Sök:

Sökresultat:

12668 Uppsatser om Kommunikation i grupp - Sida 29 av 845

En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid rökavvänjning.

Som en del av sjuksköterskans arbete, är rökavvänjningsåtgärder en viktig del. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om sjuksköterskan roll vid rökavvänjning av patienter med ett sjukdomstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie, baserad på fem kvantitativa artiklar. Resultatet blev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskans tobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist och Sjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter som inte är motiverade att sluta röka och därför får minst hjälp. Det är just denna grupp som behöver mycket mer hjälpinsatser och information kring rökningens effekter, för att kunna finna motivation till att sluta röka..

Är mindre bättre? : Hur den uppgiftsrelaterade kommunikationen mellan elever förändras i förhållande till klasstorleken

Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktären på den verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende på om de pratar om undervisningsinnehållet eller ej. Genom en etnografisk observation i en åttondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation är uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade på att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i när klassen minskade i antal, samt eleverna lättare återfår koncentrationen i mindre grupper..

Patienters upplevelser av KBTbehandling i grupp vid en Hälsocentral : att hantera tankar genom att vara här och nu - om psykologisk flexibilitet

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Sjuksköterskor är från Venus, läkare är från Mars - En litteraturstudie om kommunikation mellan sjuksköterskor och läkare

Kommunikation är en stor del av sjukvården och det utväxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för säkerheten och vikten av att sjuksköterskan och läkaren har en bra kommunikation är tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rätt information överförs på ett bra och effektivt sätt är en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlättar och försvårar kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgående med den andra professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvärdigt team, ha en kunskap om den andres profession, känna tillit och att få vara en del i besluten kring patientvården var underlättande faktorer för att få en fungerande kommunikation. När sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, när man inte hade kunskap om den andres profession, olika härkomst och bakgrund och när man enbart kommunicerade via datorn försvårades kommunikationen. Resultatet visar på att båda parter i relationen bör få lika stor plats och deras kunskaper bör vara lika mycket värda för att en bra kommunikation ska uppstå.

KomRett : Utvärdering av en kommunikationskurs för närstående tillpersoner med Rett syndrom

I denna pilotstudie utvärderas KomRett, en kommunikationskurs för närstående till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gången hösten 2009. Målsättningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgångspunkt från innehållet i föräldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvärderingen användes analys av olika skattningsformulär samt videoanalys av filmer från två kursdeltagare.

Kommunikation mellanpatienter med afasi ochsjuksköterskor : En litteraturöversikt

BAKGRUND: Afasi är en komplikation efter stroke som kan drabba människor i allaåldrar men främst i hög ålder. Afasin finns av olika typer och har många olikasvårighetsgrader detta beror på vilken del av hjärnan som skadas. Vid lindrig afasi kanskadan läka eftersom hjärnan kan återfå sin funktion. En annan typ av afasi genererar i merallvarliga komplikationer där patienterna förlorar det mesta av språket. När den verbalakommunikationen försvinner är det viktigt att sjuksköterskor ser till den icke-verbalakommunikationen istället, där kroppsspråk, tonfall samt ansiktsuttryck är viktiga delar.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kommunikationen mellanpatienter med afasi och sjuksköterskor ur både ett patientperspektiv och ettsjuksköterskeperspektiv.METOD: Litteraturöversikt Femton artiklar från tidigare forskning med kvalitativ ochkvantitativ ansats har inkluderats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar på fem områden av kommunikation icke-verbalkommunikation, brister vid kommunikation, samspel vid kommunikation, stöd vidkommunikation och omgivningens påverkan på kommunikation.DISKUSSION: Patienter med afasi upplever att sjuksköterskor saknar kunskap omkommunikation och vill ha mer stöd.

Operationssjuksk?terskans erfarenheter av kommunikation och teamarbete i operationssalen

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

Socialtjänstens ansvar för brottsoffer : ur ett rättsvetenskapligt perspektiv

Syftet med denna c-uppsats har varit att öka kunskapen om socialtjänstens ansvar förbrottsoffer utifrån att en särskild bestämmelse om denna grupp införts i socialtjänstlagen (5kap. 11 § SoL). I undersökningen har både rättsdogmatisk och rättssociologisk metodanvänts. Resultatet av undersökningen har visat att brottsoffers situation under den politiskaprocessen har betraktats som ett strukturellt eller generellt problem och att socialnämndenbör bedriva ett aktivt arbete för denna grupp. Att det nu finns specifika mål för brottsoffer isocialtjänstlagen betyder emellertid inte att deras behov nu har ett starkare rättsligt skydd änandras.

Kommunikation : -barns kommunikation genom lek i förskolans utomhusmiljö

Lek är en viktig del för barns utveckling. I leken lär sig barn att kommunicera. Därför är studien baserad på: Syftet är att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön på förskolan. Frågeställning är: Hur kommunicerar barn både yngre och äldre med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus på förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrån en kvalitativ ansats, där pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

Prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med cochleaimplantat

Cochleaimplantat (CI) är ett hörselhjälpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat språk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en något nedsatt prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne även om stora individuella variationer förekommer.Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lägre resultat än de normalhörande barnen på test avseende prosodisk produktion på ord-, fras- och diskursnivå samt på test som undersöker fonologiskt arbetsminne. Gällande receptiv prosodisk förmåga förekom inga signifikanta skillnader.

Du måste anpassa dig, annars får du skylla dig själv! : En kvalitativ studie av högstadieelevers identitetsskapande i en ofrivillig grupp.

Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer söka förståelse för hur elever i en högstadieklass på en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi använder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet påverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har använt oss av är intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har använt oss av denna metod är för att söka förståelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp.Den slutsats vi drar är att identitetsskapande hos eleverna påverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna.

Jag ser inte vad du säger : En studie av dövas subjektiva upplevelse av kvaliteten på kommunikation via 3G-telefoner

Teckenspråket är ett visuellt språk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för språket är handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt på sitt modersmål. Tidigare har de i många situationer varit hänvisade till sitt andraspråk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten på kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckenspråket viktiga faktorerna får tillräckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Faktorer som påverkar kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter

Kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå. den icke verbala kommunikationen är i dessa sammanhang av stor betydelse men även det verbala språket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram användes Paterson och Zderads omvårdnadsteori som är en interaktionsteori och grundar sig på vikten av en god relation och därmed en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten.

Att arbeta i team : Operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i team på en operationssal - en intervjustudie

Bakgrund: Team och samarbete är ständigt aktuellt inom hälso- och sjukvården. Operationspersonal är en grupp som behöver ha ett bra teamarbete med varandra, speciellt när det gäller att jobba för en säkrare vård för patienterna. I en operationssal jobbar ett multiprofessionellt team, där tillvaratagande av varandras kompetenser är en förutsättning för ett bra resultat. Operationssjuksköterskan, med sin unika kompetens, har tillsammans med resten av teamet ett ansvar för att bidra till ett gott och välfungerande teamarbete inne på salen. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i ett team på en operationssal.

Designmanagement : Kommunikation i Projekt

Den här uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill främst ge svar på faktorer som designmanagern kan inverka på för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör även styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att påverka gruppdynamiken. Utifrån ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har vår strävan varit att skapa förståelse för det område vi studerat. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulär. Användandet av båda metoderna grundar sig på att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag både övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stärks i sin uppfattning om att det bästa sättet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, är att ha en designmanager/projektledare som förstår sig på de olika disciplinerna. Det här för att ökad förståelse leder till bättre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det även att designmanagern måste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att påverka gruppsammansättning för en lyckad dynamik..

<- Föregående sida 29 Nästa sida ->