Kommunikation finns alltid närvarande i mellanmänskliga möten. Afasi innebär att språkförmågan är nedsatt på flera sätt och kan påverka hörförståelse, läsning, muntlig kommunikation, språk och skrivande. Personer med afasi är en sårbar grupp och svårigheter att kommunicera har en betydande påverkan på deras livskvalitet, varför ökad förståelse är viktig. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikation hos personer med afasi. Den systematiska litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga studier som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

Kukic, Indira (2009). Andraspråkselevers språkutveckling. En studie om lärares syn på faktorer som främjar/hindrar andraspråksutveckling Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Syftet med examensarbetet är att utifrån lärarnas arbetsätt med språkutveckling och språkinlärning hos andraspråkselever undersöka vilka faktorer som främjar eller hindrar andraspråksutveckling. Vidare har jag undersökt samarbetet lärarna emellan samt deras kontakt med föräldrarna. De frågor som studien har utgått ifrån är: Vilka arbetssätt använder lärarna på skolan när det gäller andraspråkselevernas språkutveckling? Vilka faktorer anser lärarna främjar/hindrar andraspråkselevernas språkutveckling och inlärning? Hur fungerar samarbetet mellan lärarna på skolan? Undersökningsgruppen består av tre modersmålslärare, tre svenska som andraspråklärare och sju klasslärare i årskurs fyra till sex.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den.

Den här uppsatsen ämnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation påverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkäter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in på individnivå med en svarsfrekvens på 36 procent. Uppsatsen bygger på teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation är positivt relaterad till anställdas motivation samt att utbildning och prestationssystem är positivt relaterad till anställdas kompetens. Anställdas kompetens och motivation är i sin tur de variabler som vi använt oss av för att mäta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant påverkan på kunskapsöverföringen.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollärare förhöll sig till fenomenet utvecklingssamtalet. Metoderna vi använde var kvalitativa intervjuer samt brukstextanalys av insamlat material. I undersökningen deltog fem personer från olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visade att förskollärarna såg att utvecklingssamtalet hade olika syften: att följa upp och visa på barnets utveckling och lärande, att skapa bra kontakt med föräldrarna, att använda utvecklingssamtalet som ett informationstillfälle samt att stödja föräldrarna i sin föräldraroll. Utvecklingssamtalets utformande visade sig ha två dimensioner: om barnet var delaktigt i samtalet samt om samtalet hade en dialog med drag av monolog eller en öppen dialog.

På logistikföretag är det viktigt att de anställda är väl informerade för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och få fram godset i tid. Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan ledningen och nattchaufförerna på logistikföretag ser ut. Vi har i vår undersökning valt att studera kommunikationskanaler, vertikal och horisontell kommunikation, informell och formell kommunikation, organisationskultur och kommunikationsproblem. Vi har avgränsat studien till att innefatta nattchaufförerna på företaget och deras upplevelser kring kommunikation. Till analysen har vi tagit fram en modell som kallas kommunikationszoner för att beskriva olika skeden som karaktäriseras av olika sätt som nattchaufförerna kan kommunicera på.

Uppsatsens syfte är att analysera hur värdebokslut kan leda till att motivera medarbetare för att öka värdeskapande i tjänsteorganisationer i avsikt att säkerställa framtida överlevnad samt att undersöka vad det kan resultera i. Syftet består vidare av att jämföra tjänsteorganisationer och därefter redogöra för i vilken betydelse det har för värdeskapandet i vilken grad arbetet enligt värdebokslutets idéer sker. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att genomföra undersökningen. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer samt relevant litteratur inom området. Vår studie visar att i värdebokslutsorganisationer är organisationens värderingar, medarbetarnas möjlighet till utveckling samt dialog och kommunikation viktiga för att skapa motivation och vara värdeskapande. Graden av arbetet enligt värdebokslutets idéer har visat sig ha betydelse för värdeskapandet i organisationen..

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats Språk: Svenska Syfte: Att utifrån fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera språkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

Våra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att språket i läroböckerna får en större roll för elevernas kunskapsinhämtning. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus på textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier där man framhåller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lärandet i matematik. För att insamla empiri till studien använde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklärare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning på årskurs åtta och nio i sydvästra Skåne.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Hur kan samspelet mellan objekt och plats se ut och vad kan det kallas? Genom litteraturstudier och observationer undersöks samspelet mellan konstverk och allmänt tillgänglig plats. De objekt som undersöks är konstverk i tre olika miljöer; en stadsmiljö, en naturmiljö och en park, vilken kan ses som en blandning av de två förstnämnda. Syftet med är att genom litteraturstudier och observationer undersöka samspelet mellan dessa tre konstobjekt och platser och på så sätt försöka utröna om ett konstnärligt förhållningsätt kan appliceras i platsskapandet även inom landskapsarkitekturen. Dessutom diskuteras om enskilda objekt kan väcka medvetenhet om en plats och stärka platsens identitet.