Syftet med denna uppsats Àr att analysera skillnaderna i svenskars och kinesers sÀtt att kommunicera och hur dessa skillnader kan hanteras. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts. Data har samlats in dels genom litteraturstudier och dels genom intervjuer. Teorier med anknytning till affÀrskultur och kommunikation har anvÀnts som utgÄngspunkt för att öka förstÄelsen för fenomenet. Det empiriska materialet har erhÄllits genom intervjuer med respondenter, vilka alla har erfarenhet av och kunskap om Àmnet som har undersökts.

Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för CSR ur ett varumÀrkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stÀrka varumÀrket. Uppsatsen avser svara pÄ: Hur kan CSR stÀrka varumÀrket?SlutsatserResultatet visar att CSR Àr pÄ vÀg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen sÄ har vi identifierat fem aspekter som Àr av vikt för företag att hÀnsyn till nÀr man arbetar med CSR ur ett varumÀrkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumÀrket kan stÀrkas genom att företaget utgÄr frÄn ett grundlÀggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förvÀntningar, skapar ett mervÀrde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumÀrkesidentiteten och ha en vÀl avvÀgd extern kommunikation.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbÀttra kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare för en sÀkrare vÄrd. Syftet var Àven att beskriva kvalitén pÄ de granskade artiklarna utifrÄn metodologiska aspekter gÀllande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrÄn databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrÄn tre teman.

Bakgrund och problem: Under de senaste Ären har antalet företagsförvÀrv ökat kraftigt. Detses numera som ett vanligt alternativ för att fÄ företag att vÀxa. Med dessa förvÀrvuppkommer ett behov av att integrera de sammanslagna verksamheterna, nÄgot som inte alltidÀr sÄ enkelt. Det Àr flera faktorer som behöver sammanfalla för att nÄ en lyckad integration.En viktig faktor Àr kommunikation, som Àr en nyckel för att förmedla sÄvÀl mÄlbild somprestationer inom koncernen. Kommunikationen kan ske med hjÀlp av flera verktyg och oftaanvÀnds rapporter för att förmedla sÄvÀl ekonomisk stÀllning som information kring denoperativa verksamheten.Syfte: Uppsatsen syftar till att genom empiri beskriva samt genom teori förklara problematikvid kommunikation av prestationsmÄtt, med fokus pÄ integrationsprocessen vidföretagsförvÀrv.

SamhÀllet förÀndras och moderniseras hela tiden. Det stÀlls allt högre krav pÄ bÀttre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhÀllet. Samtidigt stÄr konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dÄligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska dÀrför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? UtifrÄn dessa frÄgor och funderingar har uppsatsens bakgrund vÀxt fram.Uppsatsen Àr en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmÀn anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översÀttas i praktiken.

Nygjuten betong innehÄller stora mÀngder vatten. DÀrför Àr det viktigt sÀkerstÀlla att betongen hinner torka ut. Till vilken nivÄ beror pÄ vilket material som ska placeras i direkt anslutning till betongen. Hur lÄng tid det tar att komma ner till rÀtt fuktnivÄ beror pÄ mÄnga faktorer. Under betongens hÄrdnande Àr det dess sammansÀttning som har störst inverkan pÄ uttorkningstiden, nÀr denna process avstannat Àr det i huvudsak torkklimatet som har pÄverkan.

AbstraktVÄrdyrket anses som ett av de mest anstrÀngande yrken dÀr sjukskrivningar förekommer redan i tidig Älder. I dagens senmoderna samhÀlle Àr det ett vanligt problem för anstÀllda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som bestÄr av flexibilitet och ojÀmna arbetstider och sitt privatliv. Det Àr denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den pÄverkar anstÀlldas vÀlmÄende inom omsorgen. Det vi sÀrskilt har undersökt Àr kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvÄvÀgs - process? dÀr tvÄ personer utbyter tankar, funderingar och meningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den Àldre vÄrdtagarens delaktighet i omvÄrdnadsprocessen. Data samlades in genom databassökningar i databasen Cinahl och data granskades enligt modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att de Àldre vÄrdtagarnas upplevelse av delaktighet Äterfanns nÀr sjuksköterskan sÄg vÄrdtagaren som en individ, vilket var enligt vÄrdtagarna nÀr respekt visades och kunskap kunde utbytas mellan denne och sjuksköterskan. Denna litteraturstudie pÄvisade att kommunikation var det största behovet hos Àldre vÄrdtagare under vÄrdtiden och att en god kommunikation var nyckeln till att delaktighet skapades mellan vÄrdtagaren och sjuksköterskan i omvÄrdnadsprocessen. Resultatet pÄvisade ocksÄ att sjuksköterskan förvÀntas inneha kunskap att involvera den Àldre vÄrdtagaren i omvÄrdnaden.

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett Ärs Älder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger pÄ en förskola. FrÄgor jag utgÄtt ifrÄn Àr hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn nÀr de vill sÀga nÄgot och det verbala sprÄket inte Ànnu Àr fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna stÀller sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya LÀroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns mÄnga strÀvandemÄl om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag pÄ förskolan.

Byggbranschen stÀlls inför stora prövningar med högt satta mÄl inom klimat- och energipolitiken och en omfattande pÄverkan pÄ naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsÀttning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssÀttet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar pÄ miljöanpassad nyproduktion, finns det ocksÄ ett stort behov av god förvaltning av vÄra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas vÀldigt lÄngsamt; drygt 90 procent av de hus som finns Är 2020 Àr redan byggda (MiljövÄrdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpÄverkan (Byggsektorns kretsloppsrÄd, 2001), vilket stÀller höga krav pÄ fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport Àr att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hÄllbar utveckling, men ocksÄ den eventuella problematik som rÄder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.

Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhÀmta en djupgÄende insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av hÀndelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att fÄ kunskap om vad kommunens företrÀdare och pedagoger tyckte och tÀnkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten - Skogsbranden i VÀstmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla VigsÞ - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden VÀstmanland frÄn dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehÄllsanalys.Material: InlÀgg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden VÀstmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer Àr mycket högt. Sociala medier, sÄ som Facebook, underlÀttar denna kommunikation avsevÀrt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det frÀmst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriĂ€rer sĂ„dana organisationer stĂ„r inför gĂ€llande kommunikation. Den teoretiska referensramen bestĂ„r av olika delar som samtliga behandlar Ă€mnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel pĂ„verkar kommunikationen. Även studier om sprĂ„klig mĂ„ngfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har anvĂ€nts.Studien Ă€r genomförd pĂ„ en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts pĂ„ plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder pĂ„ att multinationella organisationer stĂ„r inför svĂ„righeter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat pĂ„ grund av att bĂ„da parter ofta kommunicerar pĂ„ sitt andrasprĂ„k.

Arbetsmarknaden och sÄledes anstÀllningsrelationen har under de senaste Ären genomgÄtt en kraftig förÀndring. Ett resultat till följd av detta Àr ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var dÀrför att, med utgÄngspunkt frÄn teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förvÀntningar inom anstÀllningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förvÀntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom sÀljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade pÄ förvÀntningars gestaltande i form av hÄrda och mjuka förvÀntningar.

Palliativ omvÄrdnad Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvÄrdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvÄrdnadsrelationer, kommunikation och information, vÄrdmiljön, symtomkontroll, tillgÀnglighet och sjÀlvbestÀmmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvÄrdnad. Brister i kommunikationen kunde Àven förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som nÄgon som lyssnade och hade bred kunskap.