Sök:

Sökresultat:

682 Uppsatser om Kommunernas miljötillsyn - Sida 27 av 46

FullstÀndig kontroll pÄ varenda krona : En kvalitativ studie av fyra svenska insamlingsorganisationer och deras uppfattningar om internkontroll

Problemformulering: Hur fungerar den interna kontrollen i svenskainsamlingsorganisationer och hur kan den förbÀttras?Syfte: Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenskainsamlingsorganisationer, samt att se hur den kan utvecklas ochförbÀttras. De delsyften som stÀlldes upp för att detta huvudsyfte skullekunna nÄs var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning avinternkontroll, att utvÀrdera hur de ideella organisationernas sÀrdragpÄverkar internkontrollen, samt att utifrÄn insamlingsorganisationernassynvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.AvgrÀnsning: I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationersom Àr medlemmar i Frivilligorganisationernas InsamlingsrÄd.Metod: Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhÄllningssÀtt som grundantogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ettdeduktivt angreppssÀtt dÄ befintlig teori anvÀndes vid utformandet av ensemistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördesvar dock inte att testa pÄ förhand formulerade hypoteser utan att skapa enförstÄelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning avinternkontroll.

Beslutsprocess för upprustningar : - en studie av de kommunala fastigheföretagen i Karlstad, Örebro & Falun

       Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om upprustningar avfastighetsbestÄndet Àr en komplex process som innefattar ett stort antalavvÀgningar och bedömningar. Det krÀvs en analys över lönsamheten förupprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begrÀnsar antalet ÄtgÀrder som kan genomföras. Utöver detta krÀver enupprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. SÄdana hyreshöjningar Àr dock reglerade dÄ det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner frÄn ett antal hÄll i form av lagregleringar,tillsyn frÄn hyresnÀmnden och pÄtryckningar frÄn hyresgÀstföreningen.Problemformulering: UtifrÄn problemdiskussionen har vi avgrÀnsat vÄrproblematik till att omfatta följande punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgÀstföreningensoch hyresnÀmndens pÄverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga hur beslut om upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapÄverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ Àmnet Àr av sÄdan art attdet krÀvs en djupare undersökning för att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgor.

Vad finns, vad behövs och vad kan förbÀttras? ? nÄgra skolors hÀlsofrÀmjande miljö.

Andelen barn som lider av övervikt och fetma har ökat dramatiskt, inte bara i ett globalt perspektiv utan Àven hÀr i Sverige. En försÀmrad kosthÄllning samt en ökad fysisk inaktivitet Àr tvÄ centrala orsaker till detta vÀxande problem. Siffror visar att 15-20 % av Sveriges barn Àr överviktiga och 1-5 % har ett BMI klassat som fetma. Att förebygga och bromsa denna utveckling Àr mycket viktigt för barns hÀlsa. Med stöd av tidigare forskning har en varierad och nÀringsriktig skolmÄltid innehÄllande mycket frukt och grönsaker visat sig vara en effektiv ÄtgÀrd för att förbÀttra barns kosthÄllning.

Geodatasamverkan : Geospatial infrastruktur i Sverige

SammanfattningFör att följa de direktiv angÄende tillgÀngliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och anvÀnda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan Àr att öka tillgÀngligheten och uppmuntra anvÀndningen av geodata.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera omrÄden inom Geodatasamverkan som kan förbÀttras. Studien har genomförts med hjÀlp av enkÀter som skickats till Sveriges alla kommuner och Àven med hjÀlp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. FrÄgorna har berört kommunernas förvÀntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan.Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan Àr lÀgre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften Àr oproportionerligt hög för nÀmnda grupp.

Meningsfull sysselsÀttning - att ha nÄgonstans att gÄ i sin vardag

År 1995 genomfördes psykiatrireformen och dess syfte var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Kommunerna har ansvaret för bland annat boende och sysselsĂ€ttning och stödformerna ska anpassas och dĂ€rtill Ă€ven utformas efter den enskildes behov sĂ„ att brukarna ska kunna bli sĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndiga som möjligt. Personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar kan vara i stort behov av att fĂ„ mening i sin tillvaro, vilket för personalen Ă€r en stor utmaning att arbeta för. Syftet med studien var att, med fokus pĂ„ personalens (inom socialtjĂ€nsten) upplevelser, belysa hur de arbetar för att skapa meningsfull sysselsĂ€ttning för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. I studien anvĂ€nds en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av personliga intervjuer.

Översiktlig kustzonsplanering : hur kustzonsplanering behandlas i översiktsplaneringen

Detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ i Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola Àr en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svÄrigheter och möjligheter med kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrÄn teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frÄgor i respektive översiktsplan med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen som lyder följande: ? Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? ? PÄ vilket sÀtt tillvaratas relevanta miljömÄl, riksintressen och lagstiftning i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? ? Vilka planeringsfrÄgor hanteras pÄ översiktlig nivÄ inom kustzonsplanering? Fallstudien bestÄr av en analys av Blekinge LÀns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgÄr frÄn forskningsfrÄgorna. För att fÄ en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.

