Sök:

Sökresultat:

313 Uppsatser om Kommunalt självstyre - Sida 16 av 21

Röda Korset : En analys av socialt arbete utifrÄn Erik Blennbergers teori- avantgarde, komplement, ersÀttning eller alternativ

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.

BrÀnder pÄ avfallsupplag: Tre fallstudier

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

Gavlefastigheters mobila lokaler - köpa eller hyra?

Syfte: Bakgrunden till uppsatsen Àr Gavlefastigheters frÄgor om problematiken med paviljonger. Syftet med denna uppsats Àr att hjÀlpa Gavlefastigheter med beslut angÄende deras paviljonger, som de nu hyr. Vi undersöker vad som Àr lönsamt, att hyra eller köpa, för att sedan utveckla konkreta mÄl för framtida beslut. Vi uppmÀrksammar Àven de problem som kan uppkomma angÄende dessa frÄgor. Metod: Vi har arbetat efter en kvalitativ metod dÄ den överensstÀmmer bÀst med vÄr undersökning och dÄ vi Àven inspirerats av hermeneutiken som har varit vÄrt arbetssynsÀtt. Vi har samlat in fakta genom primÀrdata i form av samtalsintervjuer och sekundÀrdata genom litteratursökningar.

Typhas inverkan pÄ reningsgraden av TKN, BOD5 och COD i en anlagd rotzonsvÄtmark i pilotskala.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ plats i Lajaedo, Brasilien och i anslutning till Sanitårio de Lajeado ? RS, Brasilien, mellan januari till maj 2010. I samband med denna rapport utfördes tvÄ andra examensarbeten inom samma omrÄden. Det Àr menat att denna rapport skall ligga till grund för framtida projekt och beslut om utökad lakvattenrening.Lajeado ligger i södra Brasilien ca 100 km frÄn atlantkusten. 10 km utanför Lajeado ligger en ung avfallsdeponi pÄ ca 15 000 m2 till ytan med tillhörande lakvattenrening med ett utjÀmningsmagasin, en syrsÀttningsbassÀng samt sedimentering.

Viktdebiterad avfallstaxa: en studie om vad ett införande av vikttaxa skulle kunna innebÀra för LuleÄ kommun

Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det skulle kunna innebÀra för LuleÄ kommun och dess invÄnare om viktdebiterad avfallstaxa infördes. Kommunerna Kalix, UmeÄ och Sollentuna har studerats för att ta reda pÄ hur de har upplevt införandet av viktdebitering. Avfallstaxa Àr den avgift kommunen tar ut för att finansiera hanteringen av kommunalt hushÄllsavfall. I avgiften ingÄr insamling och behandling av hushÄllsavfall, driften av Ätervinningscentraler, kundtjÀnst, fakturering och information. Viktdebitering innebÀr att fastighetsÀgaren betalar en avgift efter den mÀngd avfall som slÀngs i sopkÀrlet.

Slutnurrat för kommunerna? : RÀntesnurror ur ett kommunalt perspektiv.

On the 1st of January 2009, a new regulation regarding interest deduction limitations was enforced. The aim was to prevent tax structure with interest deductions in a community of interest. The changes meant that intra-group share transfers, which generates an intra-group loan structure, can lead to borrower losing their right to deduct interest expenses. Except from the main rule two exceptions were also introduced. These eliminates the limitations, and accept the deductibility despite the above conditions.

Att finna sin egen vÀg. Om det kommunala uppföljningsansvaret i VÀxjö kommun.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i VÀxjö kommun. Vi har ocksÄ undersökt pÄ vilket sÀtt ungdomarna motiveras till sysselsÀttning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna fÄr vÀgledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige frÄn den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 Är Àr sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vÄrt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vÄrt resultat kommit fram till att VÀxjö kommun bÄde har och genomför en upp-följning av ungdomar som stÄr utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret.

VÄldsamt vag : En intervjustudie om maskulinitet och vÄld i det lokalpolitiska samtalet

Författare:      Klara WesterlundTitel:              VÄldsamt vag. En intervjustudie om maskulinitet och vÄld i det lokalpolitiska                       samtalet. Syftet med denna studie Àr att undersöka lokalpolitikers uppfattningar om vÄld och se om dessa uppfattningar kan ge nÄgra förklaringar till varför det inte bedrivs ett vÄldspreventivt arbete inom ramen för det kommunala jÀmstÀlldhetsarbetet. Grundad teori Àr den kvalitativa och induktiva metod som har anvÀnts vid datainsamling och databearbetning i denna studie. Fem lokalpolitiker intervjuades och ur detta intervjumaterial framkom följande tre huvudkategorier: vÄldsdefinition, vÄldsprevention och mÀns överrepresentation.Resultatet visar att vÄld Àr ett brett begrepp dÀr fysiskt vÄld och psykiskt vÄld Àr de tvÄ huvudsakliga definitionerna som görs. DÀremot framkom inte sexualiserat vÄld att uppenbart ingÄ i definitionen av vÄld.VÄldspreventionens tydligaste riktningar Àr det kommunala arbetet som syftar till att öka tryggheten i den offentliga miljön för invÄnarna i kommunen.

