Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske.

Verksamheter som inte förstår sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. Därav syftar denna studie till att utreda förhållandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras på intervjuer med organisationens rådgivare samt kunder som använt tjänsten det senaste året. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehållande en GAP-modell, värdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. Både skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhållandet mellan parterna samt en avbruten värdekedja. Dessutom påträffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna är att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

Bakgrund: Via den ökande immigrationen förändras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler immigranter i deras dagliga arbete. Vissa immigranter kan inte tala det språk som är officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav på sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med immigranter som inte talar det språk som är officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehålls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som påverkade kommunikationen var resurser, där tid och tolk var av betydelse. Kunskap, så som kulturkompetens.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

Examensarbetet inleddes med en förstudie där olika förbättringsområden inom organisationen identifierades. Kommunikation i praktiken kan liknas vid ett förstärkningsverktyg vilket påverkar de vanligaste faktorerna för ett lyckat förändringsarbete. Idag måste en ledare och chef vara kommunikativ och det fungerar inte längre med att peka med hela handen. Medarbetarna måste förstå sin chef och ledare och det måste finnas ett samspel mellan dem. För att chefer och ledare ska styra förändringsprocessen behövs kommunikation.Syfte med examensarbetet är att undersöka hur kommunikationsprocessen kan användas som styrmedel mot en social förändring.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.

Föreliggande studie syftar till att i en kommun undersöka förvaltningars allmänna upplevelser och åsikter kring samverkan och kommunikation som sker mellan dem och arbetsgivarenheten. Vi har i studien valt att med en kvalitativ ansats inhämta empiriskt material genom att genomföra intervjuer med nio respondenter fördelat på olika förvaltningar inom organisationen.Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats. För det första vilka åsikter och uppfattningar förvaltningarna har på samverkan mellan dem och arbetsgivarenheten. För det andra vilka åsikter och uppfattningar förvaltningarna har på kommunikationen mellan dem och arbetsgivarenheten. Det tredje vilka positiva samt negativa faktorer som förvaltningarna upplever att det finns kring samverkan och kommunikation mellan dem och arbetsgivarenheten.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer som utsätts för negativ publicitet bör kommunicera med medarbetarna, för att bibehålla deras förtroende för organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie där vi samlat in vår empiri genom semistrukturerade intervjuer. Upprättandet av en dialog är det effektivaste kommunikationsmedlet för att kommunicera med medarbetare. För stora organisationer är det svårt att upprätta en genomgående dialog på alla nivåer, och även om den i viss mån förekommer i den dagliga kommunikationen, så uppstår svårigheter när negativ publicitet ska kommuniceras på ett internt plan. Trots att begränsade resurser kan hindra optimal kommunikation vid negativ publicitet, är det viktigt att ledningen inte tiger, utan kommenterar det inträffade.

Problemformulering: Hur använder fastighetsmäklaren relationsmarknadsföring för att bygga relationer till kunder?Syfte: Vi vill skapa förståelse för hur fastighetsmäklaren använder kundmötet för att skapa förtroende till kunden.Slutsats: Fastighetsmäklaren bör lägga mest vikt vid att skapa förtroende till kunden genom sin personlighet. Det beror på att majoriteten av våra respondenter anser att förtroende för dem som personer är mer betydelsefullt än förtroendet för deras tjänster. För att skapa förtroende gäller det för mäklaren att kunna infria kundens förväntningar vilket underlättas av att kundens förväntningar är realistiska. Realistiska förväntningar kan skapas genom att fastighetsmäklaren har en aktiv kommunikation med kunden.

Vid den perioperativa dialogen möter den perioperativa sjuksköterskan patienten vid tre tillfällen i samband med operation. Detta har visat sig komma både patienter och sjuksköterskor till godo. För att införa perioperativ dialog krävs förändringar i organisationen. Syftet med arbetet var att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att införa och arbeta med perioperativ dialog på operationsavdelning. Arbetet är en pilotstudie med kvalitativ ansats, där chefssjuksköterskor intervjuats.

Syftet är att undersöka hur ett företag, Sveaskog, arbetar med intressentdialog i praktiken - i vilka former och med vilka syften detta kan ske. Genom att studera företagets lokala dialogmöten önskar vi skapa fördjupad förståelse för dialogfenomenet ur sändar- och mottagarperspektiv.Följande frågor ställs:- Vilka är motiven hos företaget respektive intressenterna att delta i dialogen?- Vad karaktäriserar dialogsituationen och vilka svårigheter kan formen innebära?- Hur kan mötena beskrivas i termer av symmetri/asymmetri?I undersökningen används kvalitativ metod i form av halvstrukturerade samtalsintervjuer. Intervjuer har gjorts med sju av Sveaskogs anställda samt sammanlagt nio inbjudna mötesdeltagare från ett urval möten.Studien visar att dialogen är ett värdefullt verktyg för relationsskapande, omvärldsbevakning och ökad förståelse - för både sändare och mottagare - även om idealet om symmetrisk tvåvägskommunikation och reell dialog förblir avlägsna. Ett antal fördelar och svårigheter med dialogformen har identifierats.

The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called ?deliberative dialog?. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow.

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan använda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vår undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska använda oss av verktyget på bästa sätt. Förbättrar användandet kommunikation och interaktion? Jag har utgått ifrån Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har också behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i språkundervisning. Jag använde mig av intervjuer med aktiva lärare för att samla material till min analys och sammanställde materialet i diskussion och slutsats..

Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor.Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas.Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med.Jag har arbetat utifrån följande problemområden:Tillförlitlighet ? Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen?Förväntningar ? Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning?Delaktighet ? Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga?Dialog ? Varför får dialogen under processen dåligt betyg?Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod.Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser:? Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna? Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt.? Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen.? Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess.? Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig.? Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog..

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.