För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Uppsatsen belyser åtgärder som finns mot mobbning, vilket ingår under begreppet kränkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga åtgärder mot mobbning och en gemensam nämnare hos dem, som belyses i uppsatsen, är att kommunikation är viktigt för att kunna bekämpa mobbning.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade sex verksamma lärare. Vi har även bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser.Resultatet av vår undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn är viktiga åtgärder i arbetet mot mobbning.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lärare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks även elevers inställning till observerad kommunikation. För att uppnå syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrån deliberativ kommunikationsteori och element som är betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet återfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktäristika som utmärker det deliberativa samtalet.

Problematiken i strategiska samarbeten avseende varumärkesutvidgning ligger i att skapa en gemensam grund för användandet av varumärket, för att undvika varumärkesförsvagning. Det är svårt att förutsäga hur den andre parten kommer att agera och använda varumärket, vilket innebär en risk. Syftet med vår undersökning är att studera hur kommunikation, avseende relationen samt varumärket, tar sig uttryck i ett strategiskt samarbete som bygger på varumärkesutvidgning. Resultatet visar att genom att kombinera formell och informell kommunikation kan ett företag föra över sitt varumärke till ett annat företag, men för att förankra detsamma krävs även att hänsyn tas till kontexten, i vilken mottagaren verkar. Genom samma kombination byggs en relation som baseras på förtroende, vilket kan underlättas genom gemensamma erfarenheter samt val av ett visst språkbruk.

How do the administrators of nature reserves experience the communication with the land owners concerned? The article is a qualitative study within the environmental communication subject. The study has been performed through qualitative interviews with administrators of nature reserves. Being in action the administrators must know how to communicate with people. The result of the study shows the administrators lack a language to describe their experience of the communication with the landowners. .

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och få en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och påverkan på laget och dess individer. Metoden som används för detta är tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken är en väldigt vikig del av idrottslag. Stämningen som finns är byggd på gamla traditioner om hur män i grupp ska fungera samt på en rollsättning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som främjar vi-känslan och samhörigheten.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hälsofrämjande och förebyggande omvårdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gånger under barnens skolgång. Den hälsofrämjande omvårdnaden är som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och föräldrar och det är viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar väl. Intervjuer genomfördes med en grupp föräldrar för att få kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehållet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmåga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgänglighet för skolbarn och föräldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan påverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en komplexitet utifrån parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? Påverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjälp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn på en kris är beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen är. Vidare påverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har även kommit fram till att kulturen på en organisation är avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anställda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal är för något. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lärare kan förbereda, genomföra och utvärdera ett utvecklingssamtal.

Den här C-uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilka lärandemöjligheter som finns i ett call-centerföretag. Fokus ligger på utvecklingsinriktat lärande och tre faktorer som ingår i utvecklingsinriktat lärande. Dessa tre faktorer är delaktighet, variation samt kommunikation och variationen påverkar delaktigheten genom att man blir insatt i andra arbetsuppgifter och områden i företaget. Studien genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer, observationer och en handledare med anknytning till ämnet pedagogik. Resultatet visar att möjligheterna till lärande i det undersökta företaget utgörs av god kommunikation mellan kolleger och det goda arbetsklimatet.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan främja lärande. Mer precist är syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som påverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan påverka lärandet i organisationen. Studien är kvalitativ med en induktiv ingång och för att få empiri har intervjuer utförts på ett företag, med såväl chefer som medarbetare. Resultatet visar på att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

Introduktion: För att en räddningsinsats på olycksplats skall lyckas är en väl fungerande kommunikation nödvändig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvärderingar av allvarliga händelser. Patientsäkerheten kan äventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vårdkedjan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvårdens personal på olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omständigheter som försvårar respektive underlättar informationsöverföringen.

En ny modernistisk syn på ledarskap började utvecklas i början på 1980 talet, där nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet på en telemarketingavdelning med många unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu använder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger på kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod användes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ändamålsenligt.