Bakgrund: Av de som drabbas av plötslig hjärtstopp utanför sjukhus överlever endast några få. För att överleva krävs snabb start av hjärt-lungräddning och att snarast komma under behandling på sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll i eftervårdena att förmedla kunskap och hopp då hjärtstoppet blir en traumatisk upplevelse som kommer att påverka det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Metod: Genom ett deduktivt arbetssätt skapades en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda med kvantitativ metod.

Bakgrund: Total laryngektomi medför förändringar i livssituationen, både tillfälliga och permanenta. Den nya livssituationen kan bli omskakande och risken för negativ påverkan på livskvaliteten är stor. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa vilka faktorer som påverkar livskvalitet hos personer som laryngektomeras på grund av huvudhalscancer.Metod: Systematisk litteraturstudie genomfördes. 15 artiklar analyserades och sorterades in i Huvudkategorier och Subkategorier.Resultat: Faktorer som påverkade livskvalitet var fysiska faktorer, nutritionsrelaterade faktorer, kommunikationsmetoder, kommunikationsförmåga, ekonomi, sociala faktorer, depression och information. Slutsat: Livskvaliteten påverkas efter total laryngektomi.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

I Sverige drabbas varje år omkring 15 000 personer av hjärtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 på sjukhus. Av de hjärtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rädda endast omkring 500. Av de som får ett hjärtstopp på sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv på livet och kan ses som en transition från frisk till sjuk där en individs livsvärld och livskvalitet påverkas.

Detta examensarbete undersöker vad som utgör effektiv visuell kommunikation. Litteraturstudier om kommunikation och designprinciper har utförts. För att få fördjupad kunskap har ett säljmaterial i form av en broschyr tagits fram åt ett företag där kunskap om effektiv visuell kommunikation applicerats. Detta har utgjort examensarbetets praktiska del. Arbetet har utförts efter Petterssons (2002) modell och resulterat i en broschyr med pop up- funktioner.

Bakgrund. Omvårdnadsarbetet handlar om kommunikation och bemötande. Kommunikation innehåller så mycket mer än bara de ord som sägs. I relationen mellan sjuksköterska och patient är ord och kroppsspråk integrerat. Smärta är ett komplicerat fenomen och ingen annan än den drabbade vet hur smärtan känns.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken.

Bakgrund: Äldre på boende idag kan känna att de saknar sociala interaktioner med vårdpersonal, familj eller vänner. För att uppleva god livskvalitet krävs bland annat trygghet, sociala interaktioner och aktiviteter. Djur kan användas som behandlingsmetod i vården i form av Animal-Assisted Activity (AAA) och Animal-Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sällskapsdjurs betydelse för äldres livskvalitet på äldreboende. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie.

Normalt åldrande innebär förändringar hos individen som kan påverka tal, språk och sväljning. Ökad känslighet för inre och yttre påverkan hos den åldrande individen samt sjukdomsbild kan skapa problematik, vilken kan ge upphov till svårigheter med tal, språk och/eller sväljning, som i sin tur påverkar den upplevda livskvaliteten. Geriatriska patienter karaktäriseras av nedsatt funktionsnivå och kroniska sjukdomar, därför ställs krav på specialkompetens för vård och rehabilitering av dessa patienter.Syftet med föreliggande studie var att genom screening undersöka förekomst av tal-, språk- och sväljsvårigheter på geriatriska avdelningar i två städer i södra Sverige. Därtill undersöktes även orofacial påverkan och hälsorelaterad livskvalitet. Totalt 42 patienter från geriatriska avdelningar med inriktningarna allmängeriatrik, strokerehabilitering och ortopedi deltog.

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa vilken påverkan parenteral nutrition har på livskvaliteten hos palliativa patienter. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Totalt fann författarna 12 vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. De utvalda artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa.

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..