I uppsatsen undersöks hur Svenska Kommunalarbetarförbundets strejk våren år 2003 påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB). Min hypotes är att denna strejk leder till ett överutnyttjande av förmånen. Uttaget av VAB jämförs mellan de kommuner där dagbarnvårdare och barnskötare gick ut i strejk och de kommuner där detta inte hände. Genom att använda en difference-in-difference metod som kontrollerar för kommunspecifika och tidsspecifika faktorer finner jag att det totala uttaget av VAB signifikant minskar i de strejkdrabbade kommunerna. Under vissa antaganden kan man dock visa på en signifikant ökning i överutnyttjandet av VAB-förmånen..

För att kunna hålla jämna steg med utvecklingen och förändringar i samhället har flera av Sveriges kommuner infört ett rehabiliterande arbetssätt att jobba efter inom äldreomsorgen. I denna kvantitativa studie, ställs frågan huruvida det skiljer sig i självupplevd arbetstillfredsställelse mellan personal som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssätt och de som inte gör det. För att mäta variabeln arbetstillfredsställelse användes ett frågeformulär, QPSNordic-34+. I enkätundersökningen deltog 180 anställda inom äldreomsorgen i två svenska kommuner och 120 besvarade enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 66,7%. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i hur man upplever arbetstillfredsställelse hos anställda som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssätt jämfört med de som inte gör det..

Svår sepsis och septisk chock är sjukdomstillstånd som kan orsaka ett stort lidande för patienten genom att de är förknippade med hög mortalitet och morbiditet. Tidig identifiering och adekvat antibiotikabehandling är avgörande för prognosen. Detta ställer höga krav på ambulanssjukvårdens kvalitet. Ambulanssjukvården har behandlingsriktlinjer som ska utgöra beslutsunderlag och kvalitetssäkring för den givna vården. De potentiella vinsterna med en behandlingsriktlinje blir dock aldrig bättre än kvaliteten på behandlingsriktlinjen i sig.

Piteå drabbades som många andra kommuner av krisen under 90-talet med nedskärningar och budgetunderskott. Dock har kommunens återhämtning och anpassning till de nya förhållandena efter krisen varit god och för tillfället (år 2004) är Piteå en av få kommuner i Norrland där befolkningen och tillväxten ökar. Tillsammans med en statistisk undersökning av Piteås utveckling mellan 2000- 2003 ställs också frågan om det finns en okänd faktor bakom Piteås innovativa förmåga att ständigt anpassa sig till nya situationer och vända något negativt till positivt. Kan den så kallade pite-andan vara denna pådrivande faktor eller är det bara en påhitt av media?.

Inom bebyggelseområden är det nödvändigt att utrymmen och anläggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vägar eller grönområden. Förekomsten av dessa gemensamma anläggningar väcker frågor om vem som ska anlägga och bekosta drift och underhåll av anläggningarna. Inom detaljplanelagda områden regleras dessa frågor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angående tillämpningen av denna lagstiftning.

Ända sedan graffiti började förekomma i Sverige för ca 20 år sedan har den, nästan utanundantag, ständigt ökat i omfattning. Sveriges kommuner har försökt bemöta den illegalagraffitins framfart med olika sorters förebyggande åtgärder. Dock har dessa metoder sällanutvärderats kvantitativt, och resultaten av de implementerade åtgärderna är ofta osäkra. Syftetmed denna studie är att med ekonometrisk metod utvärdera två av dessa metoder; lagligaväggar och snabbsanering. Förhållandet mellan dessa åtgärder och anmälda graffitibrottundersöks med OLS-regressioner genomförda för en panel med 172 svenska kommuner underperioden 1996-2004.

Under början av 2000- talet introducerade Västernorrlands läns landsting tillsammans med Härnösands kommun ett samarbete där syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med elever få tillgång till hälsostatistik om barn och ungdomar. Denna så kallade Västernorrlandsmodell har spridit sig till fler län och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hälsostatistik och information från hälsobesöken bidrar till preventiva och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen från hälsobesöken påverkar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på gruppnivå och organisationsnivå inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas. I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy ? Dilemmas of the Individual in Public Services" använts. Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas..

