BakgrundStroke drabbas man av dÄ hjÀrnans blodförsörjning blockeras. Följderna till detta blir syrebrist i det drabbade omrÄdet och i vÀrsta fall dör hjÀrncellerna i det skadade omrÄdet.Symtomen varierar beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som drabbats. Cirka 40 procent avalla som drabbas av stroke blir lidande av afasi som Àr en sprÄkstörning och kan pÄverka sprÄkförstÄelsen och talförmÄgan eller i vÀrsta fall bÄde tvÄ.SyfteSyftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten med afasi till följd av stroke.MetodI studien utfördes en litteraturstudie för att kunna besvara studiens syfte.Litteratursökningen genomfördes i databasen PubMed och CINAHL. En manuell sökning genomfördes i studien ocksÄ och totalt baseras resultatet pÄ sammanlagt i 15 vetenskapliga artiklar.ResultatStudierna enades om att kommunikationen underlÀttades med en god relation som grundenför en vÄrd av kvalité. Med detta menar de pÄ att relationen skulle basera pÄ jÀmlikhet, tillitoch respekt mellan parterna.

Uppsatsen syftar till att beskriva och synliggöra de kommunikativa erfarenheter HR-funktionen harfrÄn sitt arbete med chefer samt om och pÄ vilka sÀtt de utvecklat eller modifierat sitt sÀtt attkommunicera med personer i chefsfunktion. Studien belyser det faktum att det saknas tidigareforskning som studerat HR-funktionens kommunikation i rollen som chefsstöd och dÀrför utgickstudien frÄn tidigare forskning avseende HRs roll och identitet. Vi intervjuade Ätta HR-medarbetaresom alla representerade olika organisationer för att skapa en bred bild av deras kommunikativaerfarenheter. DÄ studien syftade till att lyfta fram HR-funktionens erfarenheter av kommunikationsom chefsstöd bad vi respondenterna delge oss deras berÀttelser som belyste detta. DÄ berÀttelsernavar i fokus utgick vi frÄn teoretiska utgÄngspunkter om kommunikation, dialogiska principer ochprofessionella samtal.

Bakgrund I det hÀr avsnittet tar vi först upp lite historia kring Àmnet bild i förskolan genom Fröbeltraditionen. Bild har gÄtt frÄn att vara ett oviktigt Àmne till att bli ett Àmne som genomsyrar verksamheten, mycket tack vare lÀroplanen. Aktuella forskare beskriver i bakgrunden vikten av kommunikationen och lÀrandet kring barns bildskapande. Ett Àmne som Àr aktuellt idag Àr hur pass genusmedvetna pedagogerna pÄ förskolorna Àr och vi har dÀrför valt att ta upp det ocksÄ i arbetet. Som teorier intar vi en allmÀn syn av Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete har varit att, genom att kombinera kunskaperna inom interaktionsdesign med kunskaperna inom visuell kommunikation, ta fram en designlösning Ät Norrköpings Visualiseringscenter C som presenterar innehÄllet i deras utstÀllning ?Att visa det man inte kan se? pÄ deras hemsida.För att nÄ detta syfte har utvalda teorier och metoder anvÀnts och i uppsatsen beskrivs designprocessen steg för steg - hela vÀgen frÄn uppdragsbeskrivning, genom teorier och metoder till den fÀrdiga designlösningen.Teorierna i denna uppsats handlar om interaktionsdesign, grÀnssnittsdesign, anvÀndbarhet, visuell kommunikation och teknik. Metoderna för att fÄ reda pÄ anvÀndarnas Äsikter behandlar anvÀndartester, Card sorting, LoFi- och HiFi-prototyper.Resultatet av rapporten beskriver hur Adobe Flash kan anvÀndas för att skapa en interaktiv design för en webbsideapplikation med kontroll över interaktion, visuell kommunikation och anvÀndbarhet.Resultatet visar ocksÄ hur anvÀndarnas Äterkoppling under anvÀndartesten pÄverkade slutresultatet. Resultatet visar Àven att en designprocess Àr olik frÄn gÄng till gÄng men att det finns vissa riktlinjer som kan hjÀlpa en designer genom processen pÄ ett kontrollerat sÀtt..

MatematikÀmnet och elevers bristande kunskaper i Àmnet, har starkt uppmÀrksammats senaste Ären. Vi har konstruerat ett matematikspel i syfte att införa ett arbetssÀtt i undervisningen, som bygger pÄ pedagogiska faktorer sÄsom kommunikation, reflektion, social aktivitet och motivation. MÄlgruppen har frÀmst varit förstaÄrselever vid gymnasiet. I denna undersökning har sÄvÀl elever som lÀrare och andra pedagoger deltagit i syfte att vÀrdera spelets funktioner som en del av undervisningen. Det centrala har varit hur och om spelet kan stimulera elevers motivation och kommunikation i positiv riktning för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för ett bÀttre lÀrande.

