Vi valde som kandidatarbete att göra en webbapplikation för att hantera webb-tv-lösningar för att vi ville samla kompetenserna inom programmet medieteknik där videoproduktion, flashproduktion, grafik, webbutveckling samt serverhantering skulle ingå. Vår webbapplikation skulle skilja sig från redan befintliga lösningar genom att den enkelt skulle kunna anpassas för olika kunder snabbt och effektivt. Detta skulle vi uppnå genom att bygga webbapplikationen kring moduler som alla hade olika funktioner på plattformen, och kunde bytas ut med en knapptryckning. I projektet jobbade vi kring konceptet "från produktion till distribution" med vilket vi menar att både kan producera den bästa webb-tv:n samt ha den smidigaste lösningen för distribution som de flesta kunderna skulle ha råd med. På dagens marknad så är antingen lösningarna för enkla och avskalade eller för anpassade och dyra för att passa den normala kunden, med en normal kund så avser vi ett företag med cirka 10-100 anställda.

Titel: Manlig och kvinnlig kommunikation = Kvinnors och mäns kommunikation?Nivå: Kandidatuppsats, Ledarskap (15hp), våren 2011Författare: Lisa Englund och Frida NielsenHandledare: Jenny StåhlNyckelord: Ledarskap, kommunikation, genusProblemformulering: Hur kan män respektive kvinnor i position som chefer kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln?Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen undersöka hur män respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln. Vi vill även undersöka om män och kvinnor i position som handlare inom dagligvaruhandeln kommunicerar på olika sätt samt försöka ta reda på varför ledarna kommunicerar som de gör.Teoretiskt perspektiv: Avsnittet inleds med en beskrivning av ämnet genus, därefter redogörs även för ämnet kommunikation och slutligen en kombination av dessa ämnen i form av manlig och kvinnlig kommunikation.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt där vi har intervjuat två män och två kvinnor i position som handlare inom våra ämnesområden.Empiriskt perspektiv: I empirin beskriver vi de intervjuer som vi genomfört med de fyra handlarna.Slutsats: Män respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera olika med sina medarbetare. Orsaken till varför män och kvinnor kommunicerar på det sätt som de gör kan bero på flera olika faktorer och inte bara på det faktum att de är män respektive kvinnor..

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

AbstractTiteln på studien är kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lägga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsättning autism har stora begränsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur påverkar kommunikationen. Syftet med vår studie är att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vår undersökning har vi utgått från Kvale (1997) och använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program.

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade få svar på hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser på detta. Vi undersökte också hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. Vår metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats där vi genom enkätfrågor, till såväl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fått svar på frågeställningarna beträffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren från respondenterna ger en samstämmig bild av att det fungerar mycket bra.

Förtroende är något vilket är möjligt att återfinna i hela vår omgivning. I det sociala och i det professionella. Vi ger förtroende till andra, både personer och institutioner i en mängd olika situationer. En av dessa situationer är i relationen till vår bank och banktjänsteman. Världen upplever just nu en ekonomisk kris med stor genomslagskraft.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärare är medvetna om hur de använder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har även legat på att se i vilken utsträckning lärare använder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lärare i årskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgång av vad verbal kommunikation är och vad den betyder för elevers lärande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallärare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan består av två matematiklektioner från år 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.Lärarna var i många delar medvetna i sitt sätt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kändes trygg. Under lektionerna observerades två parallella språk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt språk. Det framkom att ett tydligt förhållningssätt beträffande matematiskt språk kan underlätta för elevens inlärning samt medvetandegöra läraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mål i fokus. .

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Syftet med följande studie är att undersöka vilka effekter ett s.k. upplevelsebaserat lärande får på en grupp elever med svårigheter i matematik på gymnasieskolan. De två huvudfrågorna som undersökningen söker svar på är det upplevelsebaserade lärandets effekter på elevernas motivation och dels dess effekter på deras kunskapsbearbetning. Fyra undervisningstillfällen har videofilmats och observerats av två lärare enskilt vid olika tillfällen. En kort intervju med eleverna har också gjorts.Resultatet som den här studien kommer fram till är att de tankar som inryms i det upplevelsebaserade lärandet verkar gynna olika processer i den matematiska kunskapsutvecklingen som lyfts fram som särskilt viktiga för den här typen av elever på gymnasieskolan med svårigheter i matematik..

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Studiens syfte är att:Synliggöra två kommuners lärmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförändringen 2011 med fokus på elevernas förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.Studien utgår från följande frågeställningar:o Vilka organisatoriska lärmiljöer har utarbetats för målgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?o Vilka möjligheter till delaktighet, kommunikation och lärande erbjuds eleverna?o Hur grundar kommunerna sina ?organisatoriska? val av lärmiljöns utformning för studiens målgrupp?Forskningsansats och metodStudien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstå, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, Möllås & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstå utifrån sammanhanget (Aspers, 2013).I studie används två olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benämns triangulering. Metoder som använts är observation och intervju, vilka ger förutsättningar att få insyn i lärandemiljöns påverkan på elevers förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.