Syftet med vår studie var att undersöka om det fanns några skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt till och arbetssätt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att på så sätt få ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi använde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet från våra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhållningssätt till utomhuspedagogik och upplevde sig själva som medupptäckare då de vägledde barnen till att utforska sin närmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utsträckning som förskola och skola använde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nämnde närmiljön och gården som en plats där utomhuspedagogik främst sker.

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs.Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vårstudie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är: Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna?I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av kommunikationsmedel.

Bakgrund: Kommunikation är grundläggande i all omvårdnad och sjuksköterskan förväntas kunna kommunicera professionellt med alla patienter. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient/boende riskerar att kunna bli asymmetrisk i hälso- och sjukvården och patienten/den boende kan lätt hamna i underläge. Äldre patienter/ boende är en utsatt grupp vad gäller asymmetrisk kommunikation. I vårt samhälle och inom hälso- och sjukvården finns en rad negativa attityder och stereotypa bilder av äldre och åldrande. Kommunikationen med den äldre patienten/boenden anpassas och förenklas ofta.

Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning.

Syftet med vårt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flerspråkighet på en mångkulturell skola och en icke mångkulturell skola. Våra slutsatser är att det krävs ett samarbete för att nå ett så effektivt arbetssätt som möjligt. Eleverna behöver flerspråkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas språkligt och kunskapsmässigt. Vi kom fram till att en flerspråkig elev har tillgång till bättre resurser på en mångkulturell skola.

Antalet personer som är i behov av vård i hemmet ökar. Distriktssköterskan har det övergripande ansvaret för att omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser planeras och genomförs med god kvalitet och på ett säkert sätt inom hemsjukvård. Distriktssköterskan har en arbetsledande roll vilket innebär att stödja och handleda andra yrkesgrupper. Med sin kompetens inom pedagogik och ledarskap samt en fördjupad kunskap i kommunikation har distriktssköterskan en unik nyckelposition för främjande av kommunikation. Flertalet hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av delegerad hemtjänstpersonal varför samverkan mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal är en viktig del av arbetet.

Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbättrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och två systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jämfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgänglig eftersom den dokumenteras på ett och samma ställe.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn på samverkan i övergång mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar på att skilda traditioner, lokalernas placering och olika läroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett gränsland mellan två traditioner, och omges av en osäkerhet kring tillhörighet. Det ställer krav på samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredställande utsträckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över få tillfällen till möten och avsaknad av tid till att sätta sig in i varandras verksamheter.

Afasi innebär en störning i språkfunktionen och är vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. Vårdpersonal som saknar tillräcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med språksvårigheter kan känna osäkerhet. Denna osäkerhet kan resultera i att dessa vårdare undviker personer med språksvårigheter eller avstår från att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vårdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som främjar en god vårdrelation och kommunikation mellan vårdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska tolv svenska företags årsredovisningar. Arbetet inriktar sig på att redogöra för skillnader och likheter mellan företag som har redovisat ett positivt respektive negativt resultat. Metod: Vi använder oss av en induktiv metod, eftersom vi har valt att gå ifrån det specifika till det generella. Det fenomen vi har studerat är kommunikation. Insamling av information har skett genom att vi har granskat årsredovisningar med hjälp av ett egenutformat frågeformulär.

Denna rapport beskriver designprocessen och utvecklingen av en mobilapplikation kallad Gruppis. Rapporten syftar till att redogo?ra fo?r hela processen fra?n konceptualisering av ide?n till en slutgiltig interaktiv hi-fiprototyp. Syftet med applikationen a?r att underla?tta kommunikation och informationsspridning mellan personal och va?rdnadshavare i fo?rskola, skola eller andra barngrupper.Arbetsprocessen innefattade fo?rarbete i form av fokusgrupp och PACT-analys fo?r att fa? en uppfattning om anva?ndarna och deras behov.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras föräldrar och vad föräldrar gör hemma för att stödja och stärka sitt barns språkutveckling. Dessutom vart föräldrar vänder sig för att hämta information om sitt barns språkutveckling och med sin eventuella oro. Här ges även en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebära för ett barns språkutveckling. Uppsatsen består av litteraturstudier om barns språkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess föräldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns språkutveckling och då främst deras syn på vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

I dagens Sverige har många barn på våra skolor en flerspråkig och mångkulturell bakgrund. På en del skolor i invandrartäta områden finns det få barn med svenskfödda föräldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat område. Syftet med denna undersökning är att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lärarperspektiv. Följande frågor ställdes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartät skola, och vilka konsekvenser får denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lärare intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumanual.