Detta examensarbete är utfört på plats i Lajaedo, Brasilien och i anslutning till Sanitário de Lajeado ? RS, Brasilien, mellan januari till maj 2010. I samband med denna rapport utfördes två andra examensarbeten inom samma områden. Det är menat att denna rapport skall ligga till grund för framtida projekt och beslut om utökad lakvattenrening.Lajeado ligger i södra Brasilien ca 100 km från atlantkusten. 10 km utanför Lajeado ligger en ung avfallsdeponi på ca 15 000 m2 till ytan med tillhörande lakvattenrening med ett utjämningsmagasin, en syrsättningsbassäng samt sedimentering.

Syftet med rapporten är att undersöka vad det skulle kunna innebära för Luleå kommun och dess invånare om viktdebiterad avfallstaxa infördes. Kommunerna Kalix, Umeå och Sollentuna har studerats för att ta reda på hur de har upplevt införandet av viktdebitering. Avfallstaxa är den avgift kommunen tar ut för att finansiera hanteringen av kommunalt hushållsavfall. I avgiften ingår insamling och behandling av hushållsavfall, driften av återvinningscentraler, kundtjänst, fakturering och information. Viktdebitering innebär att fastighetsägaren betalar en avgift efter den mängd avfall som slängs i sopkärlet.

On the 1st of January 2009, a new regulation regarding interest deduction limitations was enforced. The aim was to prevent tax structure with interest deductions in a community of interest. The changes meant that intra-group share transfers, which generates an intra-group loan structure, can lead to borrower losing their right to deduct interest expenses. Except from the main rule two exceptions were also introduced. These eliminates the limitations, and accept the deductibility despite the above conditions.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i Växjö kommun. Vi har också undersökt på vilket sätt ungdomarna motiveras till sysselsättning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna får vägledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige från den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 år är sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vårt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vårt resultat kommit fram till att Växjö kommun både har och genomför en upp-följning av ungdomar som står utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret.

Författare:      Klara WesterlundTitel:              Våldsamt vag. En intervjustudie om maskulinitet och våld i det lokalpolitiska                       samtalet. Syftet med denna studie är att undersöka lokalpolitikers uppfattningar om våld och se om dessa uppfattningar kan ge några förklaringar till varför det inte bedrivs ett våldspreventivt arbete inom ramen för det kommunala jämställdhetsarbetet. Grundad teori är den kvalitativa och induktiva metod som har använts vid datainsamling och databearbetning i denna studie. Fem lokalpolitiker intervjuades och ur detta intervjumaterial framkom följande tre huvudkategorier: våldsdefinition, våldsprevention och mäns överrepresentation.Resultatet visar att våld är ett brett begrepp där fysiskt våld och psykiskt våld är de två huvudsakliga definitionerna som görs. Däremot framkom inte sexualiserat våld att uppenbart ingå i definitionen av våld.Våldspreventionens tydligaste riktningar är det kommunala arbetet som syftar till att öka tryggheten i den offentliga miljön för invånarna i kommunen.

Studien ämnade undersöka huruvida staden Kristianstad är segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef på Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare på Gamlegården och Bertil Svenson, områdeschef på ABK. ABK är ett kommunalt ägt bostadsbolag och har således ett ansvar inför kommunen och dess invånare på ett sätt som de privat ägda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom både boende och näringsliv.Tidigare forskning i ämnet segregation tyder på att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter på samhället i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan människor, där den ena gruppen har en minskad förmåga att delta i samhället jämfört med den andra.

En metod för närområdesindelning i Hälsovalet Gävleborgs skapas och beskrivs i detta arbete. Indelningen av närområdena bör vara objektiva och ta hänsyn till patientens bästa. Detta arbete syftar till att skapa alternativa indelningar av närområdena i Hälsovalet Gävleborg och det syftar även på att undersöka olika tillgänglighetsparametrars påverkan. Resultatet ska sedan kunna användas för att jämföras med dagens närområden som är inriktade mot vårdgivarna.Gävleborg är utsett som studieområde eftersom de tillämpar aktiv revidering av närområdena samt den ojämna fördelning av invånare i städerna och i glesbygden som kan bidra till att indelningarna av närområdena blir mer komplexa.I denna studie används två olika typer av nätverksanalys, kortaste vägen och ruttplanering. Referenssystemet som har använts är SWEREF99.

Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet.

Sverige har sedan år 2009 det nationella målet att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma från landbaserad vindkraft. Detta är ett viktigt delmål för att bli ett mindre fossilberoende samhälle och för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar. För att nå det nationella målet om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikälla. Åre kommun och Bergs kommun i Jämtlands län har båda upprättat ett vindkraftstillägg till sina översiktsplaner där de har pekat ut områden möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlätta för exploatörer att veta på vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti år 2009 endast få tillstånd om kommunfullmäktige i kommunen där parken planeras att etableras i tillstyrker parken.

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen. Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800.

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Effekter av samhällets säkerhetsarbete (ESS) är ett femårigt projekt som finansieras av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Denna rapport är en delstudie inom ESS och behandlar frågeställningar inom delområdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mål är att redovisa vilka förutsättningar och förhållanden som är vanliga före, under samt efter bränder på deponier, att identifiera svaga länkar och förbättringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lämna förslag till förbättringar inom området.För att kunna nå upp till målen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianläggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anläggningar som skulle studeras ställdes två kriterier upp. Dessa var att branden inte var äldre än två år och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske på Storskogens avfallsanläggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanläggning i Vänersborg och Häringetorp avfallsanläggning i Växjö.De slutsatser som har dragits är att bränder på deponianläggningar är något som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mängd miljö- och hälsoskadliga ämnen bildas.Nivån på det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet med avseende på brand skiljer sig åt mellan de tre studerade anläggningarna.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

The aim of this study is to investigate which communication strategies and channels the mu- nicipal company Falu Energi & Vatten should use in order to become more efficient in com- municating with citizens between 18 to 29 years old. The company is owned by the munici- pality of Falun and manages community services in electricity, district heating, fresh water, sewerage, metropolitan area network and waste disposal. The following theories have been used in the study: convergence culture, digital natives, information overload, communication strategies and uses & gratifications theory. The methods used in the study are 4 focus group interviews and one informant interview. The members of the focus groups where within the age range 18-29 years and lived in the city of Falun.

Syftet med studien var att belysa och analysera förekomsten samt betydelsen av ytliga samtal för äldre. Syftet var också att undersöka vilken betydelse ytliga samtal kan ha i äldres vardag och om det kan bidra till att skapa sociala gemenskaper. Utifrån syftet har studien haft följande frågeställningar: Hur kan ytliga samtal beskrivas och vad förmedlas i dessa samtal? Vilken betydelse har platsen för att skapa ytliga samtal? Hur kan ytliga samtal och platsen tillsammans bidra till att skapa sociala gemenskaper för äldre? Studien har en kvalitativ ansats och den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism. Det empiriska material är inhämtat på en kommunalt driven lunchrestaurang.