan samarbete och webbsidans förmĂ„ga att förmedla image.VĂ„rt arbete som bygger pĂ„ intervjuer och ett frĂ„geformulĂ€r visade att det fanns ett samband mellan webbsidors förmĂ„ga att förmedla företagets imageegenskaper och det samarbete ur vilket webbsidan utvecklats.De slutsatser vi kom fram till var att samarbetet vid utvecklandet av en webbsida bör innehĂ„lla faktorer som Ă€r förknippade med Normanns processtyrningsfilosofier.Dessa faktorer Ă€r:Ömsesidig involveringGod kommunikationHĂ€nsyn till kundens kundDubbelriktat lĂ€randePlanering Ă€r ett inlĂ€rningsförlopp.

Legitimitet genom CSR? : - En studie av SEB:s hÄllbarhetsstrategier

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

En semiotisk, retorisk och kvalitativ undersökning av genusperspektivet i Sveriges största livsstilsmagasin för kvinnor - Amelia.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.

Den icke-verbala kommunikationens betydelse i mötet mellan personer med talsvÄrigheter och sjuksköterskan ? sjuksköterskans perspektiv

Bakgrund: Stroke Àr en sjukdom som innefattar olika skador som uppstÄr i hjÀrnan som orsakas av en emboli eller en trombos som tÀpper till kroppens blodkÀrl dÀr en förtrÀngning finns. Detta gör att hjÀrnans celler inte fÄr syre. Cellerna dör och en skada uppstÄr. Tre av fyra som insjuknat i stroke fÄr kommunikationssvÄrigheter i form av afasi som resulterar i svÄrigheter att tala och förstÄ. Tidigare forskning har visat att personer som har afasi Àr beroende av den icke-verbala kommunikationen.

Strategier och budskap i CSR-kommunikation : En studie av tva? konsumentfo?retags tillva?gaga?ngssa?tt och anseende

Att ta ett större ansvar inom miljömÀssiga, ekonomiska och sociala frÄgor blir en allt viktigare punkt pÄ mÄnga företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hÀnsyn till nÀr de övervÀger köp av produkter eller tjÀnster. Företagsansvar, internationellt benÀmnt som corporate social responsibility eller CSR, har ocksÄ fÄtt ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ sÄsom FN och EU, som jobbar för att underlÀtta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. FristÄende intresseorganisationer har ocksÄ en viktig del i CSR-frÄgan, bÄde som samarbetspartner och som granskare. MÄnga av företagens intressenter Àr intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar pÄ CSR-frÄgor? Hur kan företag anvÀnda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stÀrka sitt varumÀrke och nÄ ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregÄs av noggranna strategiska övervÀganden och diskussioner om hur CSR pÄverkar varumÀrket, Àr det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjÀnster riktar sig mot ­? konsu­menterna.

Mobil mikrobetalning - Betalningslösningen via SMS : En studie kring en SMS-baserad betaltjÀnst

I detta arbete har vi studerat tjÀnsten SMS-betalning. Vi har fokuserat pÄ att utvÀrdera och beskriva tjÀnstens anvÀndningsomrÄde samt dess styrkor och svagheter. UtifrÄn företaget Mobill, vars affÀrsidé Àr att utveckla en betalningstjÀnst via SMS har vi fÄtt en bild av hur ett företag kan satsa pÄ denna teknik. I en studie med konsumenterna har vi visat den generella bilden av instÀllningen till betalningstjÀnsten, detta för att vidare kunna utvÀrdera betalningssystemet. Dessa studier har bÄda en kvalitativ karaktÀr.

Frivillig tillÀmpning av nationella och internationella revisionsstandarder i Ryssland

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna pÄ 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra lÀnder. NÀr lÀnder med olika nationella revisionssystem börjar samverka pÄ en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillÀmpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som Àr revisionspliktiga enligt bÄda standarderna. Det finns dock företag som inte Àr revisionspliktiga, men som frivilligt vÀljer att ha sin verksamhet reviderad.

Att anvÀnda kommunikations- och dokumentationssystem i kommunal individ- och familjeomsorg : exemplet BBIC

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur Barns Behov i Centrum (BBIC) som system för handlÀggning och dokumentation fungerar i socialtjÀnstens utredning, planering och uppföljning av barn i familjehem. I uppsatsen undersöks hur tillÀmpningen av systemet i en socialtjÀnstorganisation förhÄller sig till systemets intentioner pÄ nationell nivÄ och till det i organisationen tÀnkta sÀttet. Ett antal centrala implementeringskomponenter har undersökts liksom vilka problem som kan betraktas vara inbyggda i BBIC-systemets konstruktion. Dessutom har dokumentationens rationaler, sÄsom de förstÄs av studiens respondenter, undersökts och relaterats till BBIC-systemets intentioner.Uppsatsen Àr en fallstudie av en socialtjÀnstorganisation och dess anvÀndning av BBIC. Det empiriska material som utgör grund för analysen bestÄr dels av dokument och litteratur kring BBIC liksom av lokala riktlinjer, dels av intervjuer och fokusgruppsintervjuer med socialarbetare, politiker och chefer.

Entreprenöriellt bildskapande pÄ fritidshemmet : Ett möjligt arbetssÀtt för att sammanfoga estetiska lÀrprocesser och entreprenöriellt lÀrande i fritidshemmets planerade bildskapande aktiviteter

Detta arbete bygger pÄ ett utvecklingsarbete, vars syfte Àr identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet praktiskt kan utformas för att frÀmja ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos barnen. Arbetet avgrÀnsas till att undersöka vilka aspekter som Àr centrala för att erbjuda barnen möjligheter att anvÀnda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmÄga. Studien Àr uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som bestÄr av en aktion. Aktionen innehÄller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor pÄ ett fritidshem för Ärskurs 3.

Bilderna och sagan : -om en bilderboks bilder och deras relation till en text

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->