Sök:

Sökresultat:

687 Uppsatser om Kommunernas miljötillsyn - Sida 11 av 46

Den nya tillsynslagen med inriktning mot aggressiva hundar :

Hunden hÀrstammar frÄn vargen och har till viss del samma beteendemönster, samma sÀtt att kommunicera och har Àven Àrvt vargens potential till aggression. Med den nya tillsynslagen hoppas man öka allmÀnhetens trygghet vad det gÀller farliga och aggressiva hundar. Polisen har fÄtt större befogenheter och kommer nu förhoppningsvis att fÄ en möjlighet att bekÀmpa problemen med hundar i tid, och pÄ sÄ sÀtt kunna förebygga att vissa olyckor sker. De grupper man helst vill komma Ät Àr de som anvÀnder hundar i kriminella syften och de som hÄller dem under extremt dÄlig tillsyn. Det som leder till en farlig hund beror oftast pÄ flera olika faktorer, varav den största Àr olÀmpliga Àgare.

Planering vid de kustnÀra omrÄdena : En studie över SkÄnes kustkommuners planering

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de skÄnska kustkommunerna planerar för de kustnÀra omrÄdena. Undersökningen utgÄr ifrÄn framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivÄhöjningar samt lÀnsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats pÄ kommunernas översiktsplaner.Resultatet pÄvisar att kommunerna försöker förhÄlla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utstrÀckning som möjligt, dock visade det sig att nÄgra kommuner hade planeringar som inte var helt samstÀmmig med riksintressets villkor. Samtidigt sÄ hÀnvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens vÀrde. Kommunerna menar pÄ att fritidshusomrÄden inte ska byggas inom kustomrÄdet, dock finns det kommuner som planerar in sÄdana omrÄden.

EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

Ekonomiskt bistÄnd

Ekonomiskt bistÄnd Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne nÀr det kommer till kommunernas socialtjÀnst. Under mÄnga Är har en stadig ökning av bÄde kostnader för ekonomiskt bistÄnd samt lÀngd pÄ bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av vÀrldens mest vÀlutvecklade vÀlfÀrder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistÄnd. Genom en metod som baseras pÄ statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillrÀckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistÄnd i de svenska kommunernas socialtjÀnst.

Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Vad brister revisorer i vid revisionsmisslyckanden? : En studie rörande vilka brister RevisorsnÀmnden identifierar hos revisorer

Det finns ett stort utbud av revisionsbyrÄer vÀrlden över och det stÀlls höga krav pÄ den som vill ansöka om att bli revisor i Sverige. Det Àr dÀrför viktigt att det finns en fungerande tillsyn och kvalitetskontroll av revisorer. Trots denna tillsyn förekommer revisionsmisslyckanden och för att förstÄ dessa och hur de kan uppstÄ krÀvs Àven en förstÄelse för sÄvÀl generell kvalitet som revisionskvalitet. Detta eftersom revisionskvaliteten i slutÀndan avgör huruvida ett revisionsmisslyckande Àgt rum eller inte. I Sverige utfÀrdar RevisorsnÀmnden Ärligen ungefÀr 60 disciplinÀra ÄtgÀrder mot revisorer till följd av deras bristande arbete.

Miljöredovisning och media: En studie av tre kommuners miljöbokslut

MiljöfrÄgor Àr vÀldigt aktuella i samhÀllet idag och dÀrför valde vi att göra vÄr c-uppsats om miljöredovisning. Det finns idag inga krav pÄ Sveriges kommuner att utföra miljöredovisningar. DÀrför tyckte vi att det var intressent att studera miljöredovisning i svenska kommuner och hur innehÄllet i miljöredovisningarna kommer till. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan tre kommuners miljöbokslut under Ären 2006-2009 och medias rapportering under samma tidsperiod. De tre kommunerna som vi har haft med i undersökningen Àr Huddinge, Burlöv och Sandviken.

En studie om bevarandet av autonomi för Àldre personer med demens diagnos

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

MÄlstyrning. En fallstudie pÄ Migrationsverket.

KlimatförÀndringar och klimatförÀndringarnas effekter och pÄverkan pÄ samhÀllen Àr idag ett faktum. Tillsammans med ÄtgÀrder för att minska utslÀpp av vÀxthusgaser och begrÀnsa pÄverkan av klimatförÀndringar krÀvs det dÀrför Àven att samhÀllen anpassas för att klara av ett förÀndrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det Àr den fysiska planeringen. Grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmÄga att verka temperaturreglerande och minskar dÀrmed vÀrmeöeffekten samt vÀrmeböljor, grönstrukturen Àr ocksÄ absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

Dagvattnets föroreningar som potentiellt hot för en god ekologisk och kemisk status i ytvattnet : En kartlÀggning av Vallentuna tÀtorts dagvattenhantering utifrÄn dess tillsynsbehov

The EU's Water Framework Directive aims to a long-term and sustainable use of our water resources and wants to ensure good water quality in Europe's water bodies. Discharge of polluted stormwater into receiving waters can be a threat to their ecological and chemical status. Municipalities are responsible for supervision of the environmental quality standards (EQS) and therefore need to gain knowledge of current stormwater management, the expected level of pollution emissions and possible appropriate purification steps to ensure that the goal of good water quality is achieved.This master thesis aims to provide this knowledge in the example case of Vallentunas urban area and wants to prepare future oversight so that it can be assessed how much the discharge of polluted stormwater into the local receiving water is a threat to its status. With the help of maps, aerial photographs, site observations and individual discussions those areas are mapped where appearance of moderate to highly polluted stormwater could be suspected. The degree of pollution at the discharge points is determined based on land use upstream and uses standard values according to the administrators assistance "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014).The study identifies 100 areas in need of supervision regarding their stormwater management.

