Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling..

Genom att föra samman människor med olika bakgrund och utbildning kan åtskilliga idéer skapas, nya metoder utvecklas och mer kreativa och originella designlösningar produceras. Baksidan är, att ju fler olika människor med olika bakgrund som är involverade i ett projekt desto svårare blir det att kommunicera inom gruppen av olika individer och svårare att komma vidare i en design- och utvecklingsprocess. Vi har under våren deltagit som en del i ett större programvaruutvecklingsprojekt och skapat och använt oss av flera olika designartefakter som medel för att främja samarbete, kommunikation och designarbetet av den produkt vi utvecklade. I denna uppsats beskriver vi hur dessa designartefakter har kommit till, förändrats och hur de har påverkat oss och vårt designarbete. Syftet med uppsatsen är att visa på vilket sätt man kan integrera metoder från olika discipliner i ett programvaruutvecklingsprojekt och framförallt hur arbetet med, och kring designartefakter spelar en viktig roll i utvecklingen av en produkt..

Syftet med vår studie var att synliggöra om och hur engelsklärare i årskurs fyra till sex anseratt undervisningen i engelska utvecklar elevernas muntliga kommunikationsförmåga. Vi genomfördetre kvalitativa undersökningar i samma kommun genom att använda oss av en formav fokusgruppsamtal. Det slutgiltiga resultatet visade att lärarna som deltog i studien ansåg attelevens kommunikativa förmåga är den viktigaste kunskapen att utveckla inför framtiden.Trots detta framkom det att många lärare prioriterade bort samtalsövningar i sin undervisning.Istället lades fokus på arbete med lärobok och övningsbok, vilket resulterade i att det intefanns tid över till kommunikativa aktiviteter. När lärarna fick samtala om sin undervisningframkom det att läroboken måste kompletteras med andra övningar för att alla mål i kursplanenför engelska ska uppnås, något som vi även fann stöd för i tidigare forskning..

Det blir allt viktigare för kommuner, regioner och länder att positionera sig i kampen om presumtiva invånare och investerare. För att konkurrera måste platsens fördelar lyftas fram för målgruppen och det är av största vikt att finnas där målgruppen finns. Sociala medier har utmanat de traditionella marknadsföringsmetoderna och gjort detta möjligt. Mer än hälften av Sveriges befolkning använder det sociala mediet Facebook och i november 2012 använder 74 procent av Sveriges kommuner och regioner mediet. Det har blivit en självklarhet att använda Facebook som ett verktyg i marknadsföringen men det saknas kunskap om hur man på bästa sätt ska marknadsföra sig och kommunicera med sina målgrupper.Denna studie syftar till att undersöka hur kommunikatörer arbetar med platsmarknadsföring via Facebook för att skapa en attraktiv bild av en region.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur dagligvaruhandelns återförsäljare och leverantörer använder sig av annonsering för att bygga varumärkeskapital och jämföra dem. Detta syfte uppnås genom att besvara de frågeställningar vi presenterat under frågeställningar. Uppsatsens metod är av kvalitativ natur och genom nio personliga intervjuer med återförsäljare och leverantör inom den svenska dagligvaruhandeln beskriver vi hur varumärkeskapital byggs upp. Perspektivet är företagens och vi försöker hålla en jämvikt där konkurrenssituationen exemplifieras av lika många etablerade EMV som LMV. Utifrån framtagen analysmodell har vi använt fem begrepp för att beskriva varumärkeskapital: märkeskännedom, märkes-associationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet och image.

Vårt sätt att kommunicera med varandra är i hög grad situationsberoende. Ett tillfälle när samtalets form kan ha stor betydelse är i kontakten mellan läkare och patient och då speciellt när läkaren behöver förmedla tråkiga nyheter till patienten. I denna studie undersöktes faktorer som påverkar hur läkaren upplever sin förmåga att genomföra samtal med ?bad news? för patienten. Nio läkare på två sjukhus i Mellansverige intervjuades.

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förändringsarbete kan beskrivas, samt vilka jämförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats på en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning där kvalitativ och kvantitativ data samlats in från de som varit drivande av förändringen, samt de som varit föremål för förändringen. Datan har analyserats utifrån det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit något reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremål för förändringen. Jämförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation använts som ett sätt att förbereda för förändring, samt att möten använts för att kommunicera de rutiner förändringen inneburit..

I denna uppsats har innehållet i den första läroplanen för träningsskolan från 1973 och den senaste läroplanen för träningsskolan från 2011 analyserats och jämförts. Analysen har genomförts med hjälp av diskursanalys utifrån syftet att undersöka hur syftet/målet med träningsskolan har förändrats från 1970-tal till 2010-tal.   Utifrån analysen av de båda läroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen är att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhället. Eleverna ska bli så självständig och trygga som möjligt för att känna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen som har identifieras i min undersökning är möjligen inte så förvånande då en relativt oförändrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan läroplanerna.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

I detta arbete analyseras möjligheter och begränsningar med att implementera SPOC för EAC och få dessa implementationer att kommunicera med varandra. Vikten av denna studie kommer av att SPOC är en central komponent i de system som krävs för att elektroniska resehandlingar inom Europa ska fungera. Arbetet har analyserat specifikationen för SPOC och med bakgrund av denna analys intervjuat personer som arbetar med utveckling av SPOC. Resultatet av dessa steg var en lista över utmaningar med att implementera SPOC som påvisar att specifikationen delvis är otydligt formulerad och inte täcker in alla delar som måste finnas i ett fungerande system. Dessutom genomfördes en analys av en implementation av SPOC som påvisade att det var möjligt att använda elliptiska kurvor för kryptering i SPOC-miljö, vilket målats upp som en svårighet, under specifika förhållanden.

Merparten av de kommersiella system för mobilkommunikation som finns och byggs i världen idag bygger fortfarande på GSM, antalet abbonnenter är över 2 miljarder. För att utöka funktionaliteten med mobila terminaler har det forskats på att införa positionering i GSM-nätverk. Tjänster som använder abbonnentens positionsinformation kallas Location Based Service och de ger möjlighet att utöka funktionaliteten och spara användaren av tjänsten arbete. Rapporten beskriver olika tekniker för positionering och slutsatsen att CGI-TA är den teknik som positioneringen ska byggas på. Denna teknik finns tillgänglig hos de svenska operatörerna idag och för att kommunicera med dem används Mobile Location Protocol 3.0.0.

Perspektivbilden är ett av de mest effektiva sätten att kommunicera en idé på, inte minst i mötet mellan arkitekt och allmänhet. I den här uppsatsen granskas fyrtio olika perspektivbilder skapade av Sveriges största arkitektgruppers landskapsavdelningar. I centrum för granskningen står skalfigurerna, de människor som befolkar illustrationerna. Dessa värdebärande figurer sänder ut signaler till betraktaren som vi som blivande landskapsarkitekter kanske inte alltid är medvetna om. Genom sammanställning av ett statistiskt underlag som sedan jämförs med hur Sveriges demografi faktiskt ser ut, kan ett antal frågor besvaras: Representeras Sveriges faktiska befolkningssammansättning i någon mån av samlingen skalfigurer i bilden? Om så inte är fallet, vem är representerad och vem är det inte? Syftet med uppsatsen är att ta reda på huruvida skalfigurerna i perspektivbilder representerar norm eller verklighet, liksom att problematisera kring hur fotografiska avbildningar av verkliga personer används i dessa bilder..

Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att få hjälp med att ta fram en handlingsplan för sociala medier. Skolan vill börja använda sig av sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska använda sociala medier.Handlingsplanen skulle hjälpa lärarna att kommunicera via sociala medier och lägga upp strategi för hur mediet kan användas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie där tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lärare på kulturskolan och därefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prägel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur användande av sociala medier ska gå till.Projektets slutsatser är att det är viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar på hur marknadsföring via sociala medier ser ut på olika plan i form av strategisättande men även en del om hur manualer skrivs och vad man ska tänka på..

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur förskolor arbetar med hållbar utveckling i förskolan. Studien har utförts med strävansmålen inom området naturvetenskap och lärande från förskolans läroplan (Lpfö 98, rev. 2010) som bakgrund. Genom intervjuer med pedagoger har vi studerat hur olika förskolor arbetar med hållbar utveckling. Genom observationer med barn, där vi har varit deltagande genom att utföra två olika experiment, har vi tagit del av barnens kunskaper och tankar kring återvinning och återanvändning.