Kommunikation Àr en stor del av sjukvÄrden och det utvÀxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för sÀkerheten och vikten av att sjuksköterskan och lÀkaren har en bra kommunikation Àr tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rÀtt information överförs pÄ ett bra och effektivt sÀtt Àr en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlÀttar och försvÄrar kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av Ätta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgÄende med den andra professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvÀrdigt team, ha en kunskap om den andres profession, kÀnna tillit och att fÄ vara en del i besluten kring patientvÄrden var underlÀttande faktorer för att fÄ en fungerande kommunikation. NÀr sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, nÀr man inte hade kunskap om den andres profession, olika hÀrkomst och bakgrund och nÀr man enbart kommunicerade via datorn försvÄrades kommunikationen. Resultatet visar pÄ att bÄda parter i relationen bör fÄ lika stor plats och deras kunskaper bör vara lika mycket vÀrda för att en bra kommunikation ska uppstÄ.

I denna pilotstudie utvÀrderas KomRett, en kommunikationskurs för nÀrstÄende till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gÄngen hösten 2009. MÄlsÀttningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgÄngspunkt frÄn innehÄllet i förÀldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till förÀldrar som har barn med kommunikationssvÄrigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvÀrderingen anvÀndes analys av olika skattningsformulÀr samt videoanalys av filmer frÄn tvÄ kursdeltagare.

BAKGRUND: Afasi Àr en komplikation efter stroke som kan drabba mÀnniskor i allaÄldrar men frÀmst i hög Älder. Afasin finns av olika typer och har mÄnga olikasvÄrighetsgrader detta beror pÄ vilken del av hjÀrnan som skadas. Vid lindrig afasi kanskadan lÀka eftersom hjÀrnan kan ÄterfÄ sin funktion. En annan typ av afasi genererar i merallvarliga komplikationer dÀr patienterna förlorar det mesta av sprÄket. NÀr den verbalakommunikationen försvinner Àr det viktigt att sjuksköterskor ser till den icke-verbalakommunikationen istÀllet, dÀr kroppssprÄk, tonfall samt ansiktsuttryck Àr viktiga delar.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kommunikationen mellanpatienter med afasi och sjuksköterskor ur bÄde ett patientperspektiv och ettsjuksköterskeperspektiv.METOD: Litteraturöversikt Femton artiklar frÄn tidigare forskning med kvalitativ ochkvantitativ ansats har inkluderats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar pÄ fem omrÄden av kommunikation icke-verbalkommunikation, brister vid kommunikation, samspel vid kommunikation, stöd vidkommunikation och omgivningens pÄverkan pÄ kommunikation.DISKUSSION: Patienter med afasi upplever att sjuksköterskor saknar kunskap omkommunikation och vill ha mer stöd.

NÀr en patient drabbas av en total hjÀrninfarkt och blir aktuell för organdonation stÀlls det höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvÄrdssjuksköterskor oroas av att vÄrda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes nÀrstÄende. Syftet var att belysa intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelse av att stödja nÀrstÄende till patienter med total hjÀrninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehÄllsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes.Det framkom tvÄ huvudkategorier, NÀrstÄendes behov och IntensivvÄrdssjuksköterskans förmÄga att ge stöd. IntensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse pÄverkades i hög grad av hur nÀrstÄende reagerade pÄ situationen gÀllande organdonationsprocessen.

Lek Ă€r en viktig del för barns utveckling. I leken lĂ€r sig barn att kommunicera. DĂ€rför Ă€r studien baserad pĂ„: Syftet Ă€r att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. FrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur kommunicerar barn bĂ„de yngre och Ă€ldre med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus pĂ„ förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrĂ„n en kvalitativ ansats, dĂ€r pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

TeckensprÄket Àr ett visuellt sprÄk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för sprÄket Àr handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt pÄ sitt modersmÄl. Tidigare har de i mÄnga situationer varit hÀnvisade till sitt andrasprÄk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten pÄ kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckensprÄket viktiga faktorerna fÄr tillrÀckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten.

Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

VÄrt examensarbete handlar om det pedagogiska ledarskapets kommunikativa funktion. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kÀnnedom om den kommunikativa funktionens betydelse för det pedagogiska ledarskapet. DÄ kommunikation och ledarskap Àr omfattande begrepp har vi valt att koncentrera oss pÄ delar som vi anser vara relevanta för vÄrt arbete. VÄr tyngdpunkt i examensarbetet ligger pÄ kommunikationen.I teorin behandlar vi det pedagogiska ledarskapet i liten skala. Efter detta redovisar vi olika former av kommunikation som olika kommunikationsprocesser, kommunikationens betydelse och förutsÀttningar för kommunikation.

Under de senaste Ären har e-post blivit ett allt viktigare verktyg för kommunikation och företag anvÀnder i allt större utstrÀckning sig av denna kanal. AnvÀndningen av e-post har Àven fÄtt negativa konsekvenser, till exempel att en stor del av de anstÀlldas arbetstid gÄr Ät till att hantera e-post. Detta har inneburit att e-postens roll, vilken Àr att underlÀtta arbetet och leda till bÀttre effektivitet, gÄr förlorad. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur kommunikation via e-post styrs och att skapa förstÄelse för behovet av styrning av e-posthantering i organisationer. För att kunna besvara syftet har vi utfört en fallstudie av tre företag.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskolan och förskoleklassen fungerar som en kommunikativ arena. VÄrt underlag för undersökningen bestÄr av enkÀter och intervjuer omfattande 15 pedagogers tankar och syn pÄ förskolan och förskoleklassen som en kommunikativ arena. Resultatet visar att de flesta av de tillfrÄgade pedagogerna förvÀntar sig att barn ska följa en viss utvecklingskurva nÀr det gÀller sprÄkutveckling och att talet kan stÀrkas och förtydligas med kompletterande kommunikation. Pedagogerna menar att det alltid finns ett behov av kompetenshöjning i Àmnet dÄ det forskas om barns sprÄkutveckling och nya rön lÀggs fram. Slutsatsen Àr att pedagogerna anser att kommunikation inte bara sker genom tal utan med hela kroppen och att det handlar om att göra sig förstÄdd och förstÄ omvÀrlden..

Kommunikation och samspel Àr under hela vÄrt liv grunden för all mÀnsklig samvaro men mönstret kan Àndras under livets gÄng. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmÄga att kommunicera och det stÀlls dÄ stora krav pÄ den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vÄrdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstÄnd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vÄrdpersonalens anvÀndande av tydliga frÄgor, att tala samma sprÄk, att bilda gemenskap och att bjuda pÄ sig sjÀlv Àr av stor betydelse i kommunikationen..

Intresset för smarta hem ökar kraftigt. Efterhand som smarta hem-konceptet utvecklats och trÄdlös kommunikation blivit normen har komplexiteten hos systemen ökat och nya sÀkerhets- och integritetsproblem uppdagats. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om nÄgon information kan utvinnas ur kommunikationen hos ett smart dörrlÄs som finns ute pÄ marknaden i dagslÀget. Detta har undersökts i form av experiment genom avlyssning av dörrlÄsets kommunikation följt av automatiserad och manuell analys av den insamlade datan. Resultatet av studien visar att avlyssning kan anvÀndas för att kategorisera kommunikationen och kartlÀgga interaktionen med det uppkopplade dörrlÄset..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y stÀller krav pÄ kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrÄgar Àr envÀgs- eller tvÄvÀgskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav pÄ kommunikation Àr nÄgonting som efterfrÄgas av medarbetarna i Generation Y nÀr det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgÄngspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som anvÀnts för insamling av empirisk data har varit enkÀtundersökning och personlig intervju, vilka frÀmst utgÄtt ifrÄn medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvÄvÀgskommunikation med sin chef, bÄde nÀr det gÀller det dagliga arbetet och nÀr det gÀller organisationens lÄngsiktiga arbete..