Sök:

Sökresultat:

687 Uppsatser om Kommunernas miljötillsyn - Sida 27 av 46

Miljöbalkens krav pÄ egenkontroll pÄ förskolor : Framtagande av en checklista för Ärlig revision av egenkontrollprogram pÄ förskolor i VÀsterÄs

Syftet med arbetet Ă€r att bedöma riskfaktorer utifrĂ„n miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrĂ„n miljöbalken för förskoleverksamheter i VĂ€sterĂ„s. Socialstyrelsens MiljöhĂ€lsorapport 2009 kommer att utgöra utgĂ„ngspunkt vid avgrĂ€nsning av de hĂ€lso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det hĂ€r arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som Ă€r kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet.Egenkontrollarbetet pĂ„ förskolor Ă€r ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hĂ€lsa. Det Ă€r inte sjĂ€lvklart att myndigheten fĂ„r alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn pĂ„ förskoleverksamheter.

Kommunsamverkan i Norrbottens lÀn

Svenska kommuner har sedan lÀnge samverkat med varandra men det har skett en ökning av samverkan under de senaste Ären. Syftet med denna undersökning var att kartlÀgga nÀtverket mellan Norrbottens lÀns kommuner, men Àven se hur dessa kommuner samverkar med varandra, med landsting, med kommuner i andra lÀn och utanför Sverige. Teorier som ligger till grund för denna studie Àr nÀtverks- och samverkansteorier. EnkÀtundersökningen visade att det finns stor variation i hur mÄnga samverkans relationer kommunerna i Norrbottens lÀn har. FrÀmsta syftet till samverkan Àr att fÄ en starkare region och dÀrmed öka attraktionskraften i norr.

Finansinspektionens sanktioner : PÄverkan pÄ allmÀnhetens förtroende?

I Sverige Àr det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vÀgledande organ genom att utfÀrda policies och riktlinjer samt upprÀtthÄller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att vÀrdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmÀnhetens förtroende för marknaden upprÀtthÄlls. NÀr finansiella företag ÄsidosÀtter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om vÀrdepappersmarknaden riskerar detta att pÄverka vÀrdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och dÄ ocksÄ allmÀnhetens förtroende negativt. FI ingriper dÄ genom att utfÀrda olika sanktioner beroende pÄ hur allvarlig övertrÀdelsen Àr.

Uppdatering och komplettering av ventilationsmodell för Kristinebergsgruvan

För att pÄ skrivbordsnivÄ fÄ möjlighet att planera framtida brytning i en gruva har det i dagslÀget utvecklats ett antal olika mjukvaror som stödjer produktionsplanering för underjordsbrytning. I samband med att brytningen under jord förflyttas mÄste Àven ventilationskanaler förse fronterna med luft. Ventsim Àr ett program som Àr utvecklat för att simulera luftflöden i en underjordsanlÀggning. För att simuleringen ska bli trovÀrdig, krÀvs det att Ventsim-modellen kalibreras utifrÄn verkliga, uppmÀtta vÀrden. För Kristinebergsgruvan blev en sÄdan modell uppritad för ett par Är sedan.

FullstÀndig kontroll pÄ varenda krona : En kvalitativ studie av fyra svenska insamlingsorganisationer och deras uppfattningar om internkontroll

Problemformulering: Hur fungerar den interna kontrollen i svenskainsamlingsorganisationer och hur kan den förbÀttras?Syfte: Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenskainsamlingsorganisationer, samt att se hur den kan utvecklas ochförbÀttras. De delsyften som stÀlldes upp för att detta huvudsyfte skullekunna nÄs var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning avinternkontroll, att utvÀrdera hur de ideella organisationernas sÀrdragpÄverkar internkontrollen, samt att utifrÄn insamlingsorganisationernassynvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.AvgrÀnsning: I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationersom Àr medlemmar i Frivilligorganisationernas InsamlingsrÄd.Metod: Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhÄllningssÀtt som grundantogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ettdeduktivt angreppssÀtt dÄ befintlig teori anvÀndes vid utformandet av ensemistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördesvar dock inte att testa pÄ förhand formulerade hypoteser utan att skapa enförstÄelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning avinternkontroll.

