Sökresultat:
1651 Uppsatser om Kommunen - Sida 40 av 111
Läsutvecklingsmodeller- pedagogers medvetenhet och motiv för val
Vi vill granska vilka modeller som pedagogerna använder sig av i sin undervisning och vad som avgör vilka eller vilken modell som den enskilda pedagogen skall arbeta med. Vi vill också undersöka om pedagogerna vet vilka teorier som metoden de använder sig av baseras på. Enkätundersökningen är en kvantitativ undersökningsmetod. Vi kommer att presentera vår resultatanalys utifrån områdena läsutvecklingsmodeller, fortbildning och samarbete kring läsutveckling. Vi har i datorprogrammet SPSS kombinerat olika frågor för att tydliggöra resultatet mellan de olika frågorna.
Utbyggnad av sökapplikationen för RON
Examensarbetet består i en utbyggnad av sökaplikationen för RON som Miljö och byggnadskontoret i Piteå kommun utvecklat. RON är en förkortining för Rekreations- och Naturdatabas, databasen används bl.a. som besluts underlag vid tillståndsprövning. Även länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen samlar naturinformation i egna databaser som Kommunen är intresserad av. För utsökning ur RON används en Visual Basic applikation med MapObjects som kartfönster.
Professionens inflytande på maten i förskolan
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka faktorer som styr maten som serveras i förskolan, samt att knyta an till vetenskaplig forskning inom ämnet mat och hälsa. Vi har genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer, i vilka en kostchef, två kostrådgivare och fyra kokerskor har deltagit. Detta för att få utlåtanden från olika yrkeskategorier.Utifrån forskningen som granskats är det tydligt att det finns varierande åsikter om vad som är näringsriktig kost. Även informanterna i den empiriska undersökningen uttrycker skilda uppfattningar om vad barn bör äta.Ur resultatet av den empiriska undersökningen kan vi författare dra slutsatsen att det är olika faktorer som styr vilken mat som serveras i förskolorna i den undersökta Kommunen; ekonomi, livsmedelsverkets kostrekommendationer, föräldrars åsikter och önskemål från barnen..
Från smått till stort : en diskursanalys om kommunsammanläggningen 1974 från ett Hästvedaperspektiv
Syftet med denna uppsats är att analysera kommunsammanläggningen i Sverige under åren 1963 ? 1974 utifrån ett Hästvedaperspektiv. Hästveda kommun tillsammans med flertalet andra småkommuner blev en del av det som kom att kallas Hässleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos såväl kommunalfullmäktige och anställda i kommunhuset, men också hos invånarna i Kommunen. Uppsatsen undersöker också om Hästveda kommun vid sammanläggningen hade några finansiella tillgångar kvar.Syftet är också att undersöka varför Hästveda gick med i just i det som skulle bli Hässleholms kommun och inte i någon annan närliggande kommun.Undersökningen är gjort utifrån protokoll, tidningsartiklar, insändare, intervjuer och krönikor..
Vägval Myttinge : förslag till framtida användning av Myttingeområdet, Värmdö kommun
Vi befinner oss i en tid då försvarsmakten står inför stora förändringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida användning av Myttingeområdet i Värmdö kommun. Myttingeområdet är det största området på fast-landet i Värmdö kommun där försvaret innehar mark och är därför särskilt intressant från Kommunens sida. Idag är Myttingeområdet ett övningsfält/skjutfält för försvarsmakten och en förutsättning för att det ska kunna ske en civil utveckling är att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av området. Vid en förändring av försvarets verksamhet står utvecklingen av Myttingeområdet vid ett vägval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvändning där tanken är att fokusera på möjligheter för utvecklingen snarare än restriktioner. Trycket är stort på storstadsregionen Stockholm och detta påverkar även Värmdö kommun.
Den kommunala profilen och dess påverkan på den fysiska planeringen
Ronneby kommun har år 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad Kommunen har att erbjuda och vilka mål den sätter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar på om denna nyantagna profil och vad den står för har speglat av sig i Kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jämföras med fallstudiernas åtgärder. På så sätt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och Kommunens profil och därmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spår i planeringen.
"Det är inte lätt att vara kvinna": tjänstemannen om jämställdhetsarbete i Lunds kultur- och fritidsförvaltning.
