Vardagsrehabilitering skapar förutsÀttningar för den Àldre att klara sina dagliga aktiviteter utifrÄn bÀsta förmÄga och omgivande miljö. Ett rehabiliterande förhÄllningssÀtt som arbetsmetod kan inverka pÄ vÄrdpersonalens trivsel pÄ arbetsplatsen. Syftet var att undersöka vÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta vardagsrehabiliterande pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Urvalet var nio kvinnor, anstÀllda som vÄrdpersonal pÄ ett kommunalt sÀrskilt boende för Àldre i södra Sverige. Samtliga hade varit delaktiga i ett projekt för att skapa en modell för vardagsrehabilitering pÄ arbetsplatsen.

Bakgrund: Det finns tvÄ olika typer av kommunikation; verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Den icke verbala-kommunikationen rör allt som inte har med ord att göra exempelvis kroppssprÄk, beröring och ögonkontakt. Studier visar en brist pÄ icke-verbal kommunikation i akuta vÄrdsituationer samt att patienter önskar mer icke-verbal kommunikation frÄn vÄrdpersonalen. Det Àr Àven viktigt att vÄrdpersonal ser patienter som unika individer.Syfte: Syftet meddenna studie Àr att beskriva hur icke-verbal kommunikation mellan vÄrdpersonal och patient uttrycks i vÄrden.Metod: Detta examensarbete Àr baserat pÄ en litteraturstudie dÀr relevant litteratur för syftet sökts i diverse databaser. Tio stycken artiklar valdes ut som alla berörde den icke-verbala kommunikationen mellan vÄrdpersonal och patient.Resultat: Tre teman kunde identifieras; RÀdsla och osÀkerhet hos vÄrdpersonal, VÄrdpersonalens personliga förutsÀttningar och Beröring ? en balansgÄng mellan genuinitet och förtryck.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan anvÀnda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vÄr undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska anvÀnda oss av verktyget pÄ bÀsta sÀtt. FörbÀttrar anvÀndandet kommunikation och interaktion? Jag har utgÄtt ifrÄn Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har ocksÄ behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i sprÄkundervisning. Jag anvÀnde mig av intervjuer med aktiva lÀrare för att samla material till min analys och sammanstÀllde materialet i diskussion och slutsats..

UtifrÄn ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig sjÀlva i sin roll och hur kommunikation anvÀnds som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lÀrande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. DÄ vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhÄlla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vÄr studie. Resultatet visar att ledarskap Àr ett komplext fenomen och gÄr dÀrför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet Àr beroende av individens egenskaper och hur de tillÀmpas i ledarskapet.

Det finns stora besparingsmöjligheter i byggbranschen genom effektivare kommunikation och planering. Examensarbetet har genomförts pÄ tre av Q-gruppens byggarbetsplatser i StockholmsomrÄdet. En ombyggnation/ nyproduktion av lÀgenheter och lokaler i Saltsjöbaden, en nyproduktion av lÀgenheter och förskola pÄ Södermalm samt en ombyggnation av lokaler i Folksamhuset pÄ Södermalm. Kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och en omarbetning av en befintlig Gantt tidplan till en LoB (Line of Balance) tidplan visar hur situationen med kommunikation och planering i byggbranschen upplevs av platsledning och yrkesarbetare samt hur det kan förbÀttras.Examensarbetet omfattar tvÄ delar dÀr kommunikation mellan platsledning och yrkesarbetare pÄ byggarbetsplatsen Àr den ena och anvÀndning av LoB planering Àr den andra.Examensarbetet visar att de som arbetar i produktionen gÀrna ser en kombination av planeringsmetoderna Gantt och LoB. Samtliga intervjuade Àr överens om att en vÀl fungerande kommunikation och planering Àr vÀsentligt för att projekt ska fortlöpa smidigt.

Alla organisationer, inklusive hÀlso- och sjukvÄrden, Àgnar sig Ät förÀndringsarbete. Denna studie Àr skriven inom vÄrd- och omsorgsadministration och fokuserar pÄ förÀndringsarbete inom hÀlso- och sjukvÄrden. FörÀndringsarbete Àr en komplex uppgift som krÀver planering och förberedelser. För att lyckas med förÀndringar i hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer Àr kommunikation nödvÀndigt. I en organisation Àr det ledarna som har störst möjligheter för att ordna och pÄbörja kommunikation i t ex diskussionsforum.

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.

DÄ mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha en frisk och vÀlmÄende personal. Fokus ligger dÄ oftast pÄ företagets behÄllning av hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var dÀrför att beskriva hur anstÀllda upplevde hÀlsofrÀmjande arbete pÄ sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anstÀllda pÄ ett litet företag.

BakgrundEn akutmottagning Àr centrum för oförutsÀgbara hÀndelser som dödsfall, trauman och stort antal patienter. Patienterna kan vara pÄverkade av berusande substanser eller lida av psykiatriska diagnoser. SmÀrta, nervositet, hjÀlplöshet och förvirring Àr vanligt, vilket kan leda till ett vÄldsamt beteende. Den pressande arbetsmiljön pÄ en akutmottagning kan fÄ negativ inverkan pÄ omvÄrdanden av patienten samt pÄ sjuksköterskans hÀlsa. VÄld inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett vanligt problem, trots detta Àr forskningen inom omrÄdet begrÀnsad.SyfteSyftet var att belysa sjuksköterskans utsatthet för vÄld pÄ akutmottagningen.

SAMMANFATTNING Mycket av rapporteringen kring förskollÀrares arbetsvillkor bestÄr av ?elÀndesskildringar? (Westin 2003). DÀrmed Àr det lÀtt hÀnt att personalen positioneras som offer i sin yrkesutövningsroll. Jag var intresserad av att betrakta mÀnniskorna som arbetar som förskollÀrare ur en annan synvinkel; nÀmligen som aktörer kompetenta nog att pÄverka sin situation och utföra ett engagerat arbete pÄ arbetsplatsen. Strategierna de anvÀnder sig av för att nÄ dit kan förstÄs slÄ fel ? Aronsson, Astvik & Gustafsson (2010) beskriver t.ex.

I dagens kunskapssamhÀlle Àr arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte Àr lika lÀtt för arbetsgivaren att ersÀtta arbetare som tidigare, utan det lÀggs större vikt vid att hitta ?rÀtt person?. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett vÀxande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet pÄ arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelÀgna att veta sÄ mycket som möjligt om arbetssökande och anstÀllda, vilket har rest en frÄga om integritet i arbetslivet.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters.The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made. All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both..