Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad tre verksamma lärare har för syn på elevers tänkande, samt vad de har för förhållningssätt till sina elevers tänkande. Ett intresse har också funnits för hur lärarna resonerar kring tänkande och språk. Vårt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare. Resultatet visar att alla de tre lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers tänkande. Hos alla tre blir också en relation mellan tänkande och språk synlig någon gång under de tre intervjuerna.

Att kunna kommunicera med andra människor är inte alltid något som är självklart. Patienter med cerebral pares (cp) lider ofta av talsvårigheter och det medför problem hur de ska kunna göra sig förstådda. I kontakt med sjuksköterskor blir dessa människor särskilt utsatta då de kan behandlas som förståndshandikappade trots att cp i regel endast orsakar fysiologiska handikapp. Detta kan genom förlust av medbestämmande och hög förekomst av missförstånd leda till en mindre god och säker vård. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva möjligheter och hinder vid Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter med cp.

Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala Kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala Kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala Kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala Kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala Kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad Kommunikation.

En ny modernistisk syn på ledarskap började utvecklas i början på 1980 talet, där nya Kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska Kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet på en telemarketingavdelning med många unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu använder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger på Kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod användes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ändamålsenligt.

Vårt syftet är att beskriva och analysera Kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill säga politiker i nämnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tänka på för att deras Kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. Vår intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vår undersökningsansats är deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjälp av en i förväg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgått från en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses där som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera Kommunikation och Kommunikationssvårigheter.

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och Kommunikation (K3) Området för Kultur och samhälle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer Vårterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad Kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan Kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.

This literature study summarizes the signals dogs use in intraspecific communication. The purpose is to clarify the way dogs communicate so that situations where their intentions are misjudged can be avoided. The signals are divided into olfactory, visual, auditory and tactile and every section starts with a short anatomic and physiologic description of the sense organ that is used to register the current signal type. The interspecific communication between dog and human regarding its development and function is brought up. To end with suggestions are given of how veterinary technicians in clinics can make use of knowledge about the way dogs communicate.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och jämföra tre kommunersKommunikation på Facebook, men också fenomenet Facebook och dess komponenteri form av exempelvis gilla-markeringar. Studien bygger på två huvudfrågor.1. Vilken typ av Kommunikation bedrivs via kommunernas Facebooksidor?2. Hur skiljer sig Kommunikationen åt mellan de tre kommunerna?Metod och material: Intervjuer och netnografiska observationer.Huvudresultat: Facebook är en viktig Kommunikationskanal för kommunerna.Intervjuerna visar att mycket av det som kommunernas kommunikatörer säger sigkommunicera stämmer in på det som de netnografiska observationerna visat och attde huvudsakligen lever upp till sina uttalade syften.Något som kan konstateras är att oberoende av hur många följare eller hur mycketfeedback en kommuns Facebooksida får så gör det ingen större skillnad i hur de bedriverKommunikationen.

Syftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i svenskars och kinesers sätt att kommunicera och hur dessa skillnader kan hanteras. I studien har en kvalitativ metod använts. Data har samlats in dels genom litteraturstudier och dels genom intervjuer. Teorier med anknytning till affärskultur och Kommunikation har använts som utgångspunkt för att öka förståelsen för fenomenet. Det empiriska materialet har erhållits genom intervjuer med respondenter, vilka alla har erfarenhet av och kunskap om ämnet som har undersökts.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för CSR ur ett varumärkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stärka varumärket. Uppsatsen avser svara på: Hur kan CSR stärka varumärket?SlutsatserResultatet visar att CSR är på väg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen så har vi identifierat fem aspekter som är av vikt för företag att hänsyn till när man arbetar med CSR ur ett varumärkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumärket kan stärkas genom att företaget utgår från ett grundläggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förväntningar, skapar ett mervärde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumärkesidentiteten och ha en väl avvägd extern Kommunikation.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbättra Kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare för en säkrare vård. Syftet var även att beskriva kvalitén på de granskade artiklarna utifrån metodologiska aspekter gällande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrån databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrån tre teman.

Bakgrund och problem: Under de senaste åren har antalet företagsförvärv ökat kraftigt. Detses numera som ett vanligt alternativ för att få företag att växa. Med dessa förvärvuppkommer ett behov av att integrera de sammanslagna verksamheterna, något som inte alltidär så enkelt. Det är flera faktorer som behöver sammanfalla för att nå en lyckad integration.En viktig faktor är Kommunikation, som är en nyckel för att förmedla såväl målbild somprestationer inom koncernen. Kommunikationen kan ske med hjälp av flera verktyg och oftaanvänds rapporter för att förmedla såväl ekonomisk ställning som information kring denoperativa verksamheten.Syfte: Uppsatsen syftar till att genom empiri beskriva samt genom teori förklara problematikvid Kommunikation av prestationsmått, med fokus på integrationsprocessen vidföretagsförvärv.

Samhället förändras och moderniseras hela tiden. Det ställs allt högre krav på bättre Kommunikation hos organisationer och institutioner i samhället. Samtidigt står konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dåligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska därför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? Utifrån dessa frågor och funderingar har uppsatsens bakgrund växt fram.Uppsatsen är en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmän anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna Kommunikation ska översättas i praktiken.

AbstraktVårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är Kommunikation och hur Kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvåvägs - process? där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den äldre vårdtagarens delaktighet i omvårdnadsprocessen. Data samlades in genom databassökningar i databasen Cinahl och data granskades enligt modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att de äldre vårdtagarnas upplevelse av delaktighet återfanns när sjuksköterskan såg vårdtagaren som en individ, vilket var enligt vårdtagarna när respekt visades och kunskap kunde utbytas mellan denne och sjuksköterskan. Denna litteraturstudie påvisade att Kommunikation var det största behovet hos äldre vårdtagare under vårdtiden och att en god Kommunikation var nyckeln till att delaktighet skapades mellan vårdtagaren och sjuksköterskan i omvårdnadsprocessen. Resultatet påvisade också att sjuksköterskan förväntas inneha kunskap att involvera den äldre vårdtagaren i omvårdnaden.