Sökresultat:
1963 Uppsatser om Kommunicera hćllbarhet - Sida 22 av 131
RÀck mig din hand, vi kan förstÄ varandra! En litteraturöversikt av kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter med afasi efter stroke
Varje Är insjuknar 30000 mÀnniskor i stroke i Sverige. Av dessa fÄr cirka 12000 mÀnniskor nÄgon form av afasi som innebÀr nedsatt sprÄkförmÄga och dÀrmed kommunikations svÄrigheter. Att kunna kommunicera Àr ett grundlÀggande behov som Àr direkt kopplad till individens sjÀlvförtroende och vÀlbefinnande. För att kunna etablera en god relation till patienten, behöver sjuksköterskan kommunicera pÄ ett bra och effektivt sÀtt. Det finns risker att kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter med afasi inte blir det optimala som sjuksköterskan och patienten önskar pÄ grund av brister i kommunikationen dem i mellan.
Koordination genom informationsteknologi
Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) utveckling har medfört nya sÀtt att organisera och genomföra arbete. Kommunikation och i slutÀndan dess innebörd information har förlÀngts i form av bÄde tid och rum, dÄ mÀnniskan inte i samma utstrÀckning Àr beroende av en specifik tid och plats för att kommunicera med andra. Att organisera innebÀr i stora drag att dela upp ett övergripande mÄl i mindre delar (aktiviteter) samt fördela arbetet (vem gör vad och i vissa fall Àven hur). Att koordinera innebÀr att hantera beroenden mellan aktiviteter, som organisationeringen skapar. I och med att tekniken bidrar med nya sÀtt att kommunicera och organisera förÀndras Àven möjligheterna till att koordinera, dock Àr det problematiskt att veta hur tekniken bör anvÀndas för att pÄ bÀsta sÀtt stödja detta, alltsÄ vilken roll IKT bör ha i koordinationen.
En prövning av TEMPO- modellen för mÀtning av transporteffektivitet : En fallstudie pÄ Alwex AB
I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mÄtt för mÀtning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg rÄder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mÄtt utan ocksÄ accepterade och vedertagna mÄtt som kan anvÀndas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter..
Blockchain-teknik som ett verktyg f?r f?retags h?llbarhetskommunikation
Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera
l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och
sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation
av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad.
Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r
att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas
krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort.
Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags
leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation.
Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om
blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive
konsumenter, i leverant?rskedjan.
Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har
empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.
Kommunikation inom projekt : En analys av projektledarrollen utifrÄn en beteendevetenskaplig metod
MÄnga problem som uppstÄr inom projekt beror pÄ dÄlig kommunikation. Om man pÄ nÄgot vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser.En analys av hur projektledare kommunicerar har genomförts med utgÄngspunkt i en beteendevetenskaplig modell. FrÄgor som utretts Àr:1. Hur kan en projektledare kommunicera pÄ ett sÄ individanpassat sÀtt som möjligt?2.
Kommunikation, förhandling, medling: aspekterna kring förÀlder - barn
Detta arbete syftar till att ge en djupare förstÄelse för begreppen kommunikation, förhandling samt medling. FörÀldrametoden Aktivt förÀldraskap studeras ocksÄ.Uppsatsen studerar inte vardagens alla kommunikations- och förhandlingssituationer, samt redovisar inte alla de tekniker som kan leda till en konfliktlösning. Behovet av samtal, medling eller andra insatser nÀr förÀldrarna separerar, belyses endast ytligt. Uppsatsen studerar inte heller aspekterna av rÀttegÄng och skiljedomsförfarande dÄ konflikten kommit sÄ lÄngt.Arbetet tar upp vilka faktorer som ingÄr i god kommunikation och studerar ocksÄ de störande faktorer som finns. Arbetet visar ocksÄ pÄ vikten av att kommunicera tydligt och visa intresse för talaren.
Kommunikation och mÄl : En undersökning inom Uddeholm Tooling AB
Det balanserade styrkortet Àr ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet anvÀnds sÄvÀl inom det privata som offentliga omrÄdet som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjÀlp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnÄ pÄ ett enkelt sÀtt. Man kan ocksÄ anvÀnda verktyget som hjÀlp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats Àr viktig. NÀr medarbetarna kÀnner sig delaktiga ökar deras motivation.PÄ senare Är har anvÀndandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat anvÀnda det som ett ledningsverktyg.
Svensk import frÄn Kina : En studie om importprocessen av konsumentprodukter ur ett kommunikations- och kulturskillnadsperspektiv
Att importera frÄn Kina har blivit populÀrt med den ökade konkurrensen frÄn globaliseringen som driver smÄ och medelstora företag att aktivt arbeta med sitt inköp. Detta kan ske genom att söka efter de rÀtta kinesiska leverantörer som kan producera till lÀgsta pris och har bra kvalité. Kina Àr kÀnd för att kunna leverera till lÀgsta pris och en kvalité som kan variera. Det gÀller att kunna kommunicera med kineserna för att göra bra inköp. TillvÀgagÄngssÀttet att kommunicera pÄ har förÀndrats med IT-tekniken och det har underlÀttat mycket av kommunikationen.
Monolog eller Dialog?
Konsumentens roll har förÀndrats. Hon har gÄtt frÄn att ha varit en stÀndigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmÄga att pÄverka och stÀlla krav. Hennes nya krav innebÀr att företag tvingas förÀndra sin syn pÄ kommunikationen som en monolog frÄn företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de tvÄ parterna. Trots att kravet pÄ dialog kommit frÄn konsumenten mÄste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lÀgga tid pÄ att engagera sig i denna. SÄdan problematik utspelas bland annat i sociala nÀtverk.
Att kommunicera en innovation : Hur kunskap om sjÀlvbetjÀningen spreds inom ICA 1945-1960
The communication of self-service within the ICA-sphere, 1945-1960, points tothe central role of communication in technological change. The study coversthe communication from ICAAB, ICA-Förbundet, AB KöpmannatjÀnst, threepurchasing centres (Hakon, Essve and Eol) and their respective councils oftrustees. The councils communicated their reservations early on, while theother actors spread knowledge (both economic and practical) of the innovation tothe retailers, and some also to the consumers. The communication of thepurchasing centres and KöpmannatjÀnst gave greater opportunity for learning,due to higher levels of interaction..
OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska eller förhindra tvÄng mot personer med demens
Bakgrund: Svenska lagar bygger pÄ att alla medborgare i Sverige Àr skyddade mot frihetsberövande och pÄtvingad vÄrd utan givet samtycke. Ett flertal studier Àr eniga om att tvÄng förekommer i vÄrd av personer med demens. Risken för tvÄng ökar vid svÄrare grad av demens, försÀmrad talförmÄga, aggressivitet, attityder hos vÄrdpersonalen och vid personalbrist. Det Àr vÀsentligt att möta personer med demens som unika individer och lÄta dem bestÀmma, för att de ska kÀnna ökad autonomi och vÀrdighet. För att bevara vÀlbefinnandet hos personer med demens Àr det avgörande att ha medkÀnsla, empati och ha professionell kunskap.
Att skriva i och utanför skolan. En kvalitativ studie av elevers uppfattningar av skrivande
Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar av skrivande i och utanför skolan. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningar som vad eleverna har för uppfattningar av vad, nÀr, hur och varför de skriver och vilken betydelse skrivandet har för dem, genomfördes en intervjustudie ur ett fenomenografiskt perspektiv med elever i Ärskurs 6. Eftersom studiens fokus ligger pÄ vad och hur elever tÀnker om sitt skrivande Àr den fenomenografiska ansatsen lÀmplig att utgÄ ifrÄn. Fenomenografin Àr intresserad av att beskriva de kvalitativa variationer av uppfattningar som finns kring ett specifikt fenomen, till exempel skrivande. I arbetet med studien fick 96 elever i Ärskurs sex skriva och berÀtta om sina uppfattningar och upplevelser av att skriva, bÄde i skolan och pÄ fritiden.
I grÀnslandet mellan gammalt och nytt : En studie som belyser den sociala dynamiken som kan uppstÄ i ett förÀndringsuppdrag
MÄlet med föreliggande studie Àr att belysa den sociala dynamik som kan uppstÄ under ett arbete med organisationsförÀndring, som bÄde kan motarbeta och leda förÀndringen framÄt. För att lyckas uppnÄ syftet och fÄ en större förstÄelse för mÀnniskorna och den atmosfÀr som pÄverkas har undersökningen frÀmst baserats pÄ observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförÀndringen. DÄ medarbetarna har varit studiens mest vÀsentliga kÀlla sÄ har intervjufrÄgor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hÄllts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som anvÀnts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstÄnd mot organisationsförÀndringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förstÄelse för sociala srukturer, olika normer, sÀtt att kommunicera och maktförhÄllanden inom organisationer.
En lÀroplan för alla? FörskollÀrares syn pÄ att utveckla förmÄgan att kommunicera hos barn med autism
Syfte: Syftet med studien var att belysa hur fyra förskollÀrare beskriver arbetet med att utveckla kommunikationsförmÄgan hos barn med autismspektrumtillstÄnd, utifrÄn förskolans lÀroplan.Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver förskollÀrarna möjligheter och hinder i strÀvan mot de kommunikativa mÄlen i förskolans lÀroplan nÀr det gÀller barn med autismspektrumtillstÄnd?? Hur genomför förskollÀrarna arbetet i barngruppen sÄ att barnen med autismspektrumtillstÄnd stimuleras och utmanas i sin sprÄk- och kommunikationsutveckling?? Vilken hjÀlp tycker förskollÀrarna att de sjÀlva behöver och fÄr för att kunna strÀva efter att varje barn utvecklar sin förmÄga att kommunicera med andra?Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod. Genom halvstrukturerade intervjufrÄgor undersöker jag hur fyra förskollÀrare med egna ord beskriver sitt arbete med barn med autismspektrumtillstÄnd (AST). Respondenterna har flera Ärs erfarenhet av barn med AST i förskolan. TvÄ pedagoger arbetar pÄ resursavdelningar och tvÄ pÄ specialavdelningar.Resultat: Resultatet visar att förskollÀrarna Àr övervÀgande positiva till möjligheterna att strÀva mot mÄlen.
En ytlig nödvÀndig glÀttighet : En kvalitativ studie av hur medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook.
AbstractTitel: En ytlig nödvÀndig glÀttighet ? En kvalitativ studie av hur medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook.NivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoÀngFörfattare: Fanny Lindholm och Elin HolmHandledare: Gabor BoraExaminator: Anna EdinSyfte: Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 Är ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook, samt hur de ser pÄ sin omgivnings anvÀndande av sociala medier. Det undersöktes Àven om eller hur dessa personers sÀtt att kommunicera med vÀnner och bekanta har förÀndrats i och med att sociala medier blev aktuellt.FrÄgestÀllningar:Hur ser medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook?Upplever dessa personer att deras sÀtt att kommunicera med sina vÀnner har förÀndrats i och med att sociala medier blev aktuellt?Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestÄtt av tre fokusgrupper indelat i Äldrarna 40-49, 50-59 och 60-69.