How do the administrators of nature reserves experience the communication with the land owners concerned? The article is a qualitative study within the environmental communication subject. The study has been performed through qualitative interviews with administrators of nature reserves. Being in action the administrators must know how to communicate with people. The result of the study shows the administrators lack a language to describe their experience of the communication with the landowners. .

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap pÄ förmÄgan att motivera, sÀtta upp mÄl och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas Àven pÄ aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation Àr ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation Àr som mest effektiv nÀr den leder till delad förstÄelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation frÄn ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat pÄ femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet Äterspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och vÀrdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

En smartphone Àr en teknisk apparat som successivt tar mer och mer plats i vÄrt vardagsliv. Att Àga denna tekniska pryl betyder att man Àr stÀndigt antrÀffbar och att vara utan den har kommit att bli allt svÄrare. I takt med detta lÀggs mycket av vÄr uppmÀrksamhet och tid pÄ vÄra smartphones vilket kan bidra med bland annat konsekvenser för vÄra sociala interaktioner med de nÀrmsta vi har, vÄr familj. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa  en förstÄelse kring anvÀndandet av smartphones samt vilket inflytande den har pÄ sociala interaktioner samt tillgÀngligheten mellan förÀldrar och barn. Vi har valt att göra en kvalitativ studie för att besvara vÄr frÄgestÀllning och uppnÄ vÄrt syfte.

Syfte med uppsatsen Àr att ge insikt i vad en vÀsteuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mÄn undkomma komplikationer i form av kulturkrockar. Det Àr viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvÀgagÄngssÀtt, som Àr lÀmpligt för alla vÀsteuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vÄrt syfte, försökt utveckla en förstÄelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i Ätanke, ska vÄr slutsats ses som ett förslag pÄ hur en vÀsteuropeisk modebutikskedja kan vÀlja att beakta kulturella skillnader som kan tÀnkas uppstÄ.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal Àr för nÄgot. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lÀrare kan förbereda, genomföra och utvÀrdera ett utvecklingssamtal.

Ett stort förtroende för sin nĂ€rmaste chef Ă€r inte alltid en sjĂ€lvklarhet. MĂ„nga olika faktorer pĂ„verkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation kĂ€nner för chefen, och denna studie har fokuserat pĂ„ olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan ocksĂ„ skilja sig Ă„t mellan hur mĂ€n och kvinnor vĂ€rderar dessa faktorer, och att studera detta ingĂ„r ocksĂ„ i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det har visat pĂ„ tydliga skillnader mellan hur kvinnor och mĂ€n upplever och vĂ€rderar kommunikation. Även denna studies resultat visar pĂ„ att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och mĂ€n, samt att de vĂ€rderar faktorerna pĂ„ olika sĂ€tt.

Bakgrunden till detta arbete var att vÄr hÀlsouppfattning pÄverkas av en mÀngd faktorer. Inom familjer var detta nÄgot som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars vÀlmÄende och vÀlbefinnande. Inom den pediatriska vÄrden beskrevs samarbete mellan patienter, förÀldrar och vÄrdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vÄrd kunde, beroende pÄ hur den fungerade, pÄverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser pÄ positiva och negativa sÀtt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vÄrden pÄ sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, förÀldrars och vÄrdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvÄrdnad.

Att drabbas av demens Àr idag den vanligaste sjukdomen bland Àldre och innebÀr en fortskridande och permanent nedbrytning av hjÀrnans funktioner. Demens Àr en sjukdom som innefattar mÄnga kognitiva brister dÀr minnesnedsÀttning Àr den allra vanligaste. En konsekvens av demens Àr Àven att det pÄverkar personens förmÄga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivÄ. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvÄrdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som anvÀndes var systematisk litteraturstudie.

Mitt syfte med detta arbete var att fÄ kunskap om elevers syn pÄ betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation Àr benÀmningen för allt som sÀgs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet frÄn mina elevintervjuer. Eleverna har fÄtt svara pÄ frÄgor som kan delas in i tvÄ delar. Den ena delen handlar om kroppssprÄk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

I denna designstudie överges dagens syn pÄ e-postmedierad kommunikation som en linjÀr process. Bilden som linjÀra modeller ger av verkligheten Àr alldeles för generaliserad. Kommunikationsmodeller idag bortser frÄn eller lÀgger minimal vikt pÄ aspekter som Àr av betydande roll för hela kommunikationsprocessen. Syftet med denna designstudie Àr att utforma och evaluera en kommunikationsmodell som ska ligga till grund för analysering av e-postkommunikation. Modellen bygger pÄ existerande teorier frÄn kommunikationsvetenskapen och har modifierats med fenomen och aspekter som gör att den pÄ ett realistiskt sÀtt speglar en verklig kommunikationsprocess.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en djupare kunskap om flersprÄkighet och om vilka faktorer som kan pÄverka identiteten hos en flersprÄkig individ. FlersprÄkighet Àr numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i vÀrlden. Mina frÄgestÀllningar handlar om pÄ vilket sÀtt olika faktorer sÄsom familj, skola och samhÀlle pÄverkar en flersprÄkig individs förhÄllande till sitt sprÄk och sin kultur. Arbetet bygger frÀmst pÄ en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkÀt till sju flersprÄkiga ungdomar som gÄr i Ättan.

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lÀrarna anser de gör för att frÀmja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnÄ detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare i Ärskurs 2-3.  Resultat frÄn undersökningen visar att ingen lÀrare anser att de inte uppnÄr mÄlen i Lgr 11. Men lÀrarna sÀger att tiden Àr en avgörande faktor. De stora klasserna gör att lÀraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. VÄr syn pÄ den tid och resurser lÀrarna mÄste lÀgga ner pÄ enbart kommunikation har förÀndrats.

Syftet med följande studie var att beskriva interaktionella mönster i en familj med tvÄ barn som stammar. Familjen filmades sju gÄnger under mÄltidssituationer. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr en etnometodologisk syn pÄ deltagares egna metoder och praktiker att organisera sina gemensamma sociala aktiviteter. Studien anvÀnder Conversation Analysis (CA) som analysmetod för att undersöka interaktionella mönster i familjen. Studien har undersökt barns samtalsturer med stamningssekvenser, samt hur personer i samtalssituationen responderar pÄ dessa i olika samtalskontexter och med vilka praktiker.

Studiens syfte Àr dels att undersöka vilken förstÄelse för matematik ur ett samhÀllsperspektiv som elever pÄ en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrÄn den beskrivning av Àmnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilken instÀllning till Àmnet eleverna har, hur attityden pÄverkas av vÀnner och familj, samt vilken betydelse media har i synen pÄ matematik.Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr 130 respondenters svar har behandlats. GenomgÄende i analysen har gruppen med elever som lÀser ett yrkesinriktat program jÀmförts med de elever som studerar pÄ ett mer teoretiskt inriktat program.Resulatet visar att elevernas förstÄelse för matematikens roll i samhÀllet Àr fullt acceptabel, men att det Àr fÄ som nÄtt ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstÄr syftet med matematikundervisningen.Trots att en dryg trejedel tycker att matematik Àr det viktigaste Àmnet sÄ finner cirka hÀlften inget intresse för Àmnet. En sjundedel sÀger sig t.o.m.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..