Samhällsplanering handlar idag till stor del om tillväxt och hur kommuner arbetar för att uppnå detta. Att arbeta med platsmarknadsföring för att få en ökad tillväxt har fått ett stort genomslag de senaste åren, detta fann vi intressant och ville studera mer ingående. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur två värmländska kommuner, Arvika och Kristinehamn, arbetar med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; besökare, inflyttare och företag. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur arbetar Arvika respektive Kristinehamn med platsmarknadsföring för att attrahera besökare, inflyttare och företag? Enligt kommunerna själva, varför platsmarknadsför de sig? Vilka likheter/skillnader finns det mellan kommunerna?Vårt mål med vår undersökning har varit att få en förståelse över hur arbetet med platsmarknadsföringen går till.Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tjänstemän på våra studerade kommuner, vi har även gjort en bildanalys på kommunernas turistguider.De slutsatser vi kommit fram till är framförallt att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar med platsmarknadsföring och hur viktigt de anser att det är.

Elektronisk handel B2B växer sig allt starkare. Företag, organisationer och kommuner har börjat bedriva detta för att automatisera och rationalisera samt på sikt spara pengar. Detta examensarbete fokuserar på de effekter som införandet av B2B medför, samt hur dessa kan mätas på ett effektivt sätt, något som förekommer i liten skala i nuläget. Syftet med detta arbete har varit att se vilka effekter ett B2B samarbete leder till, samt visa på hur dessa effekter kan mätas. Genom att intervjua samt att skicka ut enkäter till personer i den berörda verksamheten erhölls olika typer av effekter och faktorer som bör mätas för att få ett lyckat resultat i framtiden.Bakgrundsmaterialet i detta arbete presenterar en rad olika typer av mätmetoder som existerar idag samt hur de används.

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Syftet med studien var att undersöka öppen förskola som arena för ett hälsofrämjande arbete. Fokus var på de möjligheter och begränsningar som personalen upplevde i sitt arbete utifrån det hälsoprogram som tillämpades av dem. Studien var ett uppdrag från Salutsatsningen vid Västerbottens läns landsting. Metoden var en kvalitativ ansats och fem intervjuer genomfördes med personal inom öppen förskola i Västerbottens län. Intervjuerna utgick från de kriterier som fungerade som riktlinjer för arbetet.

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras.

This paper is the result of a study of competition and cooperation in regard to tourism between the five largest municipalities in Norrland in northern Sweden. The municipalities are Luleå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall and Gävle. The aim was to study the relation between competition and cooperation between these municipalities. An important theoretical aspect in this study is coopetition, where competition and cooperation occur at the same time. The studies on coopetition in the Nordic kontext is limited and the main literature on coopetition study the relationship between firms. This study however takes a geographical standpoint and aims to fill the gap in the literature on how competition and cooperation are connected to each other between chosen municipalities. To do this the tourism strategies of the municipalities were studied thoroughly. These written strategies provided information about how the municipalities view their competitive advantages and disadvantages and some general information about how they cooperate with the nearest regions. To find out how the municipalities think about competition and cooperation with the other four specific municipalities interviews were made with experts on the tourism field in each municipality. The results show that the municipalities do not have established strategies for how they are to be competitive compared with other specific municipalities. They do not see it as profitable to compete, instead they should complement each other. At the same time however, most of the municipalities mostly cooperate with municipalities in a short distance from them, and due to lack of resources only briefly or not at all with the municipalities studied here..

SammanfattningDet kan finnas miljö- och hälsofarliga ämnen i olika material och produkter som används vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, färg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide där utfasningsämnen, ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas och riskminskningsämnen, ämnen som ska ges särskild uppmärksamhet finns inlagda. Dessa typer av ämnen finns markerade i SundaHus databas där materialen får bedömningen A-D beroende på innehåll och egenskaper. Region Jämtland Härjedalen vill minska på dessa ämnen i sina lokaler.