Beslutsprocess för upprustningar : - en studie av de kommunala fastigheföretagen i Karlstad, Örebro & Falun

       Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om upprustningar avfastighetsbestÄndet Àr en komplex process som innefattar ett stort antalavvÀgningar och bedömningar. Det krÀvs en analys över lönsamheten förupprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begrÀnsar antalet ÄtgÀrder som kan genomföras. Utöver detta krÀver enupprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. SÄdana hyreshöjningar Àr dock reglerade dÄ det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner frÄn ett antal hÄll i form av lagregleringar,tillsyn frÄn hyresnÀmnden och pÄtryckningar frÄn hyresgÀstföreningen.Problemformulering: UtifrÄn problemdiskussionen har vi avgrÀnsat vÄrproblematik till att omfatta följande punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgÀstföreningensoch hyresnÀmndens pÄverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga hur beslut om upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapÄverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ Àmnet Àr av sÄdan art attdet krÀvs en djupare undersökning för att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgor.

Vad finns, vad behövs och vad kan förbÀttras? ? nÄgra skolors hÀlsofrÀmjande miljö.

Andelen barn som lider av övervikt och fetma har ökat dramatiskt, inte bara i ett globalt perspektiv utan Àven hÀr i Sverige. En försÀmrad kosthÄllning samt en ökad fysisk inaktivitet Àr tvÄ centrala orsaker till detta vÀxande problem. Siffror visar att 15-20 % av Sveriges barn Àr överviktiga och 1-5 % har ett BMI klassat som fetma. Att förebygga och bromsa denna utveckling Àr mycket viktigt för barns hÀlsa. Med stöd av tidigare forskning har en varierad och nÀringsriktig skolmÄltid innehÄllande mycket frukt och grönsaker visat sig vara en effektiv ÄtgÀrd för att förbÀttra barns kosthÄllning.

Geodatasamverkan : Geospatial infrastruktur i Sverige

SammanfattningFör att följa de direktiv angÄende tillgÀngliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och anvÀnda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan Àr att öka tillgÀngligheten och uppmuntra anvÀndningen av geodata.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera omrÄden inom Geodatasamverkan som kan förbÀttras. Studien har genomförts med hjÀlp av enkÀter som skickats till Sveriges alla kommuner och Àven med hjÀlp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. FrÄgorna har berört kommunernas förvÀntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan.Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan Àr lÀgre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften Àr oproportionerligt hög för nÀmnda grupp.

Meningsfull sysselsÀttning - att ha nÄgonstans att gÄ i sin vardag

År 1995 genomfördes psykiatrireformen och dess syfte var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Kommunerna har ansvaret för bland annat boende och sysselsĂ€ttning och stödformerna ska anpassas och dĂ€rtill Ă€ven utformas efter den enskildes behov sĂ„ att brukarna ska kunna bli sĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndiga som möjligt. Personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar kan vara i stort behov av att fĂ„ mening i sin tillvaro, vilket för personalen Ă€r en stor utmaning att arbeta för. Syftet med studien var att, med fokus pĂ„ personalens (inom socialtjĂ€nsten) upplevelser, belysa hur de arbetar för att skapa meningsfull sysselsĂ€ttning för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. I studien anvĂ€nds en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av personliga intervjuer.

Översiktlig kustzonsplanering : hur kustzonsplanering behandlas i översiktsplaneringen

Detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ i Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola Àr en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svÄrigheter och möjligheter med kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrÄn teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frÄgor i respektive översiktsplan med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen som lyder följande: ? Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? ? PÄ vilket sÀtt tillvaratas relevanta miljömÄl, riksintressen och lagstiftning i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? ? Vilka planeringsfrÄgor hanteras pÄ översiktlig nivÄ inom kustzonsplanering? Fallstudien bestÄr av en analys av Blekinge LÀns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgÄr frÄn forskningsfrÄgorna. För att fÄ en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.