Grönstrukturers roll i kommuners fysiska planering och klimatanpassningsarbete - En studie av fem kommuner i VÀstra Götalandsregionen

KlimatförÀndringar och klimatförÀndringarnas effekter och pÄverkan pÄ samhÀllen Àr idag ett faktum. Tillsammans med ÄtgÀrder för att minska utslÀpp av vÀxthusgaser och begrÀnsa pÄverkan av klimatförÀndringar krÀvs det dÀrför Àven att samhÀllen anpassas för att klara av ett förÀndrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det Àr den fysiska planeringen. Grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmÄga att verka temperaturreglerande och minskar dÀrmed vÀrmeöeffekten samt vÀrmeböljor, grönstrukturen Àr ocksÄ absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

AnlÀggningsinvesteringar i svenska kommuner : - en studie om hur investeringsbedömningen genomförs

Bakgrund: Investeringar har en stor pÄverkan pÄ alla verksamheter och korrekta bedömningar om investeringens för- och nackdelar för organisationen Àr vÀsentligt. Det vanligaste Àr att olika kalkylmetoder anvÀnds vid investeringsbeslut, samtidigt som det pÄvisats att annat Àn finansiell information ocksÄ Àr av stor vikt. Kommuners specifika förutsÀttningar; om samhÀllsnytta som övergripande mÄlsÀttning, finansiering genom gemensamma resurser samt politisk styrning, gör att genomförande av investeringsbeslut delvis skiljer sig Ät jÀmfört med företag. De specifika förutsÀttningarna krÀver dock korrekta underlag för beslut vad gÀller val av metoder och kriterier. PÄ grund av en begrÀnsad forskning angÄende kommuners sÀtt att arbeta vid investeringsbeslut finns ett gediget behov av att studera och kartlÀgga de svenska kommunernas tillvÀgagÄngssÀtt vid investeringsbedömningen av anlÀggningsinvesteringar. Syfte: Huvudsyftet med denna studie Àr att öka kunskapen om investeringsbedömningen i svenska kommuner och dÄ specifikt vid projekt i byggnader och anlÀggningar.  Metod: Genomförandet innebÀr en metodkombination med bÄde semi-strukturerade intervjuer och enkÀter till Sveriges alla kommuner.

Utveckling av regler för bedömning av Energisparutmaningen

MÀnniskan pÄverkar klimatet pÄ ett negativt sÀtt. DÀrför har EU satt upp vissa mÄl som har pÄverkat Sveriges och kommunernas miljöarbete. För att fÄ tillbaka VÀxjö pÄ kartan som Europas grönaste stad formades en idé inom föreningen GodaHus att starta en energisparutmaning för VÀxjös kommun och nÀringsliv. För att utreda olika synpunkter pÄ tÀvlingen efterlystes ett examensarbete dÀr olika aktörer som kan vara intressanta för tÀvlingen intervjuades. Svaren sammanstÀlldes i en sammanhÀngande text med tillhörande diagram frÄn vilken fyra olika förslag till bedömning formades..

Kommunen och Facebook : En studie om kommunens nÀrvaro samt uppfattning pÄ och om Facebook

Kandidatuppsats inom MarknadsföringTitel: Kommunen och Facebook ? En studie om kommunens nÀrvaro samt uppfattning pÄ och om Facebook.Datum: 20140610Författare: Erik Lindgren och Filip ElfbergHandledare: Jonas KÄgströmUtbildning: EkonomprogrammetSöktermer och nyckelbegrepp: Sociala medier, Sociala nÀtverk, Facebook, Kommun, Marknadskommunikation, Relationsmarknadsföring,SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie har varit att finna anledningen till kommunens nÀrvaro pÄ Facebook samt undersöka kommunens uppfattning om varför en medborgare vÀljer att integrera med dem. Syftet har Àven varit att belysa vilka risker som uppstÄr i samband med nÀrvaron pÄ Facebook. Uppsatsens syfte lyder:Syftet med studierna Àr att undersöka anledningen till kommunernas nÀrvaro pÄ Facebook och utvÀrdera kommunernas uppfattningar om varför en medborgare vÀljer att integrera med dem. I studien vill författarna dessutom belysa vilka risker som uppstÄr i samband med nÀrvaron.Metod:Studien genomfördes genom att samla in svar via enkÀtundersökningar riktade mot bÄde kommunen samt invÄnarna.

Äldre invandrares upplevelser av hĂ€lsa och ohĂ€lsa : en litteraturstudie om Ă€ldre invandrares upplevelse av hĂ€lsa relaterad till sprĂ„k och kultur

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->