SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

Available as pdf.

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna nyckeltal.

I detta projekt presenteras förbättringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig från kund. Detta leder till förluster för företaget då företaget tvingas köpa nya pallar då brist uppstår. Ett annat problem är att det ej finns något tillförlitligt system för att se hur många pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det är.Uppgiften är att identifiera de största problemområdena och komma med förslag på åtgärder för dessa.Under projektarbetets gång har det framkommit att rutiner för pallhantering finns på de flesta anläggningar men att många av rutinerna ej efterföljs.

Hållbar utveckling handlar om att ha en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Kommuner ses som nyckelaktörer i arbetet för en mer hållbar utveckling och har på senaste tiden fått en allt större roll. Karlstad kommun har tre hållbarhetsstrategier, däribland miljö- och klimatstrategin som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. I miljö- och klimatstrategin finns interna miljömål som är till för kommunens medarbetare. Studien söker att ta reda på medarbetarnas kunskap och förståelse för de interna miljömålen och hur de skall kunna bidra till att uppfylla dessa.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende.

Bakgrund; visar att måltidssituationen, vad gäller maten, miljön och bemötandet, bör uppmärksammas mer på korttidsboenden för äldre. Syfte; att beskriva hur måltidssituationen såg ut på två korttidsboenden, med utgångspunkt från rutiner och personalens bemötande av de äldre. Metod; en empirisk observationsstudie utifrån ett i förväg formulerat observationsprotokoll. Svaren som framkom analyserades genom analytisk induktion. Resultat; i boende 1 var matsalen rektangulär och i boende 2 var matsalen kvadratisk.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igång av Barn- och ut-bildningsnämnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre särskilda undervisningsgrupper. Syftet med den här studien är att ta reda på om kommunen är på väg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll från Barn- och utbildningsnämnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framväxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgångspunkter som lyfts fram är sociokulturellt perspektiv på lärande, normkritiskt perspektiv, självkänslans be-tydelse för lärandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs också. Några exempel från forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs även för.Metod: Studien bygger på en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar i en mindre kommun. Vidare är syftet med uppsatsen även att frambringa förbättringsförslag för den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vår undersökning. Vår uppsats bygger på intervjuer som vi genomfört med personer med insyn på den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram.

1. InledningI projektet Biskopshagen har Växjö kommun för första gången arbetat med en arbetsform som kallas projektorganisation. Kommunen har använt sig av ett tydligt projektledarskap där chefer för olika förvaltningar har arbetat tillsammans över förvaltningsgränserna. I samarbetet ingår tre huvudaktörer:? Kommunens planeringsverksamhet ? ansvarar för skapandet av bostäder? Kommunens planeringsfunktion ? har hand om bygglov, detaljplaner? Aktörerna ? byggherrar, till exempel Kärnhem och Växjöhem, och de entreprenörer de anlitar till byggandet, bland annat Skanska och PEAB.Biskopshagen har byggts under två olika etapper.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört komponentavskrivning.