Patienter i livets slutskede behöver få en trygg sista tid och vårdas på bästa sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att göra den sista tiden som patienten har kvar så meningsfull som möjligt. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer där döden nalkas. Målet för den palliativa vården baseras på fyra hörnstenar; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Förutsättningen för en god palliativ vård är en fungerande och bra kommunikation mellan personal, patient och närstående.

Syftet med följande arbete är att belysa hur speciallärare ser på samtalets betydelse i matematik med fokus på elever i behov av särskilt stöd. I studien beskriver vi även hur speciallärarna tänker kring hur barn lär matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att Kommunicera och sätta ord på sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi främst forskning som handlar om språkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.Utifrån nio kvalitativa intervjuer med speciallärare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville också undersöka speciallärarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lärandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att speciallärarna i vår studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lärande i matematik och som en förutsättning för elevens förståelse.

Denna rapport har för avsikt att utreda tekniska lösningar och programmeringsspråk som kan varalämpliga att använda vid utveckling av ett administrationsverktyg som ska användas över internet. Dehuvudsakliga kraven för verktyget är säkerhet och tillförlitlighet.Huvudsakligt fokus ligger på två programmeringsspråk, Java och Erlang. Deras virtuella maskiner,syntax, standardbibliotek samt feltolerans år några av aspekter som presenteras. Därutöver har olikalösningar för kryptering, minneshantering, nätverkstopologier samt olika sätt att Kommunicera i parallella system granskats. Baserat på denna studie har två system implementerats, ett system i Java och ett iErlang.

Under de senaste åren har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i såväl samhället som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien är att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i då de använder bärbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framträder. Som teoretisk utgångspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet där språket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som används beskrivs som betydelsefulla aspekter för lärandet. I läroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska användas så att eleven kan inhämta, lära och utveckla sin förmåga att Kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lärande och användande av IKT främjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.

Företag använder sig av olika informationssystem, och allt oftare av molntjänster anpassade för enskilda affärsområden. Möjligheten att använda sig av olika leverantörer för olika moduler ställer högre krav på integration. Ett produktionssystem måste kunna Kommunicera med företagets faktureringssystem. Bristande flexibilitet kan försvåra företags möjligheter att använda sig av den modul som är bäst lämpad till uppgiften. Dyr och komplicerad integration kan potentiellt göra det svårt att använda sig av olika leverantörer.

Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. På detta sätt kan också kartframställaren påverka läsaren i en viss riktning. Men det måste på grund av detta därför alltid finnas en viss mening med kartan.

Den här uppsatsen undersöker kännedom om och syn på pragmatiska språkstörningar bland lärare. Allt högre krav ställs på att kunna Kommunicera och samspela med andra människor på ett skickligt och lämpligt sätt. I dagens informationssamhälle, med dess stora flöde av envägskommunikation, hamnar det goda samtalet, dialogen, på undantag. I dialogen lär man sig tidigt att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss situation utifrån samhällets fastlagda normer. Intresset för pragmatik har ökat de senaste decennierna, och följaktligen intresset för pragmatiska språkstörningar.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Personer med autism har svårt att Kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i världen. Den förlängda medellivslängden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom på våra särskilda boenden växer och kravet på att vårdpersonalen kan förstå sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstår ofta svårigheter för vårdpersonalen, mycket beroende på svårigheterna med att Kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom på särskilda boenden.

En designers främsta uppgift är att hitta lösningar på problem som är svårformulerade vilket kräver full förståelse för designsituationen. Interaktionsdesignern fungerar dessutom som länk mellan olika aktörer i en beställarprocess med syfte att tillgodose slutanvändarens behov, som ofta faller mellan stolarna. Avsikten med denna rapport är att studera hur interaktionsdesignern kan vara den kommunikatör som krävs. Detta har gjorts genom att titta på hur objekt används i kommunikationen mellan designern och dess klient. Studien är gjord genom en videoanalys som tolkats utifrån Herbert H.

Denna rapport har för avsikt att utreda tekniska lösningar och programmeringsspråk som kan varalämpliga att använda vid utveckling av ett administrationsverktyg som ska användas över internet. Dehuvudsakliga kraven för verktyget är säkerhet och tillförlitlighet.Huvudsakligt fokus ligger på två programmeringsspråk, Java och Erlang. Deras virtuella maskiner,syntax, standardbibliotek samt feltolerans år några av aspekter som presenteras. Därutöver har olikalösningar för kryptering, minneshantering, nätverkstopologier samt olika sätt att Kommunicera i parallella system granskats. Baserat på denna studie har två system implementerats, ett system i Java och ett iErlang.

Den palliativa vården syftar till att lindra fysiskt och psykiskt lidande och bevara den svårt sjuke patientens livskvalité under livets sista dagar. Sjuksköterskans kommunikation påverkar såväl patientens delaktighet och välbefinnande såväl som vårdrelationen dem emellan. En förtroendefull relation kan bidra till ökat välbefinnande för patienten i palliativ vård. För att främja delaktighet så måste sjuksköterskan Kommunicera med patient och anhöriga. Den sociala kompetensen har stor betydelse och etablerandet av relationer ses som betydelsefullt, likaså förmågan att visa medkänsla samt att vara vänlig och trovärdig.

Problem: Riskforskare betonar att det är viktigt att Kommunicera, däremot läggs det mindre vikt på hur det ska Kommuniceras. Vi menar att det finns branscher som enligt oss är såväl outforskad som riskutsatt, där vi anser det finns en problematik kring hur riskerna ska Kommuniceras. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur risk Kommuniceras i en riskutsatt bransch samt undersöka i vilken grad riskaspekten värdesätts i kommunikationen mellan organisation och gäst. Detta för att bidra med en nyansering av begreppet riskkommunikation. Frågeställningar: Vilka risker innefattar ett nattklubbsbesök? Hur ser den teoretiska bakgrunden ut till gästernas riskinställning?Hur Kommuniceras risk och varför Kommuniceras det på detta sätt? Metod: Vårt empiriska material utgörs av fyra intervjuer och två observationer, vilka har använts för att besvara våra frågeställningar med stöd av teori.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta kritiskt skadade patienter som utsatts för trauma. Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Analysen resulterade i sex kategorier; Känslomässiga reaktioner vid omhändertagandet,Yrkeserfarenhet och kunskap skapar trygghet, Det strukturerade arbetssättet och samarbetet, Inge trygghet genom att informera patienten, Svårigheter vid bemötande och kommunikation med närstående, Behov av återkoppling, reflektion och återhämtning. Deltagarna beskriver hur erfarenhet och kunskap skapar trygghet och motverkar stress, att samarbetet med kollegor och andra yrkesgrupper är av stor vikt för ett optimalt omhändertagande och att mötet med patient och närstående ställer krav på ambulanssjuksköterskans förmåga att Kommunicera och skapa tillit. Efter larmet är ambulanssjuksköterskan i behov av återkoppling och kamratstöd för att återhämta sig och dra lärdom av omhändertagandet.