?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Kulvertar i Södersjukhuset-Undersökning av AGV-system kan anvÀndas och rekommendationer för renovering

Ökande behov av vĂ„rd i dagens samhĂ€lle krĂ€ver ett vĂ€l utvecklat transportsystem för eneffektiv vĂ„rd. För att en god vĂ„rd rĂ€cker det inte bara utveckla vĂ„r hĂ€lsovĂ„rd, utan det mĂ„steocksĂ„ utveckla transportsystem och materialflöde inom sjukhuset. Undersökningsobjektet avdenna studie Ă€r transportsystem i Södersjukhuset, dĂ€r i nulĂ€get all transport sker ikorridorerna via förarstyrda truckar.Korridorer Ă€r de mest besökta rummen i sjukhusen. Det Ă€r sĂ„ledes viktigt att se till att ha entrygg och trivsam miljö i korridorerna. DĂ€rför krĂ€vs det tillsyn till en hel del normer ochbestĂ€mmelser som framförallt boverket stĂ€ller pĂ„ dessa byggnader.I detta arbete har kulvertarna (korridorerna) pĂ„ Södersjukhuset undersökts.

Barns möjligheter till kultur - Samverkan mellan förskolan och kulturen

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin sjĂ€lvförstĂ„else, omvĂ€rldsuppfattning och sociala sammanhĂ„llning och skapa bĂ€ttre relationer vilket leder till förbĂ€ttrad inlĂ€rning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vĂ„rt arbete Ă€r att nĂ€rmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i tvĂ„ utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. EnkĂ€tundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. UtifrĂ„n enkĂ€tresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven Ă€r de tydligaste anledningarna till förutsĂ€ttningar eller svĂ„righeter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att mĂ„nga önskar att det kunde utnyttjas i större utstrĂ€ckning.

Kommuners krav pÄ bostadsbyggande : En studie om förekomsten av sÀrkrav

Sedan en tid tillbaka har det uppmÀrksammats att flera svenska kommuner stÀller högre krav pÄ byggnadsverks tekniska egenskaper Àn Boverket nÀr de tecknar markanvisningsavtal, det vill sÀga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalÀgd mark. Detta torde i princip vara tillÄtet dÄ kommunerna i dessa fall agerar som markÀgare och inte som myndighet, men dÀremot Àr det inte möjligt att stÀlla sÄdana krav vid exploatering av privatÀgd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit mÄnga pÄstÄenden om att sÄdana krav, sÄ kallade sÀrkrav, likvÀl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stÀmmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits nÄgon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen stÀller. Denna uppsats Àr avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av sÀrkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

Heal the world - en studie i att kommunicera med sin publik

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltĂ€ckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions Ă€r ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankvĂ€sendet sĂ„ infördes kapitaltĂ€ckningsregleringarna Basel I Ă„r 1988 och Ă„r 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det Ă€r dĂ€rför intressant att studera huruvida Basel II har haft nĂ„gon effekt pĂ„ redovisningenskvalitet och dĂ€rmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte Ă€r att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II pĂ„ resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankvĂ€sendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sĂ€tt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnĂ„ syftet med studien sĂ„ har en kvantitativ metod tillĂ€mpats.

Hur arbetar olika personalkategorier för att förebygga ohÀlsa hos skolungdomar i sÀrskolan?

Syfte: Syftet med min undersökning Àr att söka svar pÄ vad som görs för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa inom gymnasiesÀrskolan i tvÄ kommuner.FrÄgestÀllningar:? Hur arbetar och organiserar olika personalgrupper arbetet för att motverka psykisk ohÀlsa?? Hur upplever personalen psykisk ohÀlsa hos elever, finns det olika förhÄllningssÀtt i konkreta situationer?Metoden Àr observation och intervju. Fjorton personer intervjuades. Tio i den större kommunen och fyra i den mindre. I den större kommunen intervjuades tre specialpedagoger, en skolprÀst, en skolkyrkopedagog, en kurator, en skolsköterska och en skolpsykolog.

SjÀlvrisk vid driftupphandling : En fallstudie om entreprenörens konstnadsansvar, sjÀlvrisk, vid felavhjÀlpande underhÄllsÄtgÀrder

Sedan outsourcing blev vanligare pÄ den svenska marknaden har det Àven blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i konkurrens. I ett mycket tidigt skede uppmÀrksammandes en problematik med samarbetet mellan bestÀllare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrÀvande. För att bland annat minska administrationen upprÀttades en sjÀlvriskmodell som mÄnga bestÀllare idag tillÀmpar i kontrakten, vilken innebÀr att driftentreprenören ersÀtter felavhjÀlpande underhÄllsÄtgÀrdskostnader upp till ett visst grÀnsbelopp. Syftet med fallstudien Àr att undersöka modellens uppbyggnad och tillÀmpning samtatt analysera vad bestÀllare och entreprenör anser om sjÀlvriskmodellen.Studien bygger frÀmst pÄ primÀr insamlad data genom ett antal intervjuer med frÀmst en bestÀllare, Locum samt en sekundÀr datainsamling i form av en enkÀtundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen.För att bibehÄlla det offentliga fastighetsbestÄndet och för att se till brukarens bÀsta mÄste en förstÄelse finnas mellan bestÀllare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprÀtthÄlla kvalité och service i en funktionsupphandling Àr att anvÀnda sjÀlvriskmodellen. För bestÀllaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnÄs och för att minska fakturahanteringen.

Kommunala myndigheters hantering och kunskap om logistikterminalers lokalisering - En jÀmförande studie mellan Göteborg och HÀrryda, VÀstra Götaland

BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i stÀderna ökar. Detta göratt ytkrÀvande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskÀrnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutÄt och nÄgra av dem har lokaliserat sig i HÀrryda. De tvÄ kommunerna har olika förutsÀttningarvad gÀller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig Ät.ProblemdiskussionStudier inom omrÄdet tar ofta nÀringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frÄgan Àr det viktigt att studera deras del i processen. Det Àr intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur stÀderna pÄ grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->