Kommunerna har som markägaren en viktig roll för att styra bebyggelseutvecklingen och locka aktörer att etablera sig i kommunen. Genom markanvisningar kan kommunen bjuda ut mark som ska exploaterats till intresserade byggherrar. Begreppet markanvisning är inte entydigt men innebär i huvudsak att en byggherre under en viss tid och under vissa villkor får en ensamrätt att förhandla med kommunen om att i ett senare skede förvärva ett område för bebyggande. Det har i tidigare studier påtalats brist på transparens och förutsägbarhet i den kommunalamarkanvisningsprocessen varför denna studie syftade till att utreda hur det ser ut idag vad gäller transparens och förutsägbarhet.För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, dels för att kunna skapa en helhetsbild av nuläget och dels för att tidigare studier begränsat sig till större kommuner.Enkäten besvarades av 133 (46%) kommuner varav 62 (46%) angav att de använde markanvisningar och 70 (53%) att de inte gör det eller gör det vid enstaka tillfällen, en kommun svarade inte på frågan. Denna studie har endast gett en översiktlig bild av dagsläget och av resultatet framkom att rutinerna för att informera om och utvärdera markanvisningsprocessen skiljer sig åt och det finns fortfarande brister vad gäller transparens och förutsägbarhet, framförallt med avseende på motivering, uppföljning och utvärdering.

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem Kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av Kommunerna med stor finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan.

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhåller sig till bestämmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianpråktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsättningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frågan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bästa jordbruksmarken sett till dess produktionsförmåga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att växa på. Som tillvägagångssätt för att studera detta tillämpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehållsanalys av åtta kommuners översiktsplaner. Uppsatsen visar på att det finns en förskjutning från miljöparadigmet till planeringsparadigmet i sättet som Kommunerna för sina resonemang om bestämmelserna om byggande på jordbruksmark. I samtliga översiktsplaners övergripande mål eller strategier nämns jordbruksmarken som en viktig resurs som ska värnas. Detta inledande resonemang tillhör ?miljöparadigmets? bevarande- och skyddssynsätt på utveckling.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

Miljöfrågor är väldigt aktuella i samhället idag och därför valde vi att göra vår c-uppsats om miljöredovisning. Det finns idag inga krav på Sveriges kommuner att utföra miljöredovisningar. Därför tyckte vi att det var intressent att studera miljöredovisning i svenska kommuner och hur innehållet i miljöredovisningarna kommer till. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns någon koppling mellan tre kommuners miljöbokslut under åren 2006-2009 och medias rapportering under samma tidsperiod. De tre Kommunerna som vi har haft med i undersökningen är Huddinge, Burlöv och Sandviken.

Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevärd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestämmelser på de fastigheter som är värda att bevara. Vad som är tillåtet att skydda med sådana bestämmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestämmelser. Både att de saknar stöd i PBL och att de är otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestämmelserna är utformade i Västra Götalands Läns kommuner, om de har någon brist/otydlighet. Materialet som har granskats är de detaljplaner som varit under pågående arbete i Kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandläggare i samtliga kommuner i Västra Götalands Län har en enkät skickats ut, där de fick svara på hur det är att jobba med bevarandevärd bebyggelse vid bygglovsprövning.

SammanfattningI Sverige har vi ett generellt strandskydd som gäller för alla stränder, oavsett storlekpå vattendraget. Strandskyddsområdet är normalt 100 meter från strandlinjen, bådeupp på land och ut i vattnet, men länsstyrelsen kan utöka avståndet till 300 meter.Syftet med strandskyddet är att skydda växt- och djurliv samt att tryggaallmänhetens tillgång till stränder.2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för Kommunerna att införa LIS-områden, områden förlandsbygdsutveckling i strandnära läge. De LIS-områden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillägg till denna. Förutom de särskilda skälför att bevilja dispens från eller upphäva strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som särskilt skäl i LIS-områden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.

Bakgrund: Dagens globalisering har möjliggjort en ökad handel mellan länder vilket har inneburit en ökad konsumtion och i sin tur en större negativ miljöpåverkan. Denna miljöpåverkan sker på grund av att produkterna som anskaffas leder till föroreningar genom avlägsna producenter och långa transportsträckor samt genom en icke-miljövänlig produktion. Att se över sina försörjningsstrategier blir alltså allt viktigare och Green sourcing bör övervägas framför traditionella sourcing strategier. Konceptet är relativt nytt och befinner sig fortfarande i utvecklingsfasen där fullständig forskning om Green sourcing saknas. Genom den begränsade forskning som finns inom området kan ett forskningsgap utskiljas då Green sourcing ännu inte utforskats inom offentligheten.

Den nya polisomorganisationen i Norrbotten har varit mycket omdiskuterad i medierna i Norrbotten den senaste tiden. Seppo Wuorio som är grundaren av den nya omorganisationen menar på att polisen i Norrbotten påvisar för dåliga resultat och har därför initierat denna omorganisation. Syftet med denna rapport är att ta reda på vad den nya omorganisationen egentligen innebär för de mindre Kommunerna i inlandet samt att genom intervjuer kartlägga vad kommunalråden i dessa kommuner har för åsikter om den nya organisationen.Vi har även jämfört den nya polisorganisationen med närpolisreformen som svensk polis sedan 1990-talet ska jobba efter. Vi som skrivit denna rapport kan känna en viss oro när man hör vad kommunalråden i de olika Kommunerna säger angående det minskade förtroende för polisen som allmänheten uppvisar. Grundtanken med den nya polisorganisationen i Norrbotten går ut på att centralisera resurserna till kuststäderna, och om det blir nödvändigt kunna utnyttja dessa resurser för insatser i glesbygden.

Klimatförändringar och klimatförändringarnas effekter och påverkan på samhällen är idag ett faktum. Tillsammans med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och begränsa påverkan av klimatförändringar krävs det därför även att samhällen anpassas för att klara av ett förändrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det är den fysiska planeringen. Grönstrukturens värden och mångfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmåga att verka temperaturreglerande och minskar därmed värmeöeffekten samt värmeböljor, grönstrukturen är också absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

Denna studie inriktar sig på att belysa införandet, funktionen och tillämpningen av den kommunala utmaningsrätten. Ett relativt nytt fenomen och form av samarbete mellan privat och offentlig sektor där externa aktörer ges en möjlighet till att ta initiativ till konkurrensutsättning av kommunalt producerad verksamhet. Undersökningen genomförs utifrån policyprocessen som fasmodell och analyseras utifrån en värdebeteckning rekonstruerad utifrån den svenska lagstiftningens normativa ställningstaganden gällande den offentliga sektorns funktionspremisser. Studien tar formen av en jämförande fallstudie där införandet, funktionen och tillämpningen av utmaningsrätten i Uppsala kommun och Kungsbacka kommun undersöks och sedan jämförs. Resultatet påvisar att utmaningsrätten i båda Kommunerna införts under partipolitisk oenighet, under kritik från remissinstanser och att drivkraften bakom ett införande främst grundar sig i ett resonemang om ett behov av ökad kostnadseffektivitet och produktivitet.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att Kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke.Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster.

Statistik visar att den äldre befolkningen kommer att öka. Det medför att kraven på Kommunerna kommer att utvidgas. Med den nya parboendegarantin som finns i Socialtjänstlagen, 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453), och som trädde i kraft 1 juni 2006, så kommer även kravet på att det skall finns platser på särskilda boenden som är anpassade till parboende. Syftet med studien är att vi vill ta reda på om makar/sambor har möjlighet att åldras tillsammans på ett särskilt boende den dagen som detta blir aktuellt för dem.