Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna är utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre.För att få en välfungerande distansutbildning måste det finnas något slags IT-stöd som är länken mellan studenter och lärare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning när det gäller kommunikation och informationsutbyte.För att komma fram till ett tänkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts på lärare och experter på Högskolan i Skövde (His).

Bakgrund: Av konkurrensskäl och p.g.a. krav på stor effektivitet och flexibilitet har många callcenterföretag problem med sin arbetsmiljö där inte bara de fysiska (ex. bundenhet till dataskärmar etc.) men även psykosociala faktorer (starkt styrt och tidspressat arbetssätt) spelar viktig roll. Sjukskrivningsfrekvens och personalomsättning kan vara större än i många andra branscher. Ett av Linköpings största callcenterföretag har tidigare studerat dessa faktorer med egna medarbetarenkäter och valt nu att med annan metod, som beskrivs nedan, kartlägga den psykosociala arbetsmiljön på företaget.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förändras vid grupparbete i matematik. Detta beroende på vilket arbetssätt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna på datorer, därefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt läromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förändras. För att kunna få svar på vår frågeställning, så använde vi oss av observationsmetoden när vi samlade in material.

Bakgrund Handledning av sjuksköterskestudenter finns väl beskriven i litteraturen men erfarenheter av att handleda i kontexten studentsal har endast i ringa omfattning fokuserats i tidigare studier.Syftet med denna studie var att beskriva handledning i studentsal utifrån handledande sjuksköterskors erfarenheter.Metod Studiens ansats var kvalitativ och datainsamling genomfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes med respondenter från två sjukhus i en svensk storstad. Data har bearbetats genom innehållsanalys.Resultatet Analysen resulterade i fem kategorier. Ur dessa framträdde två teman, Förändrade förutsättningar i lärandemiljön och en utmanande pedagogik. Respondenterna beskrev både utmaningar, vinster och brister i handledningssituationen som skedde mer på distans på studentsalen.

Då IT idag spelar en central roll inom i stort sett varje organisation ökar även kravet på organisationen att förstå verksamheten och dess processer och vilka problem man försöker lösa med hjälp av IT. I denna studie kommer vi försöka identifiera de problem som är kopplade till kravhantering och kommunikation i ett multi-nationellt företag där kravinhämtningsprocessen sker kontinuerligt snarare än projektbaserad. Vi kommer också att försöka föreslå lösningar på de problem vi identifierar. Datainsamlingen har skett via enkäter och intervjuer. Enkäten skickades ut till slutanvändarna av systemen och intervjuerna riktades till fyra nyckelintressenter i kravhanteringsarbetet.

Följande studie genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 4 lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lärarna ser kommunikation som grunden för elevernas lärande i matematik och att denna är viktig för att eleverna ska utveckla en förståelse för matematiken. Detta är något som även grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lärarna använder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning.

Denna studie har som syfte att undersöka fyra lärares syn på och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstämmer med forskning inom ämnet. Uppsatsens frågeställningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lärare konflikter?? Hur anser lärare att de och elevgrupper påverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lärare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lärarna att deras gruppkonflikt har uppstått?? Vem anser lärarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgångspunkt, vad är en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstår konflikter i skolan, Går det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten Utifrån detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken användes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lärare, två män och två kvinnor.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Migrationen ökar, vilket gör att allt fler idag talar ett annat språk än majoritetsspråket i det land där de befinner sig. Det ställer krav på samhällets institutioner, såsom hälso- och sjukvård. Enligt svensk lag ska vård ges på lika villkor till alla invånare vilket kräver stort engagemang inom vården. Centralt i hälso- och sjukvård är vårdmötet mellan vårdgivare och patient. Vårdmötet kräver en god kommunikation och att patienten är delaktig.

Gruppundervisning för piano är en ovanlig företeelse och är därför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, på grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallärare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever från respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en längre tradition av undervisning i grupp och det var därför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns många fördelar och få nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning är att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt än enskild.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vårt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie där utvalda organisationer har svarat på ett formulär på Internet.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mänskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge några möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. Målet är att överraska användaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlängning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..