En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Hemsjukvårdscentralen began its work from Tunåsens Hospital in Uppsala in 1962, with the purpose to give conomic support to people who nursed their chronic sick relatives in home. Hemsjukvårdscentralen ended its work in 1987, and delivered its archive to the County council of Uppsala in 1988. About half of the archive consisted of medical records of the patients who had received economical support, and many of the archival records was considered as ?work papers?, non-archival records that could be discarded. Two obvious problems emerge from the organizing of the records.

Grönområden har en betydande del i människors hälsa, både fysiskt och psykiskt, och vikten av närhet till grönområden har lett till att Boverket satt upp riktlinjer på 300 meter för bostadsnära natur. När människor har tillgång till grönområden innebär det att människor håller sig friskare, både fysiskt och psykiskt. En frisk befolkning är ett allmänt intresse som leder till en förbättrad folkhälsa. Grönområden är en del av god livskvalitet för människor och grönområden kan fungera som en strategi för kommuner i att säkra en inflyttning av fler invånare till kommunen och bryta negativa befolkningsutvecklingstrender. Studien fokuserar på orten Skutskär som är den största tätorten i Älvkarleby kommun, och är belägen ca 200 km norr om Stockholm samt ca 20 km söder om Gävle.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

Med ett föränderligt klimat kommer vi möta stora påfrestningar och för att anpassa oss till både det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. Klimatförändringarna kan medföra stora effekter på samhällets funktioner och på så sätt skapa stora påfrestningar på samhället. I denna uppsats har vi valt att titta närmare på klimatanpassning på kommunal nivå. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förändrats över tid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa.

Halmstad kommun ingår i Hallands län, som utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen utformat 16 regionala miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmål nummer 15 ?God bebyggd miljö? säger under delmål fem att till år 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mål angående insamling av matavfall, utan målet från 2010 består. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet från verksamheter och har därmed en bit kvar för att uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ?God bebyggd miljö?.

Syftet med studien var att undersöka miljöledningssystemets användbarhet i landstinget och studera vilka driftkrafter och hinder som finns med införandet av miljöledningssystemet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultaten från Vrinnevisjukhuset sattes i samband med landstingets övergripande miljöarbete och analyserades. Studien pekade på att införandet av miljöledningssystemet har lett till att ansvaret för miljöarbetet har förflyttats neråt i organisationen och att flera personer har blivit inblandade i miljöarbetet. Som helhet fungerar miljöarbetet bättre efter att beslut om införande av miljöledningssystem hade fattats.

Stadskärnans attraktionskraft har blivit allt mer uppmärksammad på senare år. I ett samhälle präglat av svängande konjunkturer och ökade externa företagsetable-ringar har konkurrenssituationen för Sveriges stadskärnor blivit allt hårdare. Svenska kommuner har därför börjat arbeta allt mer målinriktat med att behålla och utveckla stadskärnans attraktionskraft. Globalisering och liknande riktlinjer har medfört att nya miljöer som skapas i kommunerna har en tendens att likna varandra. Denna uppsats syftar därför till att jämföra tre svenska kommuners arbete med att skapa attraktiva stadskärnor.

Det här examensarbetet är en kartläggning av luftföroreningarna kvävedioxid, partiklar PM10, kolmonoxid och bensen i kommunerna Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. För varje kommun har det sammanställts en rapport och dessa redovisas var för sig i efterföljande bilagor. Resultatet av beräkningarna och kartläggningen visar hur luftföroreningssituationen ser ut i respektive kommun och utifrån detta lämnas lite olika råd varpå kommunerna sedan kan ta ställning till hur den fortsatta kontrollen av luftföroreningar ska ske..

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.

En kvalitativ studie har genomförts där syftet var att undersöka personalchefers känsla och åsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,både i stora och små kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jämförts med intervjuers resultat. Utgångspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att både subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

This study is an assignment from Västerbottens läns landsting (VLL). The study?s main objective is to examine physical exercise habits and the most common motives for exercise among employees at VLL. It also compares educational status and gender differences to see if there is any significant dissimilarity regarding motives. The study is a quantitative study that used an electronic questionnaire to collect data from the respondents.