Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn kvalitativ data synliggöra perspektiv pÄ genus och könsstereotyper, i kombination med organisation. Empirin utgÄr frÄn fyra informanters perspektiv pÄ dessa frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn deras egen arbetssituation. Grunden i intervjuerna har varit hur informanterna stÀller sig till det faktum att de befinner sig i minoritet könsmÀssigt pÄ arbetsplatsen och hur detta pÄverkar arbetssituationen, samt vad som gjort att de valt att bryta könsmönstret i ett annars segregerat arbetsliv.Teorin tar sin utgÄngspunkt i skapandet av kön och genus i kombination med organisation. Samt lyfts en diskussion kring avvikelse som utgÄr frÄn Erving Goffmans begrepp stigma.Resultaten visar att informanterna varit medvetna om sin minoritetssituation, bÄde i positiv och ocksÄ i negativ bemÀrkelse. Mestadels anser de dock att de kunnat ingÄ som en del av gruppgemenskapen.

Bakgrunden till undersökningen Àr att arbetsplatsen Àr en viktig arena att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ, eftersom en stor del av befolkningen nÄs via denna och olika hÀlsobeteenden kan pÄverkas innan ohÀlsa uppstÄr. En framgÄngsrik strategi för att skapa hÀlsosammare arbetsplatser Àr att arbeta med friskvÄrd. Om mÀnniskor ska kunna leva hÀlsosamt krÀvs att de fÄr möjlighet att göra det Àven pÄ arbetsplatsen, dÄ hÀlsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvÄrd pÄ företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, Àr MÄleriproduktion AB.

Det Àr av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsstÀlld personalstyrka som Àr motiverad till att prestera bra pÄ arbetsplatsen och dÀrmed har arbetsmotivation. Dock krÀvs det en frisk personalstyrka som Àr vid hÀlsa och dÀrmed Àr nÀrvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det Àr dÀrför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra pÄ arbetet och samtidigt frÀmja vÀlmÄende. Den hÀr studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hÀlsa bland sjukvÄrdspersonal. Resultatet bygger pÄ en enkÀt med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestÄende av undersköterskor och lÀkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg..

Stressrelaterade sjukdomar Àr ett problem som ökar i samhÀllet. UniversitetslÀrare upplever ofta kÀnslan av att inte rÀcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslÀrare lÀr sig att hantera stressorer pÄ arbetsplatsen. Vi utgick ifrÄn teorierna erfarenhetsbaserat lÀrande och KASAM (kÀnsla av sammanhang), vi valde dessa tvÄ eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses kÀnslan av sammanhang och copingstrategier som hÀlsoresurser pÄ arbetsplatsen.

Romantiska relationer pÄ arbetsplatsen ökar i frekvens dÄ mÄnga idagtillbringar mer tid pÄ arbetsplatsen. Dessa relationer pÄverkar inte bara individerna i paret utan har effekter Àven för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstÄ hurrelationerna pÄverkar och upplevs av dem som inte sjÀlva Àr involverade i den. För att uppnÄ detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra mÀn, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom Ätta teman som inverkar pÄ hur romantiska relationer upplevs.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

SjukfrÄnvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade Àven högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. MÄnga mÀnniskor tillbringar större delen av livet pÄ att arbeta och arbetsmiljön pÄverkar medarbetarna pÄ olika sÀtt, dÀr ledarskapet Àr en faktor som pÄverkar hÀlsan. Arbetsplatsen anses dÀrför vara en av de hÀlsofrÀmjande arenor dÀr insatser för att förbÀttra hÀlsan kan genomföras. Att ledarskapet pÄverkar medarbetarnas hÀlsa anses vara en sjÀlvklarhet, men det finns inte sÄ mycket forskning inom omrÄdet.Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare pÄ en arbetsplats med lÄg sjukfrÄnvaro upplever att ledarskap bidrar till hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Studien Àr av kvalitativ ansats dÀr data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer.