Kommunikation Àr nÄgot som skapas nÀr en eller flera mÀnniskor interagerar med varandra och dÀr information av nÄgot slag utbyts. Kommunikation inom företag kallas för intern kommunikation och Àr viktigt för att uppnÄ syftet med verksamheten. Det Àr ocksÄ viktigt för att medarbetare inom organisationen ska kÀnna sig delaktiga och engagerade i företaget, vilket ocksÄ bidrar till att den dagliga verksamheten blir mer effektiv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den interna kommunikationen hos ett företag uppfattas samt vilka effekter den interna kommunikationen kan ha pÄ medarbetarnas delaktighet och engagemang inom företaget. En kvalitativ metod har anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och en fallstudie har genomförts för att erhÄlla rik information. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att ta reda pÄ intervjupersonernas upplevda vardag.

Studier visar att matematikundervisningen i skolan prÀglas av enskilt arbete utifrÄn lÀroböcker. Samtidigt framhÄller rapporter frÄn Skolverket samt styrdokumenten betydelsen av andra kvalitéer, sÄ som kommunikation och laborativa arbetsmetoder. Syftet med denna studie Àr att undersöka för och nackdelar med ett laborativt arbetssÀtt pÄ gymnasial nivÄ, med fokus pÄ kommunikationens betydelse i en aktivitet. Metoderna som anvÀnds vid studien Àr kvalitativa i form av observation och intervju. Studien omfattar en fallstudie dÀr fem grupper bestÄende av gymnasieelever studerats, varav en i huvudsak.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för företagsbloggar och dess anvÀndningsomrÄden. Vi vill Àven ge företag konkreta rÄd för framtagandet av en strategi inför skapandet av en företagsblogg. Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats med kvalitativ metod för att angripa uppsatsens Àmne. VÄr teoretiska referensram bestÄr av litteratur, tidningsartiklar och vetenskapliga artiklar om bloggar och sociala medier. Vi har Àven anvÀnt oss av ett fÄtal internetkÀllor. Vi har anvÀnt oss av primÀrkÀllor i form av intervjuer samt sekundÀrdata i form av ett seminarium.  Baserat pÄ vÄr analys har vi formulerat rÄd som vi anser vara anvÀndbara för företag som Àr intresserade av att starta en företagsblogg. RÄden fungerar bra som grund för att forma en strategi för bloggande..

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor arbetar inom en högteknologisk miljö, dÀr utvecklingen har gÄtt snabbt. NÀr röntgensjuksköterskans arbete övergick till digital arbetsmiljö och dataskÀrmsarbete, blev kommunikationen mellan radiologer och röntgensjuksköterskor hÀmmad och arbetsmiljön förÀndrades. Nya ansvarsomrÄden tillkom och lÀmnade utrymme för fler sjÀlvstÀndiga arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga vilka för- och nackdelar som den digitala kommunikationen har medfört för röntgensjuksköterskor och radiologer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes via systematiska sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom kÀnner ofta ett utanförskap pÄ grund av svÄrigheter att kommunicera. VÄrdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja vÀlbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvÄrdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmÄga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar.Syfte: Syftet var att beskriva hur vÄrdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsÀttningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvÄrdnad.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ 12 artiklar.Resultat: Det framkom att vÄrdare genom att kommunicera och bemöta med nÀrvaro i mötet och förmedla glÀdje, kunde skapa förutsÀttningar för personer med demenssjukdom att delta i omvÄrdnaden. Att nÀrvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekrÀfta personen. BekrÀftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och strÀva efter jÀmstÀlldhet och gemenskap.Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekrÀfta personen med demenssjukdom vilket fÄr stöd i teorin bakom personcentrerad vÄrd och bekrÀftande omvÄrdnad.

Titel: Skjut inte pÄ Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ÀndÄ!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer pÄ sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik sÄvÀl inom fysiska vÀggar som i digitala medier. Arbetet pÄverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt mÀnniskans komplexitet. NÀmnda faktorer stÀller höga krav pÄ scenkonstverksamheterna att hÄlla en stÀndig dialog och kommunicera till breda grupper i en mÀngd kanaler.

Ibland kan det förkomma problem mellan utvecklare och kund/anvÀndare dÄ de tar fram kraven till ett nytt system. En anledning till detta kan vara att utvecklingsgruppen och anvÀndargruppen inte har samma kunskaper och erfarenheter och talar dÄ inte "samma sprÄk". En lösning till detta problem kan vara att ta hjÀlp av en mockup. En mockup Àr en fysisk och/eller interaktiv modell av ett grÀnssnitt. I detta arbete har vi, med hjÀlp av intervjuer och observationer, undersökt om detta hjÀlpmedel underlÀttar kommunikationen i verkligheten..

Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..

Sociala medier innebÀr ett nytt och revolutionerande sÀtt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvÄvÀgskommunikation med ett stort antal anvÀndare. Genom sociala medier nÄr serviceföretagen ut till fler anvÀndare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal dÀr de kan föra en dialog. Med rÀtt strategi, resurser och tillvÀgagÄngssÀtt kan anvÀndandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stÀrka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna..