Sök:

Sökresultat:

687 Uppsatser om Kommunernas miljötillsyn - Sida 39 av 46

Taxans effekt pÄ avfallsflödet: en studie av insamling av hushÄllsavfall i tre kommuner med viktbaserad avfallstaxa

MÄnga kommuner arbetar för att minska avfallsmÀngderna. För skapa ett ekonomiskt incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad avfallstaxa för insamling av hushÄllens avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt pÄ avfallsflödet som önskats Àr i dagslÀget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanstÀlla erfarenheter och instÀllningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frÄgor: - InnebÀr införandet av viktbaserad taxa förÀndrat avfallsflöde? - Om flödet förÀndrats, vilka vÀgar har det dÄ tagit? Bjuv, UmeÄ och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.

Hur pÄlitliga Àr kommunernas integrerade system för den enskildes integritetsskydd

Dagens organisationer anvÀnder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att pÄ sÄ sÀtt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, sÄ som till exempel lÀgre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig pÄ marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem Àr att de möjliggör för till exempel att tvÄ skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjÀlp av mindre eller större nÀtverk, oberoende av var de Àn befinner sig i vÀrlden. Med hjÀlp av detta sÄ kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. DÄ de flesta organisationer pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, sÄ mÄste det finnas nÄgon form av skydd mot bÄde yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det Àven lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att frÄga sig sjÀlva om deras personliga information Àr tillrÀckligt skyddade.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunens befintliga integrerade system Àr till-rÀckligt pÄlitliga nÀr det kommer till individens personliga information.För att kunna nÄ fram till ett resultat sÄ fokuserade vi arbetet pÄ hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns sÄ mÄnga studier kring integrerade system och sÀkerhet rörande per-sonlig information.

CellfÀngelset "Vita Duvan" - det allseende ögat

Syftet med uppsatsen Àr att belysa skillnader och likheter mellan Jeremy Benthams Panopticon och cellfÀngelset ?Vita Duvan? i LuleÄ, samt att vi ska undersöka varför cellfÀngelser som ?Vita Duvan? började byggas i Sverige. För att visa pÄ skillnader mellan Panopticon och ?Vita Duvan? i LuleÄ sÄ anvÀnder vi oss av en komparativ metod. I övrigt Àr uppsatsen en litteraturstudie.

Olika faktorers inverkan pÄ vindkraftsetableringar : en jÀmförelse av tre olika vindkraftsparker

Sverige har sedan Ă„r 2009 det nationella mĂ„let att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma frĂ„n landbaserad vindkraft. Detta Ă€r ett viktigt delmĂ„l för att bli ett mindre fossilberoende samhĂ€lle och för att minska koldioxidutslĂ€pp och luftföroreningar. För att nĂ„ det nationella mĂ„let om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikĂ€lla. Åre kommun och Bergs kommun i JĂ€mtlands lĂ€n har bĂ„da upprĂ€ttat ett vindkraftstillĂ€gg till sina översiktsplaner dĂ€r de har pekat ut omrĂ„den möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlĂ€tta för exploatörer att veta pĂ„ vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti Ă„r 2009 endast fĂ„ tillstĂ„nd om kommunfullmĂ€ktige i kommunen dĂ€r parken planeras att etableras i tillstyrker parken.

AnvÀndning av arbetshÀstar i kommuners grönyteskötsel : med avseende pÄ miljö, ekonomi och brukarvÀrden

HÀstens roll i samhÀllet har förÀndrats, frÄn att vara ett arbetsredskap i strid eller i det dagliga arbetet, till ett fritidsintresse som fÄr ta allt större plats. Samtidigt Àr strÀvan mot ett hÄllbart samhÀlle med ekologi och miljö som nyckelord en viktig del. HÀsten kan dÄ anta en nygammal roll som redskap för att uppfylla kriterierna som ett miljövÀnligt arbetsdjur. I Sverige finns fortfarande kunskaper för att anvÀnda arbetshÀstar, dessa kunskaper kan förvaltas, utvecklas och utnyttjas i mer Àn uppvisningssyfte.I studien undersöks hÀsten som arbetsredskap i parkmiljöer ur miljö- ekonomi- och brukarperspektiv. Som metoder har litteraturstudie, intervjuer och en Cost-Benefit-analys anvÀnts.

Helsingborg ? Ängelholm, en jĂ€mförelse mellan kommunernas friskvĂ„rdsarbete för sina lĂ€raranstĂ€llda.

AbstractAuthorJohanna Rahl and Marie Johansson.TitleHelsingborg-Ängelholm, a comparison of the work of the municipalities regarding self generated health care activities for employed teachers.ContentToday you pay more and more attention to self generated health care. Political decisions affect the social development and thereby also conditions for people to feel healthy. As the municipalities are working with its inhabitants they are an important part of the self generated health care activities. The most part of our life we spend in school or at work and this is the reason why these places are the most suitable to create healthy people. From these thoughts we created the following aim of the study:?The aim of this study is to investigate what kind of work regarding self generated health care that is performed by the municipalities of Helsingborg and Ängelholm towards the employed teachers and how the teachers apprehend this work.

Aspekter kring svartarbete inom hÀstnÀringen och varför hÀstskötare vÀljer att arbeta svart

HÀstens roll i samhÀllet har förÀndrats, frÄn att vara ett arbetsredskap i strid eller i det dagliga arbetet, till ett fritidsintresse som fÄr ta allt större plats. Samtidigt Àr strÀvan mot ett hÄllbart samhÀlle med ekologi och miljö som nyckelord en viktig del. HÀsten kan dÄ anta en nygammal roll som redskap för att uppfylla kriterierna som ett miljövÀnligt arbetsdjur. I Sverige finns fortfarande kunskaper för att anvÀnda arbetshÀstar, dessa kunskaper kan förvaltas, utvecklas och utnyttjas i mer Àn uppvisningssyfte.I studien undersöks hÀsten som arbetsredskap i parkmiljöer ur miljö- ekonomi- och brukarperspektiv. Som metoder har litteraturstudie, intervjuer och en Cost-Benefit-analys anvÀnts.

HÄllbart strandskydd? : tolkning och tillÀmpning av strandskyddsbestÀmmelserna i realtion till hÄllbar utveckling

I Sverige Àr hÄllbar utveckling ett övergripande mÄl för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett lÀngre tidsperspektiv ta hÀnsyn till ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekter. HÄllbar utveckling Äterkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte Àr i första hand att generellt skydda mÀnniskors hÀlsa, frÀmja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsÀttningar för att naturresurser ska kunna anvÀndas pÄ ett sÀtt som Àr hÄllbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte Àr att trygga förutsÀttningarna för allmÀnhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor pÄ land och i vatten för djur- och vÀxtlivet.StrandskyddsbestÀmmelserna gÀller pÄ samma sÀtt i hela Sverige och innebÀr att det Àr förbjudet att bygga inom 100 meter frÄn strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Chefens arbetsmiljö ? prÀglad av stort ansvar och ensamhet: Intervjuer med omrÄdeschefer inom Àldreboenden i Lidköpings kommun

SjukfrÄnvaron, framförallt bland kvinnor inom den offentliga/kommunala sektorn, fortsÀtter att öka och var femte chef inom Àldreomsorgen Àr sjukskriven, varav de flesta Àr lÄngtidssjuk-skrivna. Utvecklingen mot en plattare kommunal organisation har skapat en ny slags mellanchef , den sÄ kallade omrÄdeschefen, med egen budget och eget personalansvar. Trenden har inneburit utökade ansvarsomrÄden, allt större enheter att leda och fler arbetsuppgifter. AnmÀlningarna av stressrelaterade sjukdomar ökar generellt inom kommunal omsorg vilket Àr en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket genomfört en landsomfattande tillsynsinsats i 70 av landets kommuner och som visar att en stor andel av kommunernas enhetschefer utsÀtts för psykisk överbelastning pga. stor arbetsmÀngd.

?Jag vill mer Àn vad jag kan? : ekonomi och ÄterhÀmtning för personer med psykiskt funktionshinder

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

Kommuner och barnfattigdomsforskning : Hur relaterar Sveriges kommuner till nationell barnfattigdomsforskning?

Hur tas barnfattigdomsforskning emot pÄ kommunal nivÄ i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls nÄgot utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat Àmne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet Àr stor vilket innebÀr att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rÀtten till en skÀlig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. DÄ regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom Àr det nu upp till dem att styra upp detta. DÄ det finns en del nationell forskning att tillgÄ i Àmnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjÀlp, frÄgan Àr bara hur kommunerna stÀller sig till barnfattigdomsforskning.

Odling i staden : (stads)odling och dess plats i planeringen

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.

GrÀsbrÀnder i Sverige 1998-2012 : En kartlÀggning av variationer i tid och rum

GrÀsbrÀnder Àr ett Äterkommande problem i hela Sverige och kan pÄverka bÄde egendom och mÀnniskor. Det finns flera faktorer som pÄverkar uppkomsten av grÀsbrÀnder. Det kan vara vÀder/klimat, mÀnsklig pÄverkan, typ av grÀs och antÀndningsmedel.I denna studie Àr mÄlet att kartlÀgga vart det sker flest grÀsbrÀnder i Sverige, varför de sker och nÀr sÀsongen startar och slutar. Ett annat mÄl med studien Àr att undersöka hur utsatta kommuner ser pÄ och hanterar problemet med grÀsbrÀnder. Slutligen var syftet ocksÄ att undersöka om framtida klimatförÀndringar kan komma att pÄverka grÀsbrandsituationen i Sverige.För att svara pÄ studiens mÄl valdes att anvÀnda en statistisk undersökning som bygger pÄ insatsstatistik frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB).

Informationsspridning och tjÀnstekvalitet : En kartlÀggning av de fem kommunerna i 3KVH

Grunden till den hÀr studien ligger i det problem som uppmÀrksammats i tidigare forskning angÄende offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det pÄtrÀffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkstÀllande tjÀnstemÀn brister, vilket gör att det inte finns en röd trÄd genom hela arbetsprocessen. DÄ kommunikationen mellan dessa nivÄer inte fungerar pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt finns det risk att kvaliteten pÄ de tjÀnster som kommunerna tillhandahÄller, försÀmras. Detta var nÄgot som vi ansÄg var intressant att undersöka nÀrmare för att se om det Àr ett allmÀnt problem och om det finns ett arbetssÀtt som förbÀttrar den röda trÄden mellan politikers beslut och tjÀnstemÀns verkstÀllande.För att genomföra den hÀr studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie pÄ Halmstads kommun dÀr vi undersökte om problemet som uppmÀrksammats i tidigare forskning Àven fanns dÀr.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->