Vem bor pÄ andra sidan vÀgen? : en fallstudie om hantering av segregation i Kristianstad

Studien Àmnade undersöka huruvida staden Kristianstad Àr segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef pÄ Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare pÄ GamlegÄrden och Bertil Svenson, omrÄdeschef pÄ ABK. ABK Àr ett kommunalt Àgt bostadsbolag och har sÄledes ett ansvar inför kommunen och dess invÄnare pÄ ett sÀtt som de privat Àgda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom bÄde boende och nÀringsliv.Tidigare forskning i Àmnet segregation tyder pÄ att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter pÄ samhÀllet i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan mÀnniskor, dÀr den ena gruppen har en minskad förmÄga att delta i samhÀllet jÀmfört med den andra.

Geografisk TillgÀnglighet i HÀlsovalet GÀvleborg

En metod för nÀromrÄdesindelning i HÀlsovalet GÀvleborgs skapas och beskrivs i detta arbete. Indelningen av nÀromrÄdena bör vara objektiva och ta hÀnsyn till patientens bÀsta. Detta arbete syftar till att skapa alternativa indelningar av nÀromrÄdena i HÀlsovalet GÀvleborg och det syftar Àven pÄ att undersöka olika tillgÀnglighetsparametrars pÄverkan. Resultatet ska sedan kunna anvÀndas för att jÀmföras med dagens nÀromrÄden som Àr inriktade mot vÄrdgivarna.GÀvleborg Àr utsett som studieomrÄde eftersom de tillÀmpar aktiv revidering av nÀromrÄdena samt den ojÀmna fördelning av invÄnare i stÀderna och i glesbygden som kan bidra till att indelningarna av nÀromrÄdena blir mer komplexa.I denna studie anvÀnds tvÄ olika typer av nÀtverksanalys, kortaste vÀgen och ruttplanering. Referenssystemet som har anvÀnts Àr SWEREF99.

Titel: ?Det ska inte vara nÄgot jÀvla fyllstÀlle dÀr man slÀpar hem folk och grejer? : En studie om hemlösa missbrukares syn pÄ socialtjÀnstens gruppboenden i Gotlands kommun

Studiens syfte har varit att fÄ kunskap om hemlösa klienters syn pÄ sin boendesituation. Samt att fÄ fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förÀndring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas pÄ Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara syftet. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med sju personer som för nÀrvarande bor pÄ ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förÀndringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet.

Olika faktorers inverkan pÄ vindkraftsetableringar : en jÀmförelse av tre olika vindkraftsparker

Sverige har sedan Ă„r 2009 det nationella mĂ„let att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma frĂ„n landbaserad vindkraft. Detta Ă€r ett viktigt delmĂ„l för att bli ett mindre fossilberoende samhĂ€lle och för att minska koldioxidutslĂ€pp och luftföroreningar. För att nĂ„ det nationella mĂ„let om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikĂ€lla. Åre kommun och Bergs kommun i JĂ€mtlands lĂ€n har bĂ„da upprĂ€ttat ett vindkraftstillĂ€gg till sina översiktsplaner dĂ€r de har pekat ut omrĂ„den möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlĂ€tta för exploatörer att veta pĂ„ vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti Ă„r 2009 endast fĂ„ tillstĂ„nd om kommunfullmĂ€ktige i kommunen dĂ€r parken planeras att etableras i tillstyrker parken.

Ny skollag ? nytt ledarskap? : En fallstudie av rektorers och skolchefers syn pÄ grundskolerektorers ledarskap under en förÀndrad skollagstiftning

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser pÄ rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förÀndringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser Àven mer sentida skolreformer dÀr övergÄngen frÄn ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergÄngen till den mÄl- och resultatstyrda skolan stÄr i fokus. I bakgrunden jÀmförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jÀmförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats pÄ en mÀngd omrÄden, sÀrskilt vad gÀller elevs rÀtt till att nÄ kunskapsmÄlen. Som analysverktyg i studien anvÀnds Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhÄller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar pÄ den interna organisationen i större utstrÀckning Àn tidigare i och med införandet av skollag 2010:800.

Bredband för alla - oavsett var du bor? : En kostnads-nyttoanalys av bredbandsutbyggnaden i landsbygdskommunen Ydre

IT-utvecklingen har gÄtt vÀldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjÀnster har öppnats upp genom tillgÄng till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis pÄ kommersiella grunder och delvis med hjÀlp av offentliga subventioner frÄn kommuner, stat och EU. MÄnga utredningar och kartlÀggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hÀvdar att de positiva effekterna av en utbyggnad Àr sÄpass stora att ett offentligt stöd krÀvs, framförallt pÄ landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett pÄ om satsningarna faktiskt Àr lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur pÄ landet verkligen Àr samhÀllsekonomiskt motiverade har vi dÀrför utfört en fallstudie pÄ hur utbyggnaden av bredband har gÄtt till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetÀra och icke-monetÀra nyttor identifierats och vÀgts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Arbetsklimatet i klassrummet : Konflikthantering och ett bra arbetsklimat i klassrummet

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->