Denna studie är en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande åsikter bland chefer huruvida ledarskap är ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation används för att ge medarbetare medbestämmande.

Föreliggande arbete inriktar sig på kommunikation mellan sångare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrån det multimodala och designteoretiska perspektivets syn på kommunikation och lärandeförutsättningar. Med hjälp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble på högskolenivå har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som används samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lärandeprocessen och att det, för egen del, är sången som verkar som den främsta kommunikatören i det här sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om säkerhet eller osäkerhet i form och melodi samt fungerar som en vägledning om var jag befinner mig i lärandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn på bra lärandeförutsättningar samt vad kroppsspråk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. .

Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhämta en djupgående insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av händelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att få kunskap om vad kommunens företrädare och pedagoger tyckte och tänkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer.

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov.

Bakgrund: Kommunikation med patienter som vårdas med respirator är en stor del av omvårdnaden för intensivvårdssjuksköterskan. Otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till otrygghet och stress hos patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor kommunicerar med patienter som vårdas med respirator, vilka möjligheter och hinder som finns samt om sjuksköterskans erfarenhet har betydelse.Metod: En kvantitativ ansats valdes och data till pilotstudien insamlades med hjälp av en enkät. Resultat: Sjuksköterskorna i studien ansåg inte att det är svårt att kommunicera med patienter som vårdas med respirator. Större delen av sjuksköterskorna använde sig av kroppsspråk, ögonkontakt och beröring som kommunikationsmetoder.

Då sexualiteten är en integrerad del av varje människas liv hör det till sjuksköterskans ansvarsområde att tala om ämnet med patienten för att kunna bedriva en holistisk vård. Flertalet sjukdomar och behandlingar kan ha en inverkan på patientens sexualitet. Många patienter känner ett behov av att kommunicera kring detta ämne, trots det är sexualitet ett område som ofta undviks av sjuksköterskan. Det är därför av vikt att undersöka varför det är så och vilka faktorer som främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet. Därför var syftet att belysa vad som hämmar och främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten.

Att mäta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna är vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella språk samt krav på formalitet påverkar kommunikationen..

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga betydelsen av utbildning i förflyttningsteknik inom omvårdnadsarbetet. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Virginia Hendersons ?Grundprinciper för patientvårdande verksamhet? De frågor som ställts är följande: ? Har vårdpersonalen upplevt någon fysisk eller psykisk förändring efter utbildning inom förflyttningsteknik? ? Hur upplever patienten förflyttningar efter att vårdpersonalen genomgått utbildning inom området? ? Finns det någon statistisk skillnad i antalet arbetsrelaterade skador hos vårdpersonal efter genomgången utbildning inom förflyttningsteknik? Resultatet visar att utbildning inom förflyttningsteknik, Stockholmsmetoden, Durewall-Metoden, Dotte´s manutention, Frisk-förflyttning samt införande av olika förflyttnings-hjälpmedel såsom ex liftar visade sig ge positiva effekter. Personalen upplevde arbetsbelastningen som mindre, patienterna upplevde förflyttningarna mer komfortabla och säkra och antalet arbetsskador och förlorade arbetsdagar minskade. Utbildning och införande av hjälpmedel bidrar till att höja kvaliteten på vården.

Detta arbete är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation på mångkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen är att ta reda på hur förskollärare uttalar sig om den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. De frågeställningar studien utgår från är: På vilka olika sätt kan kommunikation komma till uttryck på en mångkulturell förskola? På vilka sätt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mångkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet från de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta områden för studien. Bland annat beskrivs här kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt och olika stöd är av stor betydelse för den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor.

Detta arbete behandlar funktionshindret autism, där kommunikation återfinns som ett stort problemområde. Inom den sk "Wings Triad", där nedsättning i social interaktion, kommunikation och fantasi nämns som de största svårigheterna, och som komplexa områden där många personer med autism har stora brister, är detta tydligt. Sett ur individperspektiv är kommunikation väldigt intressant och ett viktigt område att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra människor är något som i dagens samhälle fyller en viktig funktion, och finns då svårigheter till kommunikativt samspel så innebär detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemområde i särskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssätt och hjälpmedel som finns att tillgå för att stimulera personer med autism till en förbättrad tvåvägskommunikation.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på hur några förskollärare tänker kring användningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att främja barns språkutveckling och kommunikation. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställningar: ?Hur ser några förskollärare på användningen av TAKK?? och ?Hur anser några förskollärare att TAKK gynnar språkutvecklingen och kommunikationen hos barn??. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som tyder på att TAKK är ett extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är utbildning nödvändig för att skapa en grund att utgå ifrån.

Bakgrund: Trots att psykisk ohälsa är vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohälsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men får trots detta inte samma uppmärksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har förmåga att bemöta personer med både psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vården. Ökad förståelse för bemötandet av personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan bidra till att förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vård bemöter personer med psykisk ohälsa.

Abstract Syftet med vår undersökning på två gymnasieskolor är att få en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter, men utan diagnos, får i samband med svenskundervisningen. Metoden är kvalitativa intervjuer med en svensklärare, två elever och en specialpedagog på vardera skolan. Resultatet visar att de lärare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjälpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lärare, elev och specialpedagog varierar till stor del på de två skolorna. En viktig slutsats är att lärare med lång erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i sin undervisning.

Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vården. Hemsjukvården tar över efter utskrivning från sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess är det viktigt med en god kommunikation mellan dessa två organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie.