Sökresultat:
682 Uppsatser om Kommunernas miljötillsyn - Sida 46 av 46
NÀsta stopp Malmö : Transitmottagandet av ensamkommande flyktingbarn i organisation och praktik - utifrÄn begreppen ansvar, uppdrag och utförande
Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i nÀringslivet med fokus pÄ penningtvÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de senaste Ärens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvÀtt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssÀtt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen pÄ omrÄdet har vi Àven utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fÄtt en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet Àr ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott Àr svÄra att upptÀcka och de kostar samhÀllet mycket pengar.
Brand i kabelkulvert: En analys av dimensionerande brÀnder i en kabelkulvert
Vid Akzo Nobel Sundsvall finns en kabelkulvert dÀr en mÀngd kablar leds. Det sker ingen tillsyn av kulverten och nÄgon konsekvensanalys av brand finns ej. Elektricitet matas genom kulverten till bland annat AGA-gas. Gjorda genomföringar ifrÄn kulverten till andra utrymmen finns ej dokumenterad och risken för spridning av brand och brandgaser till andra utrymmen finns. Syftet med rapporten Àr att göra en konsekvensanalys av en brand i kulverten samt utföra berÀkningar pÄ olika brandscenarion i kulverten.
StadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€starens betydelse för en kommuns gröna miljö. : En studie i Ărebro lĂ€n
I samband med den yrkesrelaterade praktik hos stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Sif Eklund i Karlskoga kommun blev jag intresserad av att fördjupa mig i de faktorer som styr en stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stares arbete. Det handlar sĂ„vĂ€l om deras övergripande uppdrag som om deras personliga drivkrafter och visioner för utveckling och förvaltning av den gröna miljön. Syftet med studien Ă€r att studera stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€starens roll i utvecklingen av en kommuns miljö och se om det Ă€r möjligt att belysa huruvida det kan vara en betydande faktor för en stad att ha en utpekad kompetens med egna drivkrafter och visioner. I syftet ingĂ„r att studera om kommunerna Ă€r klara över vad de sjĂ€lva vill med utveck-lingen av den gröna miljön och huruvida de Ă€r tydliga i sitt uppdrag till stads-trĂ€dgĂ„rdsmĂ€staren samt att studera hur stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€starna arbetar för att driva sina egna visioner och förslag till utveckling. Uppsatsens huvudsakliga metod Ă€r djupintervjuer med tre stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare i Ărebro lĂ€n, nĂ€rmare bestĂ€mt i Karlskoga, Kumla och Ărebro samt med de ansvariga för grön-frĂ„gorna i Askersund, dĂ€r man inte har en utpekad funktion motsvarande stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare.
Normmodellen som analysverktyg för offentlig förvaltning
Den hÀr uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. PÄ vilket sÀtt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven frÄn en globaliserad vÀrld, som kommer att stÀlla krav pÄ den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att fÄ det svÄrt att möta inflytandet frÄn omvÀrlden. FörÀndringarna sker snabbt och nya regler frÄn EU eller andra system kommer att pÄverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över grÀnserna och nu kommer regler och system, som stÀller krav pÄ den offentliga förvaltningen.
Dagvattenhanteringsproblematik i södra Kurdistan : hur gör man i Sverige och internationellt
I
södra
Kurdistan
dÀr
exploatering,
utbyggnad
och
förtÀtning
av
nya
respektive
befintliga
bebyggelseomrÄden
sker
Ă€r
dagvattensituationen
mycket
allvarlig.
Arealerna
av
hÄrdgjorda
ytor
ökar
stadigt
med
exploateringen.
Infiltrationen
av
nederbörd
i
tillrinningsomrÄden
minskar
stÀndigt.
Stora
mÀngder
regn
avrinner
frÄn
ytor
som
en
gÄng
var
genomslÀppliga
till
lÄgt
belÀgna
och
kÀnsliga
omrÄden.
Flödestopparna
blir
stora
och
icke
reglerade
vid
sÄvÀl
extensiva
som
mÄttliga
regn.
DÄligt
dimensionerade
och
utformade
dagvattensledningssystem
medför
snabba
belastningar
pÄ
ledningarna
sÄ
att
lÀckage
och
brÀddning
av
smutsvatten
i
bebyggelseomrÄden
blir
ett
faktum.
Bebyggelsen
vid
nÀrliggande
torra
vattendrag
riskerar
att
drabbas
av
stÀndiga
översvÀmningar.
I
omrÄden
dÀr
man
har
sprÀngt
berg
och
branta
slÀnter
för
att
anlÀgga
vÀgar
och
annan
infrastruktur
blir
marken
kÀnslig
för
erosion.
Instabil
och
dÄligt
utförd
schaktning
gör
att
mÄnga
byggnadsanlÀggningar
utsÀtts
för
skred
nÀr
marken
utsÀtts
för
lÄngvarigt
regn.
Nederbörd
i
stadsbebyggelsen
förknippas
alltid
i
folkets
minne
som
en
besvÀrlig
situation
med
bland
annat
spridning
av
föroreningar
och
dÄlig
Ätkomlighet
genom
stadens
olika
delar.
Dessa
problem
och
den
allvarliga
situationen
och
avsaknaden
av
ett
anpassat
och
fungerande
dagvattenledningssystem
i
södra
Kurdistan
(studieomrÄdet)
ledde
till
mitt
val
av
Ă€mne
för
detta
examensarbete.
Arbetet
Ă€r
uppbyggt
i
tvÄ
delar.
Den
första
delen
bestÄr
av
utförliga
observationer
i
studieomrÄdet.
Dagvattenhanteringsproblematiken
i
södra
Kurdistan
beskrivs
hÀr
bÄde
i
ord
och
bild.
HĂ€r
görs
ocksÄ
en
genomgÄng
av
ett
antal
problem,
bland
annat
av
urbanisering
samt
ökad
andel
hÄrdgjorda
ytor
och
vattenförbrukning.
Andra
delen
av
arbetet
bestÄr
av
en
litteraturstudie
dÀr
dagvattenhanteringsutveckling
i
Sverige
beskrivs
med
en
översiktlig
presentation
av
ett
antal
exempel
pÄ
dagvattenhantering
bÄde
i
Sverige
och
internationellt.
MÄlet
Ă€r
att
konkretisera
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan
och
att
arbeta
pÄ
ett
underlag
som
skulle
kunna
fungera
som
arbetsmodell
för
vad
man
kan
göra
för
att
lösa
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan.
För
att
ta
fram
ett
sÄdant
underlag
visar
jag
vilka
byggstenar
som
ingÄr
i
dagvattenhanteringssystemen
och
dels
vilka
problem
dessa
Ă€r
anpassade
för.
I
en
tabell
redovisar
jag
ett
antal
exempel
pÄ
tÀnkbara
lösningar
utifrÄn
bÄde
svenskt
och
internationellt
dagvattenhanteringsperspektiv.
Min
metod
har
varit
att
göra
besök
pÄ
det
valda
studieomrÄdet
(södra
Kurdistan)
för
att
tydligt
kunna
redogöra
för
vilka
dagvattenproblem
som
finns
dÀr.
Jag
kommer
att
utföra
ett
antal
observationer
pÄ
omrÄdets
dagvattenanlÀggningar
för
att
se
hur
de
Ă€r
konstruerade
och
utformade,
samt
hur
dagvattnet
hanteras
allmÀnt
i
södra
Kurdistan.
MÄlet
Ă€r
att
arbeta
fram
ett
dokument
i
ord
och
bild
om
dagvattenproblematiken.
I
min
studie
ingick
dÀrför
tvÄ
genomförda
besök
i
studieomrÄdet
ett
i
januari
och
ett
i
september
2011.
Resultatet
av
dessa
besök
sammanstÀllde
jag
sedan
i
detta
examensarbete.
Till
min
litteraturstudie
har
jag
utgÄtt
ifrÄn
böcker
och
tidskrifter
i
Ă€mnet
dagvattenhantering.
Jag
har
Ă€ven
lÀst
tidigare
publicerade
examensarbeten
om
4
dagvattenhantering
för
att
fÄ
bredare
kunskaper
i
Ă€mnet.
För
kompletterande
bildmaterial
har
jag
i
första
hand
anvÀnt
mig
av
digitala
kÀllor.
En
avgrÀnsning
Ă€r
gjord
i
och
med
att
jag
i
mitt
arbete
beskriver
dagvatten-Â?
hanteringsproblematiken
i
allmÀnhet
med
inriktning
pÄ
urbana
miljöer
utan
att
begrÀnsa
mig
till
nÄgon
specifik
stad.
Jag
har
fokuserat
pÄ
ett
problem
i
taget,
och
med
egna
kommenterar
och
med
hjÀlp
av
kompletterade
bilder
försöker
jag
tydliggöra
dessa.
Ett
av
de
grundlÀggande
problemen
med
dagvattenhantering
i
södra
Kurdistan
Ă€r
att
man
avleder
allt
dag
-Â?
och
DBT
(dusch,
bad
och
tvÀtt)-�
vatten
frÄn
bostadsomrÄden,
industriverksamheter
och
trafikytor
i
gemensamma
ledningar.
Det
innebÀr
att
kemikalier
och
skadliga
Ă€mnen
frÄn
de
olika
verksamheterna
kommer
in
i
dagvattenledningarna
utan
att
nÄgon
ÄtgÀrd
görs
för
att
hindra
dessa
skadliga
Ă€mnen
att
komma
ut
i
naturen.
Eftersom
det
inte
finns
nÄgon
form
av
system
eller
reningsverk
för
rening
av
dag-Â?och
avloppsvatten
innan
och
efter
avledningen
innebÀr
det
att
det
förorenade
vattnet
dÀrför
blir
svÄrt
att
ÄteranvÀnda
och
dra
nytta
av.
Ett
annat
problem
Ă€r
att
avledningsnÀtet
pÄ
grund
av
Älder
och
dÄlig
dimensionering
lÀcker
ut
till
markytan
och
vidare
ut
i
marken,
vilket
kan
innebÀra
stora
miljöproblem
i
framtiden.
Kunskap
och
vikten
av
lokal
dagvattenhantering
kan
dÀrför
vara
viktig
att
pÄpeka
och
förmedla
till
berörda
myndigheter
i
södra
Kurdistan,
bland
annat
Ă€r
det
viktigt
att
hÀnsyn
tas
till
de
lokala
förutsÀttningarna
vid
planering
och
projektering
av
nya
exploateringsomrÄden.
Nya
lösningar
ska
prioriteras
före
de
traditionella
dagvattenlösningarna.
Dessutom
bör
miljöplaner
och
miljökrav
pÄ
sikt
faststÀllas
och
tillÀmpas
i
kommunernas
stadgar
och
översiktliga
planer.
MÄlet
Ă€r
att
i
framtiden
ska
exploatering,
planering
och
utbyggnad
av
nya
bostads-Â?
och
industriomrÄden
ocksÄ
utgÄ
frÄn
dessa
planer
och
krav.
Myndigheternas
strÀvan
ska
Ă€ven
vara
att
arbeta
för
en
god
och
hÄllbar
mark
och
vattenförvaltning
i
landet.
Genom
att
dra
nytta
av
Sveriges
och
andra
EU-�lÀnders
varierade
erfarenheter
vad
gÀller
lokal
dagvattenhantering
kan
dessa
möjligtvis
ocksÄ
tillÀmpas
(mer
eller
mindre)
i
södra
Kurdistan
med
utgÄngspunkt
i
de
lokala
förutsÀttningarna.
Tanken
med
detta
arbete
om
dagvattenhantering
i
Sverige
och
internationellt
Ă€r
att
det
ska
kunna
bli
en
inspirationskÀlla
för
myndigheterna
i
södra
Kurdistan.
Att
det
i
framtiden
ska
leda
till
bÀttre
dagvattenhanteringsarbete
med
miljökvalitet
som
utgÄngspunkt..
VÀrmeflödet frÄn jordens inre och dess anvÀndning som energikÀlla
Syftet med denna uppsats var att berÀkna vÀrmeflödet pÄ Gotland, samt göra en uppskattning av tillgÄngen till jordvÀrmeenergi i Sverige och möjligheterna till dess anvÀndning som del av energiförsörjningen. Uppskattningarna baseras pÄ de vÀrmeflöden och vÀrmeproduktionsvÀrden samt pÄ de geologiska förutsÀttningarna i Sverige. Förnyelsebara energikÀllor blir allt viktigare för den framtida energiförsörjningen. PÄ lÀngre sikt och med förbÀttrad teknik kan t.ex. jordvÀrme bli en vÀrdefull energikÀlla.
Etik i socialt arbete
I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av
studien.
Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation
nÀr det gÀllde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som
lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har nÀr det gÀller
rÀttssÀkerhet och integritet för den enskilde.
Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för mÀnniskor,
rÀttssÀkerhetens betydelse, vÀrdighet och integritet samt kvalitetsnormer för
socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara vÀsentligt för etik i socialt arbete
nÀr det gÀllde dokumentation.
Resultatet visade att det inte fanns nÄgon enkel definition av respekt, men en
gemensam nÀmnare var bemötande, som i vÀldigt stor utstrÀckning handlar om
hjÀrtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och
handlingar mÀnniskor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya
kvinnojouren pÄ hur man sÄg pÄ fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser
gentemot andra mÀnniskor, att se deras behov och svÄrigheter samt ta ansvar för
dem NÀr man bemöter nÄgon med respekt inom socialt arbete krÀvs det mental
nÀrvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta mÀnniskor med
respekt, vÀnlighet, tillit och jÀmlikhet.
Informanterna berÀttade sin syn pÄ hur dokumentation kan pÄverka mÀnniskor
bÄde positivt och negativt.