Bakgrund: VÄld pÄ arbetsplatsen har blivit alltmer vanligt inom vÄrden och det Àr ett problem mÄnga sjuksköterskor nÄgon gÄng kommer utsÀttas för. VÄld kan bÄde vara fysiskt och verbalt och kan orsaka konsekvenser i form av försÀmrad  mental hÀlsa, samt kÀnslor som rÀdsla eller otrygghet pÄ arbetsplatsen. Dessa konsekvenser kan i sin tur pÄverka sjuksköterskornas arbetsförmÄga och produktivitet. Syfte: Att beskriva psykosociala konsekvenser av fysiskt och verbalt vÄld frÄn patienter/och eller anhöriga riktat mot sjuksköterskor som jobbar pÄ sjukhus samt vilken pÄverkan vÄldet har pÄ sjusköterskors relation till arbetet och förmÄga att ge en patientsÀker vÄrd. Metod: Litteraturstudie baserat pÄ 14 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie var att undersöka arbetsmetoden hÀlsoombud/hÀlsoinspiratörer för att se hur den tillÀmpades pÄ tvÄ olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda pÄ om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hÀlsofrÀmjande arbete pÄ deras arbetsplats och vad detta innebar.VÄra frÄgestÀllningar var:-         Hur Àr arbetsmetoden hÀlsoombud och hÀlsoinspiratörer i det hÀlsofrÀmjande arbetet utformad pÄ detta företag?-         NÄr det hÀlsofrÀmjande arbetet ut till medarbetarna och i sÄdant fall hur? MetodVi undersökte tvÄ hÀlso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshÀlsovÄrden som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med tvÄ hÀlsoombud frÄn dessa kommittéer och dÀrtill fem hÀlsoinspiratörer. Vi skickade Àven enkÀter till medarbetarna för att fÄ svar pÄ om det hÀlsofrÀmjande arbetet nÄr ut. ResultatTrots att företaget hade strukturer för hÀlsoarbetet som gÀllde för hela företaget visade vÄra resultat att avdelningarna skiljde sig Ät. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgÄngsrikt hÀlsoarbete var bl.a.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrÄn antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet Àr de tre huvudfrÄgorna. Den sistnÀmnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden stÄr i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker frÄn denna i det att byggnaden inte förlÀnger strukturen, utan Àr en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum Àn en förlÀngning av museet. FrÄgan om arbetsplatsen har hanterats sÄ att arbetsplatsen fÄr uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en djupare förstÄelse för motivationen hos de anstÀllda pÄ en arbetsplats samt hur de monetÀra, sociala och individuella faktorerna pÄverkar motivationen. VÄrt delsyfte Àr att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstÄende har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanstÀllda samt sÀsongsanstÀllda pÄ turistbyrÄer runt om i SmÄland. Vi har sedan anvÀnt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att lÀsaren pÄ ett tydligare sÀtt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten frÄn vÄra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats.

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

MĂ„nga företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hĂ€lsofrĂ€mjande arbete och det finns en mĂ€ngd olika metoder, omrĂ„den och sĂ€tt att arbeta pĂ„ inom omrĂ„det friskvĂ„rd pĂ„ arbetsplatsen.Även Statens FolkhĂ€lsoinstitut har uppmĂ€rksammat att insatser som frĂ€mjar hĂ€lsan i arbetslivet krĂ€vs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, sĂ„vĂ€l fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvĂ„rdsarbete pĂ„ arbetsplatsen Ă€r Korpen som arbetar med projektet HĂ€lsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvĂ€rdera detta projekt pĂ„ en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hĂ€lsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi anvĂ€nde för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var intervjuer med en hĂ€lsocoach pĂ„ Korpen och chefen pĂ„ den aktuella avdelningen samt en enkĂ€tundersökning av de anstĂ€llda pĂ„ avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvĂ„rdsarbetet. TvĂ„ av de faktorer som de anstĂ€llda uppgav var viktiga i ett hĂ€lsoarbete med lĂ„ngsiktiga resultat var just en engagerad chef men Ă€ven att de aktiviteter som ingĂ„r utförs pĂ„ arbetstid. VĂ„r undersökning visade ocksĂ„ att det för ett lyckat resultat Ă€r viktigt att de anstĂ€llda fĂ„r vara delaktiga i hĂ€lsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingĂ„r samt att tydliga mĂ„l sĂ€tts upp..