Sedan en tid tillbaka har det uppmärksammats att flera svenska kommuner ställer högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än Boverket när de tecknar markanvisningsavtal, det vill säga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalägd mark. Detta torde i princip vara tillåtet då kommunerna i dessa fall agerar som markägare och inte som myndighet, men däremot är det inte möjligt att ställa sådana krav vid exploatering av privatägd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit många påståenden om att sådana krav, så kallade särkrav, likväl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stämmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits någon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen ställer. Denna uppsats är avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av särkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.

Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen äldre i vårt land. Den största gruppen vårdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vård sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter i Skånes mindre kommuner, med invånarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.

AbstraktSyfte:Syftet med studien var att undersöka vilken behandlingsstrategi sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting väljer vid diagnosen kronisk tendinos i akillessenans mellanportion.Metod:En webenkät utformades och skickades ut till totalt 2267 legitimerade sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting, som sökts upp via Elektroniska katalogen, till. Enkäten är inte validitets- eller reliabilitetstestad. Frågorna i enkäten var egenkonstruerade och baserade på studiens syfte. För att stärka studiens interna validitet gjordes en pilotstudie. Enkätundersökningen genomfördes från 14-02-05 till 14-02-19.

Bakgrund: Investeringar har en stor påverkan på alla verksamheter och korrekta bedömningar om investeringens för- och nackdelar för organisationen är väsentligt. Det vanligaste är att olika kalkylmetoder används vid investeringsbeslut, samtidigt som det påvisats att annat än finansiell information också är av stor vikt. Kommuners specifika förutsättningar; om samhällsnytta som övergripande målsättning, finansiering genom gemensamma resurser samt politisk styrning, gör att genomförande av investeringsbeslut delvis skiljer sig åt jämfört med företag. De specifika förutsättningarna kräver dock korrekta underlag för beslut vad gäller val av metoder och kriterier. På grund av en begränsad forskning angående kommuners sätt att arbeta vid investeringsbeslut finns ett gediget behov av att studera och kartlägga de svenska kommunernas tillvägagångssätt vid investeringsbedömningen av anläggningsinvesteringar. Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att öka kunskapen om investeringsbedömningen i svenska kommuner och då specifikt vid projekt i byggnader och anläggningar.  Metod: Genomförandet innebär en metodkombination med både semi-strukturerade intervjuer och enkäter till Sveriges alla kommuner.

BAKGRUND Under sommaren 2013 lyftes en fråga i Europa om det fanns ett behov av en standard för kommersiella diskmaskiner. Svenska aktörer, exempelvis Svensk dagligvaruhandel, kontrollmyndigheter och Sveriges Kommuner och landsting, svarade ja. Tidigare forskning har tytt på att otillräckligt rena diskmaskiner kan påverka diskresultatet och att smutsiga ytor kan förorena livsmedel och leda till matförgiftning.SYFTE Att studera diskmaskiners renhet och om detta hade något samband med renheten på diskgodset.METOD Tio restauranger i Örebro kommun valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Diskmaskiner kontrollerades med utgångspunkt från en frågeguide och diskgods testades med ATP-mätare. För att analysera resultaten användes pivottabeller i Microsoft Excel och samband signifikanstestades med Chi2-test.RESULTAT Av tio kontrollerade diskmaskiner bedömdes åtta som smutsiga.

Problem: Nya företag är viktiga för en kommun. Kommuner arbetar dock väldigt olika när det gäller att hantera nya företagsetableringar. Vissa kommuner arbetar mer aktivt medan andra är mer passiva och ambitionerna skiljer sig starkt åt mellan dem. Företagen har ofta fler alternativa etableringsorter. En kommuns bemötande och service spelar stor roll vid en etablering.Syfte Syftet med denna utredning är att ta fram en guide för hur en kommun bör hantera företagsetableringar.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan faktorgrupperna kommunspecifika faktorer, kontraktsspecifika faktorer samt upphandlingsspecifika faktorer, och överprövning av offentlig upphandling. Teoretisk ansats: Utifrån denna studies teoretiska referensram innefattande Public Choice-teorin, NPM och kontraktsteorin, har vi definierat tre olika faktorgrupper som är kopplade till offentlig upphandling och som är av betydelse för överprövning. Utifrån denna teoretiska referensram har hypoteser formulerats för att testa sambandet mellan faktorgrupperna och överprövning. Metod: Studien består av två delstudier som är utförda enligt en kvantitativ metod. I delstudie 1 genomfördes en datainsamling för 30 olika kommuner gällande kommunens helhetsperspektiv.

Intresset för hälsa och friskvård har ökat i samhället de senaste åren. Motion rekommenderas för att förhindra en rad olika sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, ryggont, hjärt- och kärlsjukdomar och utmattningssyndrom. Arbetsplatsen är en viktig arena för att främja hälsa i en befolkning och skattelättnader har skett för friskvård på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen är att analysera friskvårds-/hälsoarbetet i svenska primärkommuner genom att jämföra arbetet inom fyra kommuners ledningskontor. Analysen fokuserar på frågeställningarna: Vilket friskvårds-/hälsoarbete bedriver kommunledningskontoren för de kommunanställda? Hur får man de anställda att ta del av och hur implementerar man friskvårds-/hälsoarbetet? Hur följer man upp friskvårds-/hälsoarbetet? Kommunledningskontorens attityd till friskvårds-/hälsoarbete undersöktes också.

SammanfattningTitel: Rollator som en konsumentprodukt ? Strategier för framgång Författare: Oscar Arp, Sebastian Brömer, Carl Ivarsson Handledare: Ola Matisson, Ulf Ramberg Ämne/Kur's: FEK 583, Magisteruppsat's, 10p Problemformulering: Sverige's allt sämre statsfinanser leder till budgetrestriktioner för Kommuner och landsting. Restriktionerna leder i sin tur till förändringar inom den kommunalt kontrollerade äldrevården då den drabba's av besparingar. Denna förändring öppnar upp nya marknader och affärsmöjligheter inom hjälpmedelsbranschen för de entreprenörer som har lösningar på de problem som uppkommer. Det uppstår även problem för dagen's etablerade företag då de måste förändra sina verksamheter för att möta hotet från den omstrukturering som kommer att ske inom äldrevården.

Syfte med uppsatsen är att belysa arbetshälsovård och hälsobokslutsarbete i Finland, genom att undersöka hur två kommuner i Finland använder sig av företagshälsovård samt hälsobokslut som ett verktyg och resurs att styra samt utveckla verksamheten. Jag tittar även närmare på ett projekt, Druvan modellen, som har genomförts på en av dessa kommuner. Min uppfattning är att näringslivet och arbetslivet kommer att möta en del utmaningar i framtiden till exempel 40-talisternas pensionering och ökad antal långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar. Ökat antal långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar kostar stora pengar till samhället, som gör att man borde hitta ett sätt att förebygga och minska dessa. En viktig fråga är hur man då kan effektivisera arbetsmarknaden utan att bränna ut den arbetsföra befolkningen.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner.

Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner.

Syftet med denna undersökning har varit att få en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsamma män i nära relationer som används i två mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser på männens våld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik är KBT och att trenden är liknande i Sverige. Detta utifrån området våld i nära relationer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie där vi intervjuat myndigheter såsom Polisen, Socialtjänst, Brottsofferjouren, Frivården, Kvinnojour och Länsstyrelsen i Östersund och Luleå kommun.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.