IT-utvecklingen har gÄtt vÀldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjÀnster har öppnats upp genom tillgÄng till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis pÄ kommersiella grunder och delvis med hjÀlp av offentliga subventioner frÄn kommuner, stat och EU. MÄnga utredningar och kartlÀggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hÀvdar att de positiva effekterna av en utbyggnad Àr sÄpass stora att ett offentligt stöd krÀvs, framförallt pÄ landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett pÄ om satsningarna faktiskt Àr lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur pÄ landet verkligen Àr samhÀllsekonomiskt motiverade har vi dÀrför utfört en fallstudie pÄ hur utbyggnaden av bredband har gÄtt till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetÀra och icke-monetÀra nyttor identifierats och vÀgts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

The aim of this study is to investigate which communication strategies and channels the mu- nicipal company Falu Energi & Vatten should use in order to become more efficient in com- municating with citizens between 18 to 29 years old. The company is owned by the munici- pality of Falun and manages community services in electricity, district heating, fresh water, sewerage, metropolitan area network and waste disposal. The following theories have been used in the study: convergence culture, digital natives, information overload, communication strategies and uses & gratifications theory. The methods used in the study are 4 focus group interviews and one informant interview. The members of the focus groups where within the age range 18-29 years and lived in the city of Falun.

Syftet med studien var att belysa och analysera förekomsten samt betydelsen av ytliga samtal för Àldre. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse ytliga samtal kan ha i Àldres vardag och om det kan bidra till att skapa sociala gemenskaper. UtifrÄn syftet har studien haft följande frÄgestÀllningar: Hur kan ytliga samtal beskrivas och vad förmedlas i dessa samtal? Vilken betydelse har platsen för att skapa ytliga samtal? Hur kan ytliga samtal och platsen tillsammans bidra till att skapa sociala gemenskaper för Àldre? Studien har en kvalitativ ansats och den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten Àr kritisk realism. Det empiriska material Àr inhÀmtat pÄ en kommunalt driven lunchrestaurang.

Bakgrund och problematisering: Med utgÄngspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte Àr att ses som tillrÀckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer pÄ kommunnivÄ ser pÄ uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare ocksÄ analysera hur den kommunala revisionen skulle pÄverkas av en konstruktion dÀr revisionsenheten flyttades lÀngre ifrÄn kÀrnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras bÄde det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försÀkra sig om en tillrÀckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Den svenska byggbranschen beskrivs mÄnga gÄnger som en oligopolmarknad med lÄg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsÀtter priserna pÄ bostÀder i Stockholm stad att öka. I Sverige gÀller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rÄdande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har pÄ medelstora byggföretag i Stockholm med avseende pÄ konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens lÀngd har pÄ kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar anvÀnder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Den svenska byggbranschen beskrivs mÄnga gÄnger som en oligopolmarknad med lÄg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsÀtter priserna pÄ bostÀder i Stockholm stad att öka. I Sverige gÀller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rÄdande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har pÄ medelstora byggföretag i Stockholm med avseende pÄ konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens lÀngd har pÄ kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar anvÀnder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Den svenska byggbranschen beskrivs mÄnga gÄnger som en oligopolmarknad med lÄg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsÀtter priserna pÄ bostÀder i Stockholm stad att öka. I Sverige gÀller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rÄdande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har pÄ medelstora byggföretag i Stockholm med avseende pÄ konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens lÀngd har pÄ kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar anvÀnder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Skollagen Àr det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rÀtt till stöd och likvÀrdiga förutsÀttningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid Àr lÀtt att omsÀtta skollagens krav pÄ att alla elever ska fÄ stöd i en verklighet dÀr den kommunala budgeten ofta sÀtter ramarna och har tolkningsföretrÀde i verksamheten. Den hÀr studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingÄr det att garantera att skollagen efterföljs.

Skollagen Àr det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rÀtt till stöd och likvÀrdiga förutsÀttningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid Àr lÀtt att omsÀtta skollagens krav pÄ att alla elever ska fÄ stöd i en verklighet dÀr den kommunala budgeten ofta sÀtter ramarna och har tolkningsföretrÀde i verksamheten. Den hÀr studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingÄr det att garantera att skollagen efterföljs.

Kommunikation förutsÀtter att vi har förmÄgan att förmedla ett budskap och förmÄgan att uppfatta ett budskap frÄn andra och dÀrmed fÄr sprÄket en stor betydelse för utveckling och lÀrande i skolan. Barn med sprÄkstörning har svÄrt att göra sig förstÄdda via sprÄklig kommunikation och pÄ motsvarande sÀtt har de svÄrt att förstÄ. I tidigare studier görs jÀmförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med sprÄkstörning. Denna studie fokuserar pÄ skoltid för barn med sprÄkstörning.Syftet med studien Àr att beskriva nÄgra stödpersoners syn pÄ faktorer som styr placering av barn med sprÄkstörning i olika undervisningsformer. Empirin bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer.

Arbetslöshet bland utrikes födda Àr en omdiskuterad och aktuell frÄga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda Àr betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda Àr samhÀllsekonomiskt kostsamt och pÄverkar Sveriges tillvÀxt pÄ sikt. Detta Àr sÀrskilt problematiskt med tanke pÄ de demografiska utmaningar som vÀntar Sverige, dÄ ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krÀvs en effektiv integrationspolitik som fokuserar pÄ orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.

Detta examensarbete Àr skrivet som en del i programmet industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och ledning vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten Àr skriven pÄ uppdrag av Skövde flygplatsbolag AB, som Àr ett kommunalt flygplatsbolag. Skövde flygplats Àr belÀgen ett par mil utanför Skövde centrum. Flygplatsen trafikeras idag mestadels av transportflyg men Àven enstaka mindre passagerarflyg. Idag Àr Kinnarps, Volvo Powertrain, RÀddningstjÀnsten och klubbverksamhet deras största aktörer. Syftet med examensarbetet har varit att beskriva Skövde flygplats nuvarande verksamhet, samt att utreda flygplatsens miljöledningssystem (MLS).

Kommunernas behörighet att företa ÄtgÀrder i sin verksamhet begrÀnsas av ett antal kommunalrÀttsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som fÄr företas och hur kommunerna skall agera nÀr de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i tvÄ olika typer. Det finns dels sÄdana principer som sÀtter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begrÀnsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det Àr framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.