Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården.

Organisationer strävar hela tiden efter att höja kvalitén på sina varor och tjänster, samt att få sina anställda att prestera bättre. En viktig faktor för att lyckas är medarbetarnas hälsa. Tidigare forskning visar att en viktig del i det hälsofrämjande arbetet är ledarskap och kommunikation. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lidingö Stads kultur- och fritidsförvaltning har arbetat för att främja sina anställdas hälsa. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer.

Hur lärare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkätundersökning som har vänts sig till 62 lärare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Resultatet visade att lärares främsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle få skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fåtal av respondenterna ansåg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen..

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text.

Syftet med denna studie var att beskriva hur innebörden av begreppet vardagsrehabilitering (VR) uppfattas inom kommunal äldreomsorg. Datainsamling utfördes genom enskilda intervjuer med omvårdnadspersonal, arbetsterapeuter, enhetschefer samt beslutande politiker, fem respektive sex i varje grupp. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi som resulterade i två kategorier: 1) VR innebär kommunikation, samarbete och resurser, samt 2) VR innebär ett synsätt där träning i aktivitet möjliggörs i alla situationer. Resultatet visade att alla respondenter anser att innebörden av begreppet VR är att de äldre inom kommunal äldreomsorg ska få möjlighet att utföra aktiviteter utifrån egen förmåga. Andra särskilt framträdande aspekter gällande VR är att det anses innebära en god kommunikation, vara ett självklart synsätt som inte behöver diskuteras, samt att utbildning är viktigt men inte en förutsättning för att arbeta vardagsrehabiliterande..

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsärskola. Vi ville ta reda på vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssätt man tillämpade för att utveckla eleverna inom detta område. Härutöver ville vi även undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kunde uppstå i arbetet. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen på empiriska halvstrukturerade intervjuer av åtta pedagoger inom grundskola och grundsärskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel är stor.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta?Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever.

SAMANFATTNINGBakgrund: Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning.Metoden: Kvalitativ deskriptiv design med fenomenografisk ansats. Nio sjuksköterskor intervjuades för att undersöka hur de uppfattar och beskriver utskrivningssamtal med patienter från en kirurgisk vårdavdelning.   Resultat: Resultatet visar vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning och omfattar tre beskrivningskategorier: På ronden har sjuksköterskorna fokus på läkarens information till patienten, sjuksköterskorna informerar och undervisar patienter vid utskrivning samt rutiner och struktur vid utskrivning av patienter beskriver sjuksköterskorna som bristfälligt.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor ser sin roll i utskrivningssamtalet från kirurgisk vårdavdelning som en informationslänk mellan läkare och patient.  För att uppnå utbildningsinsatser inom detta område vore utbildning inom samtalsmetodik användbart, då kommunikation är en viktig del i planering vid utskrivning. Utvecklande av nya rutiner i form av en informationsbroschyr till patienter vid utskrivning är något som kan diskuteras och tas upp på vårdavdelningarna som ett komplement till den muntliga informationen. Nyckelord: Kommunikation, fenomenografisk studie, patientinformation, kirurgisk vård.

På strokeenheten, Universitetssjukhuset i Linköping, ges strokeinformation till patienter och närstående i grupp. Gruppinformationen hålls en gång i veckan av personal som arbetar på strokeenheten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om denna gruppinformation var anpassad för personer med afasi. Vidare var syftet att genom en litteraturstudie undersöka hur en strokeinformation i grupp bäst anpassas för personer med afasi och sedan jämföra denna kunskap med strokeinformationen. Genom observation och fokusgruppsintervju med berörd personal undersöktes upplägg av strokeinfomationen samt personalens erfarenheter, åsikter och tankar kring afasi och afasi-vänlig kommunikation.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans kommunikation med patienter vid inskrivningssamtal inför elektiva operationer. På en kirurgisk mottagning på ett sjukhus i södra Sverige genomfördes 13 observationer och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Information bidrog till transaktioner, Förståelse för patienten, Ett tillåtande klimat, Att bli störd och Hjälpmedel. Resultatet diskuterades med hjälp av Imogene Kings teori om sjuksköterskors kommunikation, och det framkom att ett respektfullt bemötande lugnade patienten och skapade en trygg miljö som underlättade kommunikationen och påverkade informationsutbytet..

Syftet med vår studie var att undersöka hur elever i skolår 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrån detta se om det fanns några likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvägagångssätt och strategier. Undersökningen skedde med hjälp av tre matematiska problem. Vi använde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrån vår huvudfråga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende på problemlösningarnas utformande och innehåll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna språk, bild och tal..