Kulvertar i Södersjukhuset-Undersökning av AGV-system kan anvÀndas och rekommendationer för renovering

Ökande behov av vĂ„rd i dagens samhĂ€lle krĂ€ver ett vĂ€l utvecklat transportsystem för eneffektiv vĂ„rd. För att en god vĂ„rd rĂ€cker det inte bara utveckla vĂ„r hĂ€lsovĂ„rd, utan det mĂ„steocksĂ„ utveckla transportsystem och materialflöde inom sjukhuset. Undersökningsobjektet avdenna studie Ă€r transportsystem i Södersjukhuset, dĂ€r i nulĂ€get all transport sker ikorridorerna via förarstyrda truckar.Korridorer Ă€r de mest besökta rummen i sjukhusen. Det Ă€r sĂ„ledes viktigt att se till att ha entrygg och trivsam miljö i korridorerna. DĂ€rför krĂ€vs det tillsyn till en hel del normer ochbestĂ€mmelser som framförallt boverket stĂ€ller pĂ„ dessa byggnader.I detta arbete har kulvertarna (korridorerna) pĂ„ Södersjukhuset undersökts.

Barns möjligheter till kultur - Samverkan mellan förskolan och kulturen

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin sjĂ€lvförstĂ„else, omvĂ€rldsuppfattning och sociala sammanhĂ„llning och skapa bĂ€ttre relationer vilket leder till förbĂ€ttrad inlĂ€rning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vĂ„rt arbete Ă€r att nĂ€rmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i tvĂ„ utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. EnkĂ€tundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. UtifrĂ„n enkĂ€tresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven Ă€r de tydligaste anledningarna till förutsĂ€ttningar eller svĂ„righeter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att mĂ„nga önskar att det kunde utnyttjas i större utstrĂ€ckning.

Kommuners krav pÄ bostadsbyggande : En studie om förekomsten av sÀrkrav

Sedan en tid tillbaka har det uppmÀrksammats att flera svenska kommuner stÀller högre krav pÄ byggnadsverks tekniska egenskaper Àn Boverket nÀr de tecknar markanvisningsavtal, det vill sÀga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalÀgd mark. Detta torde i princip vara tillÄtet dÄ kommunerna i dessa fall agerar som markÀgare och inte som myndighet, men dÀremot Àr det inte möjligt att stÀlla sÄdana krav vid exploatering av privatÀgd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit mÄnga pÄstÄenden om att sÄdana krav, sÄ kallade sÀrkrav, likvÀl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stÀmmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits nÄgon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen stÀller. Denna uppsats Àr avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av sÀrkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

Heal the world - en studie i att kommunicera med sin publik

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltĂ€ckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions Ă€r ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankvĂ€sendet sĂ„ infördes kapitaltĂ€ckningsregleringarna Basel I Ă„r 1988 och Ă„r 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det Ă€r dĂ€rför intressant att studera huruvida Basel II har haft nĂ„gon effekt pĂ„ redovisningenskvalitet och dĂ€rmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte Ă€r att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II pĂ„ resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankvĂ€sendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sĂ€tt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnĂ„ syftet med studien sĂ„ har en kvantitativ metod tillĂ€mpats.

Hur arbetar olika personalkategorier för att förebygga ohÀlsa hos skolungdomar i sÀrskolan?

Syfte: Syftet med min undersökning Àr att söka svar pÄ vad som görs för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa inom gymnasiesÀrskolan i tvÄ kommuner.FrÄgestÀllningar:? Hur arbetar och organiserar olika personalgrupper arbetet för att motverka psykisk ohÀlsa?? Hur upplever personalen psykisk ohÀlsa hos elever, finns det olika förhÄllningssÀtt i konkreta situationer?Metoden Àr observation och intervju. Fjorton personer intervjuades. Tio i den större kommunen och fyra i den mindre. I den större kommunen intervjuades tre specialpedagoger, en skolprÀst, en skolkyrkopedagog, en kurator, en skolsköterska och en skolpsykolog.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->