Den här uppsatsen undersöker hur anställda inom offentlig förvaltning uppfattar begreppen jämställdhet och jämställdhetsarbete. Genom kvalitativ intervjumetod undersöker jag hur de anställda upplever att jämställdhetsarbete görs, inom ramen för förvaltningen och Kommunen som organisation. Genom teoretiska utgångspunkter som diskuterar organisationsstruktur, kvinnor och mäns olika förutsättningar i organisationer samt vilka förutsättningar som krävs för att jämställdhet skall kunna uppnås i organisationer, analyseras utsagor från anställda på Lunds kommuns kultur- och fritidsförvaltning. Bilden som förmedlas är att begreppen jämställdhet och jämställdhetsarbete diskuteras bland de anställda, men att arbetet med jämställdhet inte är förankrat från förvaltningens ledning ut till tjänstemännen i verksamheten..
Platsens vara eller icke vara : En studie av de svenska kommunernas marknadsföringsstrategier
Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invånare att flytta dit. Vi tyckte det var spännande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lång tid tillbaka och idag är det många platser som har blivit föremål för marknadsföring. En av de mest framstående kampanjerna är ?I love NY? kampanjen.
Vilka förväntningar har kommunen på den kommunala revisionen: en fallstudie av två mindre kommuner i Östra Norrbotten
Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar som kommunfullmäktige har på de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll består av. En jämförelse mellan kommunfullmäktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förväntningsgap dem emellan. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmäktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmäktigeordförandena i de båda kommunerna förväntade sig att revisorerna skulle bistå med rådgivning i första hand medan revisorerna ansåg att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebär att ett förväntningsgap existerar, då kommunfullmäktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig åt..
Biologi - det starkaste NO ämnet? : En undersökning av elevkunskaper i biologi, kemi och fysik.
Undersökningen syftar till att granska och jämföra elevkunskaper i de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi i årskurserna 5 och 9. Kunskapstestet som använts i undersökningen har baserats på uppnåendemålen för årskurs 5 enligt gällande styrdokument, samt kunskapsmål upprättade av No nätverket i den för undersökningen aktuella Kommunen.Jämförelser görs också mellan elever med bakgrund i samma skolor, men som nu går i olika årskurser, samt mellan kön. Ytterligare ett syfte är att undersöka om skolstorlek har någon betydelse för elevers resultat.Undersökningen visar att båda årskurserna har bäst testresultat i biologi. Likaså framkommer det att pojkarna i undersökningen inte har utvecklats lika mycket resultatmässigt som flickorna mellan årskurserna. I undersökningen framkom det också att skolstorlek inte har någon betydelse för elevernas resultat..
Hur skapas regional utveckling?: en fallstudie av biltestverksamheten i Arjeplog
Sverige är ett stort land där förutsättningarna för ekonomisk utveckling varierar mellan de olika regionerna. I flera årtionden har regionalpolitik bedrivits för att jämna ut dessa skillnader. Politiken har inte alltid fått det förväntade resultatet och det beror, enligt kritikerna till top-down- tänkandet, på att det inte går att skapa utveckling uppifrån. De menar att policy skapas på lokal nivå i samhället i så kallade policynätverk. Enligt Burts teori bör ett sådant nätverk vara väl integrerat internt och aktörerna måste ha många kontakter utanför nätverket för att det ska vara maximalt presterande.
I förändringens öga
Förändringsarbete är något som finns på mikro-, meso- och makro-nivå. Jag har sett till kommun X:s förändringsarbete. Den har arbetat aktivt för att få ner sin långtidssjukskrivning. En städenhet har lyckats väldigt väl med detta. Så frågan blev hur de har lyckats med sitt förändringsarbete, vad hade de gjort som är så speciellt som inte andra gör.
Planera i ett grönområde : En fallstudie i Ronneby Kommun
Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna.
Den lilla kommunen : En fallstudie av Torsås kommuns arbetsmarknadspolitik
The essay's purpose is to find out why municipalities engaged in local labor market policies and the study focused on a smaller survey unit. In the paper an analysis is made of the Torsås municipality's labor market policy. The work also intends to structure the political organization and their cooperation with other players. The survey methods used were interviews and a case study. The essay results are based on two interviews.
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : En studie av Norrlands kommuner
Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till stränder samt skydda djur- och växtliv. I Sverige föreligger strandskydd vilket innebär att det krävs dispens för att vidta särskilda åtgärder inom strandnära lägen. Skyddsområdet är i normalfallet 100 meter från strandlinje, men kan utökas till 300 meter av länsstyrelsen. Bestämmelserna för strandskydd ändrades 2009. Härigenom infördes en möjlighet för kommuner att upprätta områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet med LIS är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden.