Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristående skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristående gymnasieskolor. Malmö har valts som lägeskommun och författaren är verksam som lärare där. Genom såväl innehålls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande.

Från det att jag började första klass har jag förutom de första två veckorna fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde klass fick man inte cykla, så efter att jag började just fjärde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och vältrafikerad trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Under 2009 och 2010 har det varit mycket upprördhet kring Västtrafik i media. Upprördheten har sin grund i att många resor har drabbats av förseningar till följd av de stränga väderförhållanden som de senaste vintrarna har förknippats med. Bussresenärer får inte information i samband med trafikstörningar och det skapar olika sorter av problem. Allt från att man blir försenad till att man tycker illa om Västtrafik. Många av resenärerna har en smartphone och skulle därför kunna få information i samband med trafikstörningar.

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna.

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer.

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer.

Trots att det är väl känt hur viktig biodiversitet är för mänsklig hälsa och välbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat när städer breder ut sig över ekologiskt viktiga områden och förbrukar resurser från stora kringområden. Förluster av biodiversitet ökar människans sårbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal värden; såväl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sätt att försöka synliggöra dessa värden är att använda begreppet ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt är till nytta för oss och är ett sätt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhällsplanering är det möjligt att gynna ekosystemtjänster exempelvis genom att bevara och nyanlägga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhängande gröna stråk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvägar. Som exempel på hur konceptet kan vara ett verktyg i samhällsplanering används delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna används ekosystemtjänstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frågor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mål och åtgärder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att använda ekosystemtjänster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett värde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sätt att se på gröna miljöer i samhället och bidrar med en förståelse för grönstrukturens värden och mångfunktionalitet.

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen på ett kommunalt äldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus är på den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vårdbiträden och regleras i Socialtjänstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar många anställda formell yrkesutbildning och många har svenska som andraspråk. Kraven på dokumentation har skärpts under de senaste femton åren, och tidigare forskning visar att det finns svårigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja såväl yrkesmässig som språklig kompetens.Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text.

SyfteBakgrunden till vårt ämnesval står att finna i en fundering som vi burit med oss i några år. Vi arbetar båda två med unga musikstudenter och vi har sett att självförtroendet hos eleverna vad gäller mod att uttrycka sig och uppträda har växt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har påverkat detta. Beror det på deras intresse, eller skulle dessa unga ändå varit trygga i sin person? Har musiken påverkat deras växande till unga vuxna självständiga individer, och i så fall hur? Är man tryggare och gladare för att man är bra på något och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever på gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

SammanfattningVarannan svensk företagare är idag över 50 års ålder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt näringsliv. När dessa personer nu börjar närma sig pensionsålder står näringslivet och samhället inför stora förändringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom området och dess problematik.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument.

Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar.

Vi befinner oss i en tid då försvarsmakten står inför stora förändringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida användning av Myttingeområdet i Värmdö kommun. Myttingeområdet är det största området på fast-landet i Värmdö kommun där försvaret innehar mark och är därför särskilt intressant från kommunens sida. Idag är Myttingeområdet ett övningsfält/skjutfält för försvarsmakten och en förutsättning för att det ska kunna ske en civil utveckling är att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av området. Vid en förändring av försvarets verksamhet står utvecklingen av Myttingeområdet vid ett vägval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvändning där tanken är att fokusera på möjligheter för utvecklingen snarare än restriktioner. Trycket är stort på storstadsregionen Stockholm och detta påverkar även Värmdö kommun.

I Sverige förekommer strikta krav på fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fällning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. Fällningskemikalier är dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ påverkan på miljön vid tillverkning och transport. Strängare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som på ett effektivt och miljövänligt sätt kan rena avloppsvatten från näringsämnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en väl fungerande biologisk fosforavskiljning är tillgången till kolkälla i form av flyktiga fettsyror (VFA).

Marknaden för solceller har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Tillväxten utgörs både av en ökning av mikroanläggningar hos privathushåll och en ökning av stora anläggningar. De tre senaste åren har även stora kommersiella anläggningar som har försäljning av elproduktion som främsta syfte tagits i drift.LEVA i Lysekil AB är ett kommunalt elbolag som vill undersöka möjligheterna till investering i en eller flera solcellsanläggningar inom Lysekils kommun. Som en del i detta undersöker detta examensarbete tekniska och ekonomiska förutsättningar för investering i solceller, samt vilken påverkan en större solcellsanläggning kan ha på distributionsnätet. Två driftscenarion med anslutning av en 1 MW solcellsanläggning till mellanspänning 10 kV har simulerats i programvaran dpPower.